Global tankeenhet

Detta inlägg handlar inte om indoktrinering eller kommunism – men om enhet och enighet i världsprojekt. Vi är en värld – jorden är endast ett land och mänskligheten dess medborgare, säger Bahá’u’lláh (1817-1892). Hans son ‘Abdu’l-Bahá skrev dokumentet Enighetens Sju Ljus 1906 och tog upp principen om enighet i världsprojekt.

Att vara eniga om att förbättra världen och förena dess folk är en stor sak. Det betyder inte att det ska vara grått och trist, eller att alla hus ska vara lika, att alla endast ska få möjlighet att kunna äga en typ bil, eller att en bristfällig planekonomi ska slösa med resurserna.

Under relativt kort tid, de senaste 50 åren, har en hel ny generation upptäckt vad det betyder att tänka och uppträda som en enda förenad mänsklighet, något som är kraftfullt och som i sin tur skapar spännande resultat.

Bahá’íer tror att föreställningen av världsmedborgarskap och global identitet - något de länge har delat med sig av - har en förmåga att snabbt ändra vår värld – till något bättre.

Ungdomar arbetar för enhet. Foto: media.bahai.org

Detta verkar vara en kraft som världens ledare inte helt och fullt ut har erkänd eller accepterad.

Vi behöver fortfarande förespråka och stödja arbetet och initiativen till Förenta Nationerna, FN:s barnfond, FN:s miljöprogram, Världsnaturfonden och många andra organ som inkallar till en planetarisk tillnärmning till problemlösning, inkluderad de som handlar om försvar och säkerhet.

Följ fortsättningen av serien Enighetens Sju Ljus på Ny Vision.

Nationernas enhet

Jag fortsätter min serie artiklar baserade på ‘Abdu’l-Bahás dokument ”Enighetens sju ljus” (1) från 1906.

När vi ser på etablerandet av enhet och enighet i världen – är det fortfarande mycket cynism som råder. I dokumentet beskriver inte ’Abdu’l-Bahá någon form för diktatorisk global världsorgan med obegränsad auktoritet (som många människor uppriktigt fruktar). Bahá’í-synen är at världsenhet inte betyder övercentralisering och föreslår ett federativt system baserad på kollektiv säkerhet, med betoning på decentralisering och att varje medlemsstat kan kontrollera och reglera egna inre angelägenheter mot sitt lands befolkning.

‘Abdu’l-Bahá bekräftade detta i ett tal 2 juni 1912 i New York:

”Det är mycket tydligt att det i framtiden inte ska finnas någon centralisering bland världens länder, vare sig det är konstitutionella regeringar, republikanska eller av demokratiska former ... det vill säga, varje provins kommer att vara oberoende i sig, men en federal union vill tillvarata de olika oberoende staternas intressen... Att kasta åt sidan centralisering som främjar despotism är i dag nödvändigt. Detta kommer att vara produktivt för internationell fred. (2)

Ett annat område och faktor som påverkar och hindrar övergången mot en förening av mänskligheten är att regionala konflikter och inbördeskrig resulterar i försök till enhet – utan att beakta mänskliga rättigheter, olika etniska gruppers behov eller lyssna till kulturella organisationer och religiösa samfunds talan.

Detta betyder att behovet för enhet först måste starta på gräsrotsnivå, inom grannskap, kommuner och regioner för att garantera alla människors privilegier och rättigheter.

Enhet beaktas okritiskt som uniformitet – men bahá’í-synen påpekar helt klart enhet i mångfald och arbetar kontinuerligt för att öka insatsen inom detta område.

Följ med i fortsättning på Ny Vision!

Källa:

1) skrifter.bahai.se

2) ’Abdu’l-Bahá: Promulgation of Universal Peace (ogranskad översättning)

Ny Vision firar 1 år!

Den 1 juli 2011 lanserades Ny Vision - bloggen som handlar om just det – en ny vision för en ny världscivilisation och en ny världsordning – baserade på andliga principer.

