En värld utan ekonomiska gränser

Min förhoppning är att världens länder om inte så allt för länge vill handla med varandra nästan utan restriktioner. Det gäller dock att se bort från kortsiktiga manövrer för att skydda vissa länders lantbrukspolitik. Robert B. Reich, president Clintons arbetsminister, i The Work of Nations beskriver ”att det i framtiden inte vill finnas nationella produkter eller teknologier, inga nationella företag eller nationella industrier. Allt som finns kvar inom de nationella gränserna är människorna som utgör nationen. Varje nations bästa resurs vill vara dess invånares kunskaper och talanger”. (1)

Så är frågan hur nationernas befolkning kan lära sig nya talanger, hur kan de lösa nya utmaningar, och hitta nyskapande lösningar som skapar nye värden?

Utbildningsinstitutionerna kommer att spela en stor roll – och det gäller att se till att elevernas kunskap inte baseras på att de ska komma ihåg en begränsad kärna av information.

Informationen är global. Det går inte att hindra kunskap. Jovisst – ett land kan stänga inne sin befolkning i ett intranät och låtsas att de har kontroll, så att landets befolkning inte ska ”smittas” av ”oren” kunskap. Det går ett tag – men befolkningen och världen hittar vägar runt informationsspärrarna.

Och en gemensam världsekonomi gör det lättare att öppna dörrarna. Tillväxten kommer att ske inom produktion och utbildning – det förändrar länder som Sydkorea, Taiwan, Hong Kong, Singapore, Malaysia och Thailand. Kommer ekonomins tyngdpunkt att flyttas från Europa/USA till Asien och länderna i Stilla havsregionen?

Robert B. Reich menar även att USA och andra rika industriländers konkurrensduglighet i det globala samhället inte längre är beroende av nationella företag eller nationella industrier. Deras ekonomi är i stället beroende av de nya uppgifterna dess invånare utför för att öka värdet inom en global ekonomi.

Det gäller som nämnt tidigare – att ha en ny vision – att se ett nytt perspektiv.

Källa:

1) Robert B. Reich, The Work of Nations, Simon & Schuster, New York, London och Sydney

Har en ny tidsålder startat?

Som jag nämnde i mitt tidigare blogginlägg 24 oktober 2012 verkar mänskligheten stå framför en ny global era, eller ny tidsålder. På det lilla jag förstår, tycks det vara en tidsålder som sträcker sig över flera tusen år in i framtiden; en tidsperiod som skapar möjligheter för ny kunskap, lärandet, förståelse, insikter och andlig kreativitet – som omdanar helt hur vi tänker och skapar nya livs-mönster för mänskligheten. Det handlar om en ny andlig världscivilisation.

Kan det vara sant, och varför har inte mänskligheten ”märkt” det? Det är något jag kommer att skriva om framöver.

Det finns ju plötsliga och bråda händelser som påverkar mänskligheten som naturkatastrofer, väderförändringar, politiska omvälvningar och krigar. Dessa skapar turbulens och påverkar direkt allt ifrån kollektiva beslut på regeringsnivån, organisatoriska ändringar till personliga tragedier.

Osynliga händelser
Sen så har vi händelser långt från oss i Skandinavien, som är ”osynliga” i sin karaktär och som inte syns påverka oss som befinner sig långt från ”centrumet” direkt. Det händer varje gång en ny religion föds. Vi som bor långt från det religiösa tumultet och den nya Gudsuppenbararens direkt inflytande märker endast gradvis samhällsändringarna.

Således tog det 800-900 år för kristendomens representanter ankom Skandinavien, och än flera hundra år innan kristendomen etablerades här uppe i höga Norden. Och de kyrkliga institutioner vi har i dag har tagit flera generationer att bygga upp.

Det verkar ta tid att nå ut med ett nytt budskap till länder långt från ”epicentrumet” – födelseplatsen för en ny religiös uppenbarelse.

Andligt vakna påverkas
För de som var andlig vakna och som upplevde att närvara vid Guds Manifestationens uppenbarelser, var det som en stor livsbetydande process, något som påverkade dem för alltid. För andra som inte var andligt mottagliga och som inte lät sig påverka av de andliga brisar som flödade, märkte de ingen större ändring i sitt vardagsliv.

Jesu disciplar och följeslagare gav sitt liv för tron, och etablerade Kristi herradöme på jorden i land efter land. Därefter kom islam, som accepterar kristendomen och fortsatte nationsbyggandet med en ny dynamik, nya kunskaper som påverkade konst, vetenskap, kultur och politik.

Det handlar alltså om att vara andligt mottagliga för att få en inblick och förstå de omfattande ändringar för mänskligheten som varje ny Guds Budbärare etablerar.

Följ med på Ny Vision – så berättar jag mera om detta spännande område.

Fundamentet är religionernas enhet

‘Abdu’l-Bahá tar upp sju principer av enhet och enighet i dokumentet Enighetens Sju Ljus. En av principerna är religionernas enhet. Frågan är vad som behövs för att uppnå enhet bland världens olika religioner.

Vi kan se att nya sociala läror leder oss framåt mot ett mera rättvist och ädelt samhälle, med ett nytt förfriskande utflöde av Guds kärlek och den Heliga ande som andar liv i människorna, som i stort sett har glömt sin Skapare.

Bahá’u’lláh förkunnar för världens folk att:

”Det som Herren har föreskrivit som det ofelbara läkemedlet och mäktigaste instru­mentet för att bota hela världen är alla dess folks förening i en allomfattande Sak, en gemensam Tro. Detta kan på intet sätt genomföras utom genom en skicklig, allsmäktig och besjälad Läkares kraft” (1)

Bahá’íer tror att Bahá’u’lláh är den gudomliga Läkaren som skapar enhet och samlar alla människor under principen Guds enhet och den fundamentala religionens enhet – något som vill uppnås på samma sätt som mänsklighetens enhet vill uppnås. Det kan endast uppnås genom hans Gudomliga uppenbarelses kraft.

Detta är en djärv utmaning till alla troende från olika religioner och trossamfund, och även till de som har avvisad mänsklighetens andliga natur.

Jag kan bara hoppas att många vaknar till och ser på möjligheterna för fred och att ‘Abdu’l-Bahás dokument Enighetens Sju Ljus och dess principer kan inspirera mänsklighetens kollektiva framtid,

Källa: 1) Axplock från Bahá’u’lláhs skrifter, Bahá’í-förlaget AB

Global tankeenhet

Detta inlägg handlar inte om indoktrinering eller kommunism – men om enhet och enighet i världsprojekt. Vi är en värld – jorden är endast ett land och mänskligheten dess medborgare, säger Bahá’u’lláh (1817-1892). Hans son ‘Abdu’l-Bahá skrev dokumentet Enighetens Sju Ljus 1906 och tog upp principen om enighet i världsprojekt.

Att vara eniga om att förbättra världen och förena dess folk är en stor sak. Det betyder inte att det ska vara grått och trist, eller att alla hus ska vara lika, att alla endast ska få möjlighet att kunna äga en typ bil, eller att en bristfällig planekonomi ska slösa med resurserna.

Under relativt kort tid, de senaste 50 åren, har en hel ny generation upptäckt vad det betyder att tänka och uppträda som en enda förenad mänsklighet, något som är kraftfullt och som i sin tur skapar spännande resultat.

Bahá’íer tror att föreställningen av världsmedborgarskap och global identitet - något de länge har delat med sig av - har en förmåga att snabbt ändra vår värld – till något bättre.

Ungdomar arbetar för enhet. Foto: media.bahai.org

Detta verkar vara en kraft som världens ledare inte helt och fullt ut har erkänd eller accepterad.

Vi behöver fortfarande förespråka och stödja arbetet och initiativen till Förenta Nationerna, FN:s barnfond, FN:s miljöprogram, Världsnaturfonden och många andra organ som inkallar till en planetarisk tillnärmning till problemlösning, inkluderad de som handlar om försvar och säkerhet.

Följ fortsättningen av serien Enighetens Sju Ljus på Ny Vision.

Rasenighet

Egentligt en utmaning att skriva om – men ’Abdu’l-Bahá (1844-1921) använde begreppet ”ras” i sitt dokument Enighetens sju ljus år 1906. I dag använder vi kanske mera begreppet etnicitet.

I dokumentet beskriver ’Abdu’l-Bahá sju ljus eller principer som vägleder mänskligheten, och som ger en viktig generell vision över framtiden. Detta leder till en andlig framåtskridande världscivilisation.