Jag hoppar ni tycker om Ny Vision – och ser fram emot fortsättningen. Statistiken visar 1267 unika besökare, så det borgar för framgång och mångdubbling de närmaste åren. Förhoppningsvis har blogginläggen gett inspiration och reflektion. Under perioden har 267 artiklar skrivits – och det kommer säkert att bli material till flera böcker. Det får vi återkomma till.

Jag önskar era alla besökare en fortsatt trevlig sommar och ser fram emot att höra från. Tipsa gärna era vänner och intresserade om Ny Visions Facebooksida.

God sommar!

Hälsningar Ny Vision

Val utan kandidater och kampanjer

Det är en stor kontrast mellan valprocedurer för organisationer, föreningar, myndigheter och offentliga institutioner och bahá’í-samfundet.

Lördag 21 april var det bahá’í-val världen över på medlemmar till omkring 10 000 lokala andliga råd. Ca 90 000 bahá’í-troende (vuxna över 21 år) var valbara.

Själv deltog jag i valet i mitt bahá’í-samfund. Det finns fyra saker som utmärker alla bahá’í-val:

• Inga kandidater
• Inget kampanjarbete
• Ingen diskussion eller nominering för vem som ska väljas
• Hemlig omröstning

Himmel och hav! Hur är det möjligt? Vi är ju så vana med dyra valkampanjer i mångmiljonersklassen (*), strider, propaganda, tvister, smutskastning och valsabotage. I mina kommande blogginlägg ska jag visa lite om hur det går till – utan konflikter och stridigheter.

 

Foto: första Lokala andliga rådet i Samoa, 1957. media.bahai.org

Bahá’í-tron har inga präster. I stället styrs dess organisationer av valda råd. På lokal nivå styrs det lokala bahá’í-samfundet av ett råd på 9 medlemmar. De väljs varje år den 21 april. I en atmosfär av bön och vördnad väljs nio medlemmar som bor inom samfundets geografiska område (ofta en kommun). Innan valet – och även på valdagen förs ingen valdiskussion – annat än praktiska valprocedurer.

Följ min serie blogginlägg på Ny Vision.

 

Källa: http://www.bahai.net/politics

(*) Regeringsalliansen satsade 20 miljoner kronor på sin gemensamma valkampanj 2010.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/valkampanjer-for-en-kvarts-miljard

Integration för växt

Min artikelserie på Ny Vision fortsätter nu mot sitt slut. Jag har beskrivit fem utvecklingsprocesser som bahá’í-samfunden världen över arbetar efter: organisk växt, att bygga mänskliga förmågor, utbildning, utvecklandet av mänskliga resurser och bidrag till samhällets framåtskridande. Dessa är viktiga att förstå för att utveckla en ny världscivilisation baserade på andliga principer. Denna sista bloggartikel i serien handlar om integration.

Vi vet genom erfarenhet att splittrade aktiviteter inom olika områden inte skapar utveckling. Kunskapen man får när man arbetar inom området utvecklingsproblematik ryms inte inom ett enda ämnesområde. Förenad och integrerad ansträngning inom olika områden som hälsa, utbildning, agrikultur och bevarandet av miljön är viktiga för att regionen ska utvecklas.

En sådan integration kan uppnås när enkla gräsrotsinitiativ utvecklas till mera stabila och komplexa verksamhetsnivån. I bahá’í-utvecklingsprojekten gäller konceptet integration även materiella framsteg och andlig utveckling. Socioekonomiska utvecklingsprojekt är därför ett uttryck för tro i handling.

Det som stödjer bahá’í-tillnärmningssättet för utveckling är tron på att varje mänsklig kultur och segment representerar ett tydligt arv som måste uppmuntras att utvecklas och bidra till en framkommande global civilisation. Bahá’í-uppdraget för social ändring och framsteg kommer direkt från Bahá’u’lláhs vision om mänskligheten som en familj.

Att fostra enhet bland individen, grupper och institutioner är därmed ett essentiellt och utmärkande drag för alla bahá’í-utvecklingsförehavanden.