Varje kultur bidrar till mänsklighetens växt och för att bygga ett globalt samhälle är det lika viktigt att inse detta - som att skydda den biologiska mångfalden. Det finns exempel på positiv särbehandling av minoriteter – och det är faktiskt en bahá’í-princip: rasmässig- och etnisk skillnad ses på som positivt.

Grunden för att organisera mänskliga angelägenheter ska dock inte vara baserad på konceptet ”ras” eller ”etnicitet”. Att människor (barn, unga, vuxna, man och kvinna) – från vilken som helst kulturell, etnisk eller religiös tillhörighet arbetar tillsammans för en fredligare värld är bahá’í-visionen.

Bahá’í-samfundet representerar internationellt omkring 2 100 etniska grupper, och bahá’í-litteratur är översatt till över 800 språk. (1) Jag tror dock inte Bahá’u’lláhs skrifter är översatt till älvdalska eller förortssvenska. Det kan säkert bli ett intressant projekt(!)

Det att förstå och uttrycka etnisk olikhet är inte någon lätt sak, då människor tycker om vad de bäst känner till och är rädda för att förlora sin identitet och bli underlägsen andra grupper. Många liberala demokratiska länder visar dock att bevarandet av olika kulturers etniska egenart är både möjligt och önskvärd inom ramen för storsamhället.

I dagens kosmopolitiska värld där vi alla är världsmedborgare är pluralism (mångfald) och etnisk harmoni en av de mest positiva indikatorerna för ett hälsosamt samhälle.

Pattern of diversity display, Africa, Maropeng exhibition, Cradle of Humankind

En djupsinnig andlig dimension som tar upp temat etnisk harmoni kan du hitta i Bahá’u’lláhs Förborgade ord:

”Vet ni ej varför Vi skapade er alla av samma stoft? På det att ingen skulle upphöja sig över någon annan. Begrunda ständigt i era hjärtan hur ni blev skapade. Då Vi skapat er alla av samma stoft, åligger det er att vara såsom en enda själ, att vandra med samma fötter, äta med samma mun och dväljas i samma land, så att ni från ert innersta, genom era gärningar och handlingar må framvisa tecknen på enhet och sann frigörelse. Sådant är Mitt råd till er, o ljusets härskara! Giv akt på detta råd, att ni må erhålla helighetens frukt från den undersköna praktens träd.  _(BBFOA68)

(2)

 

Källa:

1) http://www.bahai.us/news/bahai-statistics/

2) http://skrifter.bahai.se/kallskrifter/bahaullah/forborgade-ord/

Kreativa krafter som skapar en gudomlig civilisation

Bahá’u’lláh (1817-1892), Guds budbärare för vår tid har ingett världen med kreativa krafter och energier som är förutbestämd att frambringa en gudomlig civilisation. Jag använder boken “Forces of Our Time: The Dynamics of Light and Darkness” av Hooper C. Dunbar, som bakgrundsmaterial till denna artikeln.

Men – dessa drivkrafter är inte materiella – det är andliga samhällsbyggande krafter. Andliga krafter som som skapar mönster av energier – dessa har en form. När vi riktar oss efter denna formen – som är förutbestämd att skapa ett nytt andligt samhälle – så utkristalliseras nya mönster för tanke och uppträdande på ett kollektivt plan. Nya institutioner och strukturer bildar en ny civilisation. Detta är en process med andliga krafter som pågår i världen. Men denna kraften utvecklas gradvis – då det är en stor provning och utmaning för mänskligheten att möta och i första hand förstå dessa kreativa krafter som påverkar och skapar nya instrument för en ny världsordning.

I grunden är det Guds vilja – i början av skapelsen, gigantiska utvecklingsmöjligheter där inget är klart format. Guds påbud och avsikt formar en substans – alla skapade tings natur. Detta är den första vilja i kraften. Guds första vilja. Och Guds vilja och avsikt går hand i hand. Dessa krafter ger upphov till alla världar och oändliga Guds riken. Denna andliga substans formar sig till världar och världssystem, vi får fysiska riken och även osedda osynliga Guds riken – som även är med i Guds plan. Ande utgår inte från materia – men materia är skapat från ande. Vi kan säga att materia och energi i grund och botten är samma sak – själv om de lyder under olika lagar är de förkroppsligandet av Guds vilja och avsikt.

Livgivande energi strömmar från alla Guds budbärare – och de krafter som nu strömmar från Bahá’u’lláh är ljus på ljus då mänskligheten behöver stora krafter i och med att vi kollektiv har nått mogenhetsåldern – vuxen ålder. Målet med en ny världsordning kan inte uppnås utan en andlig kraft från Gud – det är denna kraften som etablerar mänsklighetens enhet och enighet. Sedan mitten på 1800-talet har andliga krafter påverkat världen i stor grad – detta är en dynamisk process – med möjligheter ingen kan drömma om.

Enhet och fred är möjligt och då dessa andliga krafter är andliga gör de det möjligt för mänskligheten att förenas. Dessa skapande krafter ger oss ny kunskap och möjligheter att se historien i ett nytt perspektiv. Vi ser alla religiösa lärare som Gudomliga budbärare med ljusets krafter som skapar civilisationer – och nu med Bahá’u’lláhs ankomst kommer en global civilisation att skapas.

Följ med på Ny Vision för nästa artikel om dessa kreativa och skapande krafter – som hjälper oss att bygga en ny gudomlig civilisation – en ny världsordning.

Andliga krafter som rensar

Som beskrivit i mitt tidigare blogginlägg så verkar stora andliga krafter i världen. Dessa grundläggande positiva krafter möts av mänsklighetens motstånd mot det nya okända. I boken “Forces of Our Time: The Dynamics of Light and Darkness” som är grunden för denna artikelserien beskriver Shoghi Effendi dessa krafter bland annat som pådrivande, världsskakande, världsrubbande, världsenergigivande, världsstyrande och världsvitaliserande. Det är alltså en kraft från Gud, en renande och förvandlande kraft. Denna kraften renar och driver allt framför sig. Den är överväldigande, oberäknelig i sin styrka, mystisk i sitt sätt och man måste respektera denna kraften.

I grunden är det andliga krafter som är fundamentet för verkligheten, huvudgrunden för mänsklighetens liv. Andlighet ses inte endast som en dimension av människans liv – det är själva drivkraften för vår existens. Vi kan inte leva utan denna andliga kraft.

‘Abdu’l-Bahá beskriver det som att solen är källan till fysisk existens – alltså att Guds ord är källan till människolivet och civilisationen. Inget liv skulle varit möjligt utan värmen och ljuset från solen.

Denna andliga kraften har många namn – vi kan se det som själ, sinne, ande, hjärta, syn, hörsel. I grunden är det samma “realitet”. Det är anden eller själen som ser genom ögonen och hör genom öronen. Det är anden som hör, det är anden som ser och det är anden som vet. I grunden är tillträckningskraften i universum en kärlekskraft. Denna kraft håller universum, dess planeter och stjärnor i sina fysiska banor. Detta är en kraft som förenar, ordnar och upprätthåller balansen i alla ting. Om denna kärlekskraft tas bort upplöses allt. ‘Abdu’l-Bahá omtalar detta som en enhetskraft, tillträckningskraft eller gudomlig energi. Det vi ser är andliga krafter – och om vi koncentrerar oss kan vi förstå vilka system och processer som påverkas och hur dessa krafter verkar i världen.

På varje nivå i skapelsens riken ser vi en andlig verklighet. Det är förbindelselinjer mellan sanningar på ett nivå till ett annat nivå. Den fysiska världen som vetenskapen undersöker kan betraktas som ande – då det materiella speglar andliga sanningar.  I mineralriket har vi tillträckningskraften, i växtriket växt och reproduktion, i djurriket olika sinnen och känslor. För människan är det kraften – den rationella själen – som kan återspegla alla sidor av andligheten. Inom varje nivå hittar man ökande andliga  uttryck för anden.

Det finns olika mönster på olika existensnivån – och när vi undersöker sanningar på en nivå kan vi upptäcka sanningar på högre nivån. Om vi då studerar de krafter som verkar i vår tid vill vi bli hjälpt om vi kommer i håg att Guds ord är källan till liv och att fysisk vetenskap och andlig utbildning upplyser varandra.