 

Barnklass i Västra Sumatra, Indonesia. Foto: media.bahai.org

Att skapa och bygga mänskliga förmågor

I mitt tidigare blogginlägg på Ny Vision tog jag upp att det finns sex avgörande utvecklingsprocesser som bahá’í-samfunden världen över arbetar efter. Det första var organisk växt. I detta blogginlägg beskriver jag närmare på den andra processen Att skapa och bygga förmågor:

Utvecklingsprojekt är inte en produkt som levereras av ”utvecklade” till ”outvecklade” människor. Hellre är det en process där individen i grannskapen över hela världen deltar, oberoende nivån av deras materiella välstånd, och blir därmed viktiga aktörer för att definiera, analysera och lösa egna problem.

Medan konkret handling i ett projekt bör utvecklas mot en synlig förbättring av ett antal livsaspekt vill projektens utveckling och initiativförmågor mätas för hur de påverkar samhället att möta utvecklingsfrågor på högre nivå av komplexitet och effektivitet.

Människors förmåga att delta i sina egna utvecklingsprocesser omvandlar ett antal sammankopplade element. Det genererar och upprätthåller integrerande sociala och ekonomiska aktiviteter som direkt påverkar utveckling av förmågor för individen och på gruppen som helhet.

Vissa nyckelförmågor är:

• att lära sig hur man tar initiativ på ett disciplinerat sätt,
• antagandet av metoder för beslut som är icke-fientliga och inkluderande i sin natur,
• systematisk tänkande för att förstå problemen och söka efter lösningar,
• byta ut dominerande och tävlingsinriktade relationer till nya baserad på samarbete, ömsesidighet och tjänst för andra,
• uppmuntrandet av viktiga essentiella nobla dygder i människan,
• fostran av hederligt beteende på alla samhällsnivån,
• och utvecklandet av färdigheter och åtaganden som är nödvändiga för att skapa och använda teknisk kunskap.

Följ med på Ny Vision för att ta del av de tre andra utvecklingsprocesserna (utveckla mänskliga resurser, bidra till ett framåtskridande samhälle och integration).

Jag tar upp dessa i kommande blogginlägg…

Mänskliga resurser för framtidens behov

Människan är världens bästa resurs. Men den resursen måste utvecklas och förfinas och användas för att utveckla världen. Det jag tänker på är en öppen attityd för att hela tiden lära nya saker, via studiegrupper i gräsrotrörelser, till studenter och professionella inom sina yrken inom regionen eller landet – med ett världsomspännande perspektiv.

Bahá’í-utvecklingsprojekt är i sin natur kvalitativ. Med eftertryck på gräsrotrörelser och gradvis växt vill dessa typer projekt komplettera många element i bahá’í-samfundslivet. Utvecklingsaktiviteter är integrerade i bahá’íernas insatser för att skapa ett levnadsmönster som frigör individens individuella möjligheter och som samtidigt vill främja det bästa för alla.

Det finns sex huvudsakliga utvecklingsprocesser som formar handlingsmönstret som bahá’í-samfunden världen över nu arbetar efter över hela världen:

1. Organisk växt

2. Bygga upp förmågor

3. Utbildning och träning

4. Utveckla mänskliga resurser

5. Bidra till ett framåtskridande samhälle

6. Integration

Att systematiskt skapa livskvalitet - och det i en materiell och kynisk värld är en stor utmaning. Generellt sätt så är utmaningarna världen står ovanför så stora att de mänskliga resurserna inte sträcker till. Något som många biståndsorganisationer, myndigheter och samhällsprogram har erfarit.

Mänskliga resurser kan skapa ett fantastiskt rättvist och samhälle – men utan en STOR vision, ett grundläggande och positivt mål och en plan som vägleder oss världsmedborgare framåt är det inte lätt.

I mitt nästa inlägg ska jag gå närmare in på vart och ett av dessa sex punkter. Följ med i mina nästa inlägg på Ny Vision…

Rådplägning för sanning?

Det är vanligt i dag  med jobbmöten, föreningsträffar, folkmöten, konferenser, överläggningar, sammanträden, sammankomster, församlingsmöten och politiska debatter. Mötens syften varierar från att inspirera, informera, komma med förslag, delge insikter, planera, försvara, protestera mot något, eller för att bygga upp självkänsla, med mera.