Följ med i fortsättningen på Ny Vision för att ta del av de krafter som verkar i världen – krafter som i slutändan vill skapa en ny andlig världscivilisation.

Ungdomars rätt att förvandla världen

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så bygger bahá’í-trons program på tanken att alla barn och ungdomar har möjligheten och potentialen att ändra världen – i sitt grannskap, region, nationellt, kontinentalt och globalt. Bahá’í-trons utbildningsprogram är baserad på förståelsen av en mänsklighet ädel i sig själv – som en gruva rik på ädelstenar – och börjar med tron på att alla unga människor har en inneboende potential. Tillvägagångs-sättet baseras på vissheten att utbildningen av yngre ungdomar kommer att resultera i en ny generation ledare med befogenheter, kunskap och färdigheter att tjäna mänskligheten och främja samhällsutvecklingen.

Det är just denna visshet – och höga förväntningar som ungdomar som deltar i det – som genomsyrar utbildningsprogrammet med kraften att inspirera unga människor, knyta kontakter med dem och röra vid deras hjärtan och liv!

Något viktigt i sammanhangen med arbetet med ungdomar är: de reagerar på våra förväntningar. Är våra förväntningar låga, strävar de efter dessa, förväntar du stora saker – så växer de för att möta höga förväntningar.

Det är därför viktigt i allt ungdomsarbete att identifiera ungdomarnas kunskaper och talanger – för att sedan använda dessa styrkor till nytta för mänskligheten. Mycket av tonårsapatin vi hör om i massmedia kommer från att samhället brister i att ge ungdomar möjligheten att verkligen vara i kontakt med frågor som påverkar deras samhälle i stort. Speciellt de yngre ungdomar, som bor i en värld med till synes ändlösa och komplexa problem, men som ofta inte har haft möjlighet att fundera på hur de kan använda sina talanger för att göra en skillnad, är apati ofta enda alternativet att bli överväldigad.

Skillnaden mellan en person som åtagit sig att arbeta för social omvandling och någon annan som inte verkar bry sig är tron på att de har en viss förmåga att göra skillnad.

Som jag kan se är det barnen som är framtiden, det är helt klart inte bara en materiell – men även en andlig utbildning som måste till för att hjälpa mänskligheten framåt till en andlig civilisation.

Följ med på nyvision.nu för nästa artikel i serien.

Vad kan du bidra med i arbetet för att ge ungdomar en chans? Kommentera gärna här. Dina idéer  och tankar är välkomna.

Källa: detta är en översättning från delar av en artikel på bahaiblog.net.

Lägg vikt på yngre ungdomars andliga utbildning

Om vi tänker på vägval för framtiden måste principer för social omvandling och förändring vara en integrerad del av alla insatser riktad mot yngre ungdomar. Men den största vikt måste läggas på deras andliga utbildning. Varför det? Jo – samhället är i stor grad “närsynt” när det gäller utbildning av barn och ungdomar. Det har funnits ett krav från myndigheterna att satsa mera på utbildning och mindre på krig – men tyvärr saknas det politisk vilja. Det verkliga värdet av utbildning uppskattas inte – speciellt inte värdet av en andlig utbildning.

De Heliga skrifterna säger en god del om vikten av utbildning för barn och yngre ungdomar. Men enligt bahá’í-förståelsen för utbildning, en värdegrund som baserar sig på olika kunskapsgrenar – så viktigt som det är – måste det motsvaras av en andlig utbildning som gör det möjligt för barn och yngre ungdom att ta till sig goda egenskaper (dygder).

Utbildning i moral och gott uppförande är faktiskt långt viktigare en teoretisk kunskap. Ett rent, trevligt och väluppfostrat barn är att föredra framför en busunge, oförskämd, otvättat, elak – även om barnet blev djupt insatt i alla vetenskaper och alla konstområden. Grunden till detta är att barnet som uppför sig väl – till trots för sin okunnighet - ger andra barn (och vuxna) fördelar. Ett obehärskat och dåligt uppförande barn är skadat och kan vara till skada för andra – själv om det är aldrig så kunskapsrikt. Om barnen tränas att vara både lärda, kunskapsrika och har goda egenskaper, är resultatet ljus på ljus.

Foto: media.bahai.org

En andlig utbildning av unga människor är inte endast önskvärt – det är av största viktigt. Och det studiecirkelmaterial bahá’íerna använder är avsedd att bygga kapacitet för just denna uppgift. Två av de fyra grundläggande aktiviteter som bahá’íer uppmuntras att delta i – relaterar till andlig utbildning.

Här vill jag påpeka att en andlig utbildning av barn och yngre ungdomar inte endast är de professionellas ensamma ansvar, det påvilar alla i samhället. Tänk om alla i världen såg att arbetet med andlig utbildning var deras uppgift. Tänk hur vår värld skulle se ut om barn och yngre ungdomar hade så många resurser för att utbilda och bemyndiga dem.

Källa till denna artikel: bahaiblog.net

Läs mera om dygder och goda egenskaper på dygder.se.

Föräldrar – barnens främsta uppfostrare

Som föräldrar har ni stort ansvar för andlig uppfostran av barnen. Men vad innebär detta? Och varför en andlig uppfostran? Räcker inte den materiella och akademiska utbildningen? Och är det endast föräldrarnas ansvar?

Det är viktigt att ständigt beakta barnens andliga fostran – detta är inte endast samhällets institutioners ansvar. Barnen måste få inblick i bön, meditation, goda egenskaper. De måste studera alla religioner och humanistiska kunskapsgrenar – tillsammans med föräldrar och lärare.

Universella Rättvisans Hus (bahá’í-trons världscenter) skriver: “Oberoende av deras grad av utbildning befinner sig föräldrar i en kritisk position för att forma den andliga utvecklingen av sina barn. De ska aldrig underskatta sin förmåga att forma sina barns karaktärer. För de utövar oumbärligt inflytande genom hemmiljön som de medvetet skapar genom sin kärlek till Gud, sina strävanden att hålla fast vid Hans lagar, sin anda av tjänande till Hans Sak, sin brist på fanatism och sin befrielse från de frätande effekterna av baktal.”

I hemmiljön kan barn och föräldrar studera goda egenskaper (dygder) och lära sig mera om de stora religionerna – att frigöra sig från fanatism, att vara öppna för nya spännande impulser som skapar andlig längtan – men som även stimulerar en akademisk utbildning. Att förbättra barnens karaktär är något alla föräldrar kan göra. 

Universella Rättvisans Hus fortsätter: “Man måste komma ihåg också att barn lever i en värld som informerar dem om en hård verklighet genom direkt erfarenhet med de hemskheter som redan beskrivits eller genom det oundvikliga utflödet från massmedia. Många av dem är därigenom tvingande att växa upp för tidigt och bland dessa finns de som söker måttstockar och en ordning som kan styra deras liv.” 1)

Alla barn borde få möjligheten att stråla som symboler för en bättre framtid.

Som föräldrar är dock ansvaret stort – och därmed uppstår många frågor: Vart ska jag som förälder få energi och inspiration? Och måste jag som förälder engagera mig så mycket? Jag vill helst släppa detta och överlåta det till skolor och utbildningsinstitutionerna!

Som barnens främsta uppfostrare är det inte lätt – det är många utmaningar och hinder i vägen. Det första steget är att ta en andningspaus – och undersöka vilka möjligheter som finns för andlig uppfostran.

Det finns många verktyg. En bok jag fick ett tips om är: Illumine My Family: Bahá’í Prayers and Meditations from the Bahá’í Faith är en samling meditativa böner och utdrag från bahá'í-trons skrifter (Báb, Bahá'u'lláh och 'Abdu'l-Bahá) som hjälper din familj att införliva andlighet i vardagen. Texterna inkluderar vägledning och böner relevanta för familjer, oberoende deras bakgrund eller situation. Här får du läsa och fördjupa dig i teman som äktenskap, föräldraskap, barn, kärlek, hälsa, sorgarbete och mera. Bokens har dom mål att hjälpa familjer att växa tillsammans och främja stärka relationer med varandra och Gud.

Köp boken från Bahá'í-förlaget AB. Läs utdrag av boken på Google Books.

Källa: 1) Universella Rättvisans Hus brev till världens bahá’íer, Ridván-budskapet - april 2000.