Men hur ofta kommer sanningen fram? Är det inte så att ledare och deltagare håller tillbaka fakta eller grundläggande information för att “sabotera” eller minska möjligheten till andra deltagare att komma med förslag. Och är det inte lätt att man blir förlöjligad eller motsagd när man vill bidra med sina insikter?

Politik och parlamentarism skulle till exempel ha som sitt högsta mål att hitta sanningen i de frågor som presenteras och inte skapa ett slagfält för opposition och individuella meningar.  Fiendskap och motsättningsförhållanden, bestridande, att göra deltagarna till åtlöje, är beklagansvärd och förstör alltid för sanningens anda.

Det är så vanligt inom politiken och många andra mötesformer, som nämnt ovan att gräl, dispyt och onödigt ordrytteri tar kommandot. Resultatet blir förvirring och kalabalik, i bland fysiska konfrontationer mellan deltagare. Det hela blir ju komiskt, tragikomiskt.

Men en “riktig” rådplägning eller konsultation måste ha som högste mål att undersöka sanningen. Den som vill uttrycka sin mening ska inte framföra den som korrekt eller riktigt, men heller som ett bidrag till enighet i åsikter, för då vill verklighetens ljus bli uppenbarad när meningar sammanträffar.

En gnista skapas när flint och stål slås mot varandra. Men människan skulle väga sina meningar med yttersta lugn, ro och sans. Innan man uttrycker sina egna idéer och åsikter ska man försiktigt ta hänsyn till andras åsikter och tankar. Om man ser att tidigare uttryckta uppfattningar är mera sanna och värdiga, ska man direkt acceptera det och inte envist hålla sig till sin egen övertygelse eller tänkesätt. 

Med denna utmärkta metoden kan man anstränga sig för att uppnå enhet och sanning.

 

Källa: ‘Abdu’l-Bahá, The Promulgation of Universal Peace.

Framväxten av en internationell ordning

Hur länge ska nationalstaten få vara i centrum? Hur länge ska dagens syn på nationalstaten vara en bromskloss för planetens utveckling? Fortfarande är nationalismen i centrum, och detta blockerar för ett vidsynt tänkande bland världens ledare. Vi måste få en grundläggande och ny syn på den internationella ordningen där alla världens länder länkas samman i en integrationsprocess.

Det har hållits internationella möten på möten på möten på möten (till exempel Världstoppmöte för barn, 1990, FN-konferens för miljö och utveckling 1992, Världskonferensen om mänskliga rättigheter 1993, Världstoppmötet om social utveckling och Millennietoppmötet 2000 där 147 stats- och regeringschefers och totalt 191 nationer tog upp sin oro inför framtiden.

Ett omfattande deltagande av gräsrot- och medborgarorganisationer har bevakat dessa möten – och kommer att fortsätta bevaka kommande toppmöten. Bevakningen har varit en nyckel för att väcka världens samvete – och har faktiskt skapat nya möjligheter – med insikter som världens ledare inte hade.

Världens sociala, ekonomiska och politiska strukturer har i verkligheten formats av gräsrotrörelsernas engagemang på världstoppmöten de senaste 20-30 åren. Denna växelverkan har samtidigt gett toppmöten legitimitet – själv om inte alla resultat blev uppnått.

För att komma vidare måste de nästa toppmöten få stöd av så många länder, myndigheter, storföretag, internationella organisationer och gräsrotrörelsen som möjligt – det försäkrar världens folks och nationers goda vilja.

Jag menar inte att vi därmed ska gå mot en överdriven centralisering där det bildas oönskade byråkratiska hinder. Nej, vi behöver nye strukturer för global och planetarisk styrelse – både praktiskt och principiellt. Beslutsfattande måste ske på lämpliga nivåer.

Visionen om en ny världsordning baserad på fredliga och rättvisa principer måste styra nästa etapp – och inspirera de nästa toppmöten.