Barnens andliga fostran – av största betydelse

Som nämnt i min tidigare artikel om barnens fostran – så är en andlig fostran av barn kritisk och av största betydelse för världssamhällets utveckling. Vi ser i dag stora brister på detta viktiga område. Där myndigheter, statliga och privata organisationer och företag inte klarar av att hantera - vare sig en adekvat materiell fostran och har svårt att ta till sig mera än ett ytligt humant perspektiv, och inte reflekterar på djupet över vad en andlig fostran kan betyda för barnens framtid.

Det är klart att vi måste förse barnen med en andlig och akademisk utbildning – men utvecklar detta deras karaktär och formar deras personligheter?

Men när ska individer, institutioner och samfundet som helhet verkligen intressera sig för världens barn? OK – vi i Sverige och Skandinavien och stora delar av Europa kan säkert stoltsera att vi har lyckats forma barnen. Men stämmer detta? Har vi inte just sett kravaller i Tensta av ynglingar och ungdomar som vandaliserar skolor och tänder på bilar? Har vi lyckats med att ge barn och ungdom hopp om framtiden? Har vi gett dem de verktyg och möjligheter som ska hjälpa dem att hantera utmaningar – att uthärda livets svårigheter och skapa en bättre värld?

Vi måste intressera oss för barn och ungdomens välfärd. Dagens samhällsordning är i förändring. Vi i Sverige är inte immuna mot stora provningar – antingen de är materiella, mentala eller andliga.

Universella Rättvisans Hus skriver att “barnen är den dyrbaraste skatten ett samfund äger, för hos dem finns ett löfte och en garanti för framtiden. De bär frön på karaktären till det framtida samhället som huvudsakligen formas av vad de vuxna i samhället gör eller misslyckas att göra i förhållande till barnen. De är en skatt som inget samhälle ostraffat kan försumma. En allomfattande kärlek för barnen, sättet att behandla dem på, kvalitén på den uppmärksamhet vi visar dem, andan av vuxet uppförande mot dem, dessa är bland de viktigaste aspekterna av hållning som krävs. Kärlek kräver disciplin, modet att vänja barnen vid svårigheter, inte att ge efter för deras nycker eller att lämna dem helt till sina egna påhitt.” 1)

En kärleksfull atmosfär behöver utvecklas. Föräldrar, anhöriga och lärare tillsammans med utbildningsinstitutioner måste snarast se hur en materiell utbildning kan kombineras med en andlig utbildning. Hur andlig fostran kan skapa nya insikter och möjligheter… Hur kan annars det framtida samhället utvecklas – hur kan vi annars göra planeten till ett land – och se mänskligheten som dess invånare.

Det är min vision – att vi måste utveckla ny världsordning, baserade på andliga principer. Och barnen kommer att bli den framtida världsordningens världsmedborgare. Det kräver stora uppoffringar från oss – redan i dag.

Hur kan du bidra?

Källa: 1) Universella Rättvisans Hus brev till världens bahá’íer, Ridván-budskapet - april 2000.

Mänskligheten som en fågel

Intressant tanke! En fågel?

Ja – ‘Abdu’l-Bahá (1844-1921) säger “att två vingar är nödvändiga för människan. Den ena vingen är den kroppsliga förmågan och materiell civilisation; den andra är den andliga kraften och gudomlig civilisation. med bara en vinge är det omöjlighet att flyga, två vingar är nödvändigt. Hur mycket materiell kultur än utvecklas, kan den därför inte uppnå fulländning utom genom att upphöjas av den andliga civilisationen.” 1)

Materiell civilisation – vi har kommit bra långt på vägen. MEN – dagens civilisation kan inte jämföras med framtidas civilisation, där den andliga kraften bygger upp något helt nytt, något vi inte kan förstå. Som jag ser det så måste den gudomliga civilisationen vara något helt exceptionellt nytt –något som inspirerar mänskligheten att skapa världsfred.

Den gudomliga civilisationen, baserad på Bahá’u’lláhs (1817-1892) principer är verkligen framtiden. Vi kommer att se fantastiska uppfinningar, få ny kunskap om universums innersta mysterier och lösa stora problem. Vetenskap och religion i harmoni skapar goda förutsättningar för synergieffekter för att förstå på djupet och på alla plan mänsklighetens möjligheter och potential.

Det finns flera fåglar:

• Vetenskap och Religion
• Jämlikhet mellan kvinnor och män

Det måste vara balans i livet. Utan båda vingar kan inte mänskligheten flyga mot en ny världscivilisation – baserade på andliga principer.

Vad tror du?

 

Källa:

1) Utvalda skrifter av ‘Abdu’l-Bahá, s. 4.

Människans utvecklingsprocess när det gäller kostvanor

Utmärkande för människan är en hög anpassningsförmåga till näringstillgång. Detta bevisar de i dag levande naturfolken på olika platser i världen av vilka en del livnär sig uteslutande av växter och andra uteslutande av animaliska produkter. Födans tillgång som del av människans livsbetingelserna påverkade hennes organism på många sätt, speciellt matsmältningsapparaten och ämnesomsättningen. Dessa mekanismer hos våra förfäder kunde anpassa sig under många tusen generationer till den rådande tillgången av föda.

För fem miljoner till två miljoner år levde människans senare förfäder framför allt på savannen och livnärde sig huvudsakligen av växter, blad, frukter, fröer och rötter. Andelen av animalisk kost, speciellt av små varelser, ökade under denna period. För cirka två miljoner år sedan började människan tillverka stenverktyg för att kunna jaga och köttkonsumtionen ökade, men växtkonsumtionen utgjorde den högre andelen med 60-80 %, den animaliska andelen utgjorde 20-40 %.

För cirka 10 000 år började den systematiska odlingen av nyttoväxter. Denna utveckling grundar sig på faktumet att människan redan under de tidigare årtusenden intensivt samlade säd och andra stärkelserika växter. Växtnäringen utgjorde fortfarande upp till 90 % av näringsintaget.

4 500-2000 f.Kr. ökade andelen av den animaliska kosten, perioden då man började med hållning av hus- och nyttodjur. Tidsrymden från jordbrukets början inklusive användning av mjölk är i Mellaneuropa 6 000 år vilket motsvarar 200 generationer. Denna tidsrymd anses vara för kort för en fullständig genetisk anpassning.

foto:flickr.com, typodesign.se

För 200 år sedan började industrialiseringen och med den bearbetningen (”förädlingen”) och utarmningen av livsmedlen och nedsmutsningen av miljön. Livsmedlen hårdbearbetas, entmineraliseras, värmebehandlas kraftig och kemikalier av allehanda slag tillsättes, allt i syfte att få fram billiga och hållbara produkter. Denna kost är helt artfrämmande för människan. Denna förändring i hennes förtäring av livsmedel innebär en stor avvikelse från de genetisk betingade kostvanorna.

För 100 år sedan låg kostfiberintaget i Tyskland på 100 g per person och dag. I u-länder ligger det dagliga intaget på landet mellan 40 och 140 g, i industriländerna ligger konsumtionen mellan 10 och 30 g, genomsnittet ligger på 19 g. Animaliska produkter innehåller inga fibrer.

Människan är i grunden skapt som växtätare. Hon har varken krokformade eller som skära formade tänder eller skarpa naglar eller klor för att fånga och riva bytet som rovdjuren gör. Kindtänderna är som kvarnstenar avsedda för att mala sönder sädeskorn, hörntänderna är vassa för att skära sönder frukt och knäcka nötskal. Hennes matsmältningskanal är anpassad efter vegetabilisk föda. Människan kan hålla sig frisk med endast växtnäring men hon skulle ganska snart dö om hon livnärde sig enbart av kött. Innan hon uppfann elden åt hon allt animalisk i rått tillstånd. De idag levande naturfolken, som enbart livnär sig av fisk och kött, använder hela djuret och inte bara dela av det. Dessutom äts det mesta rå.

Koerber/Männle/Leitzmann ”Vollwert-Ernährung, Konzeption einer zeitgemäßen Ernährungsweise”
Hyppokrates (460-370 f. Kr.) är känd som läkekonstens fader. Hans mest kända citat är ¨Låt din mat vara din medicin och din medicin vara din mat.¨

”Med mänsklighetens framskridande utveckling kommer kött att ätas alltmer sällan då människan inte har en köttätarens tänder.”
’Abdu’l-Bahá ”Auswahl aus den Bahá’í-Schriften zu den Themen Gesundheit, Heilen, Ernährung und Verwandtem.”
Ogranskad översättning