Vi kan alla hjälpa till när vi bistår våra gräsrotorganisationer att peka på behoven för världens utveckling och process – en internationell ordning…

Och du – jag är inte emot nationalstaten, endast tankespöket, som är ett hinder för utvecklingen till världens bästa.

Världens ledare måste se det historiska sammanhanget

Det finns en förvirring i världen. Den förvirring vill dock leda till en förening av mänskligheten. Världens katastrofala tillstånd i dag är en övergångsfas till något bättre – en social ordning som i slutändan har samma gränser som planetens.

Mänskligheten har gått genom olika faser, utvecklingssteg – från spädbarnstid, barndom, ungdom till vuxen ålder. Den utmanande ungdomstiden är turbulent, och det är där vi är i dag, vi närmar oss en vuxen mognad. Förvirringen är egentligen en process – en integrationsprocess som vi kan se i affärslivet, finansvärlden och inom kommunikation – och nu börjar det att förverkligas på det politiska planet.

Det är uppstår därmed en unik möjlighet för världens ledare att ta nya grepp för att förändra världen – men endast om de ser det historiska sammanhang.

Till exempel: Integrationsprocessen blev påskyndat av två plötsliga och katastrofala händelser – första och andra världskrigets fasor. Ut av förödelsen steg Nationernas Förbund och därefter Förenta Nationerna. Nu kommer styrkeprovet – vill världens ledare ta möjligheten – via en konsultativ rådplägning och viljeakt – att via mogna beslut leda mänskligheten in i en ny tid – eller vill de underlåta detta – en handling som är ytterst oansvarigt.

Det är även upp till oss i gräsrotrörelsen att se de historiska utvecklingssteget, och påverka världens ledare – inte via passivism, egoism, anarki eller motstånd, men med konstruktivitet, viljekraft och handling – med ett öppet sinne för det bästa för alla människor på jorden.

Detta är bara en droppe av bahá’í-visionen, Bahá’u’lláhs världsordning som baseras på andliga principer.

Träningsinstitut för framtiden

Hundratusental över hela världen går nu igenom bahá’í-samfundets studiecirklar med syftet att skapa ett nytt livsmönster. Studiecirklarna med vänner,  kollegor, familjer, ungdomar och vuxna där man diskuterar det Skapande ordet, höjer ens medvetenhet om världens utmaningar och ger kunskap, nya erfarenheter och skapar färdigheter.

Genom att kombinera studiecirklar, andaktsmöten och barnklasser på lokalnivån skapas sammanhängande en modell för handlingsmönster som skapar nya möjligheter.

 

Studiecirkel i New Zealand – foto. media.bahai.org

 

Modellen för bahá’í-samfundets studiecirklar går kanske 30 år tillbaka med sina rötter i Latinamerika och Colombia. Ett experimenterande och dokumenterande av lärprocesser på gräsrotsnivå under många år resulterade i ett globalt perspektiv med en serie kurser som ger deltagarna förståelse för hur de kan tjäna mänskligheten. 

Här i Sverige har det sedan slutet på 90-talet hållits studiecirklar och deltagarna kan vittna om spännande och dynamiska träningsinstitut. Vi har en rik studiecirkeltradition i Sverige – så modellen passar för alla.

Det nya är – olikt Kyrkans Alfakurser – att bahá’í-samfundets studiecirklar finns över hela världen i omkring 190 länder och territorier där det finns bahá’íer. Studiecirklarna, kallad Ruhi-kurser, som består av en serie på 8-9 böcker studeras i grupp och med övningsuppgifter myntat på hur den enskilda deltagaren i sitt dagliga liv (och även gruppen, kollektivt) kan hjälpa till att bidra till en bättre värld.

Studiecirklarna har fokus på träning av goda egenskaper, studier i de heliga bahá’í-skrifterna, hur man håller andaktsmöten, hur man praktiskt skapar arbetsgrupper för olika ändamål (miljö, musik, artistisk, och inom många andra områden), hur man skapar kontakt mellan människor och bygger nätverk för att bygga en ny världscivilisation.

Studiecirklarna ser helt klart olika ut på olika håll – ut i från de lokala förhållanden och resurser som finns. Gemensamt är att deltagarna studerar ut i från samma modell och samma innehåll över allt. Så den som reser i världen på besök – kan utmärkt samtala ut i från samma perspektiv. På så sätt sprids den globala visionen om en bättre värld, där alla är världsmedborgare och skapar projekt, nätverkar och påverkar – med  utgångspunkt i lokalsamfundens behov.

Intresserad i att delta på studiecirkel för att få inblick i detta? Kontakta ditt närmaste bahá’í-samfund på bahai.se.

2011 bahá’í-konferens om socialekonomisk utveckling

I Orlando, Florida, 17-20 december 2011 arrangeras en konferens “Bahá’í Conference on Social and Economic Development (SED)”. Fokusområden för konferensen är hur man vi skapar en kultur som ökar vår kapacitet att möta sociala och materiella problemområden världen står inför.  Temat är “fostran av mänskliga möjligheter”.

Konferensen tar även del av och undersöker på djupet den omfattande vägledningen från Bahá’í-trons internationella världscenter och dess betydelse för bahá’í-inspirerad social handling.

Det omfattande programmet innehåller spännande teman, samtal,  föredrag, workshop, samt reflektion och rådplägning på hur deltagarna kan använda sina mänskliga möjligheter i socialekonomisk utveckling

Det är även barnklasser (4-11) och ungdomsprogram. Här finns många möjligheter för nätverksarbete och skapa nya vänner.

Jack Lenz, komponist från Canada - känd för att komponera musiken till bland annat “The Passion of the Christ” 2004 med Mel Gibson i huvurollen och “Little Mosque on the Prairie” 2007 -  tillsammans med Red Grammer och KC Porter håller i musikprogrammet.

Förhoppningen är att ni kommer att delta på ett spännande arrangemang.

Registrering kan ske via www.rabbanitrust.org.

Vad förmår mänskliga resurser?

Foto: media.bahai.org. The panel at the symposium on "Freedom to Believe: Upholding the Standard of the Universal Declaration of Human Rights, 2005.

Vad är mänskliga resurser? Mänskliga resurser är vi. Mänskliga resurser finns inom alla organisationer, företag, myndigheter, kyrkor och samfund. De mänskliga resurserna är maskineriet, de som får betald av till exempel ett företag, eller de som gratis och frivilligt ställer upp för sin organisation eller kyrka. Utan mänskliga resurser vill samhällsutvecklingen stoppa upp, företag inte drivas, organisationer inte utvecklas och jordens övriga resurser (naturtillgångar) inte utvecklas.

Flera och flera gräsrotsorganisationer engageras, med frivilliga mänskliga resurser som nu inser att tiden är mogen (världen är på bristpunpkten) för att förändra vårt kollektiva beteende och arbeta för en bättre värld. Samhällets organisationer bidrar till att världens ledare verkligen(!) får höra att de måste ändra kurs på olika toppmöten (vare sig det ekonomiska, kulturella, samhällsplanering eller globala samarbetsmöten). Tyvärr är intresseorganisationerna inte förenade, och en del grupper uttrycker sina frustreringar över trögheten hos världens ledare att ta tag i problemen med att ty till terrorism och militarism.

Mänskliga resurser är en bristvara, och måste förädlas. Från att vara passiva åskådare eller sitta på sidolinjen till att bli en mänsklig resurs, kan det vara ett stort steg. Finns det något minimum krav till en mänsklig resurs? Nej, så länge man anstränger sig och brinner för sin organisation, eller företags idé eller vision, så är man en mänsklig resurs. En person som bakar kakor till sin organisation, en som gör soppor till de fattiga, en som ägnar sin tid att trycka tidningar, en mekaniker som reparerar en buss, läkare, lärare, sjuksköterskor, advokater utan gränser, är mänskliga resurser.

Vi är många, men inte tillräckligt många för att skapa en bättre värld. Vi behöver flera som ser Bahá'u'lláhs vision, som kan arbeta för de principer vi visar på Ny Vision.

Ta vara på dina mänskliga rättigheter - bli en mänsklig resurs du också!