Ett nytt andligt tjänstesamhälle?

Flera framtidsforskare (1) tror att världen kollektivt övergår från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle. Andelen arbetare inom industrin minskar globalt, i Sverige har antal industrijobb under perioden 2008 – 2012 minskat med 100 00.

Produktion kombineras med tjänster som är skräddarsydda för individuella kunder. Och största delen ligger inom konsulternas specialistområden, skräddarsydda mjukvaror och utbildning.

Detta ställer helt nya krav på våra utbildningsinstitutioner. Jag är helt klart ingen expert inom området – men är det möjligt att världens utbildningsmetodik bygger på och är anpassad tidigare tiders industrialiserade ekonomi?

Robert B. Reich pekar på att det växer fram tre nya arbetskategorier i världen:

· Massproduktion – repetitiva uppgifter som utförs av robotar

· Personliga tjänster – restauranger, snabbmat, taxichaffisar, förskolelärare med mera.

· Symbol-analytiska tjänster – konsulttjänster, forskare, webbdesigners, ljudingenjörer, PR-konsulter, jurister, programmerare.

Möjligheten till växt finns inom kategorin symbol-analytiska tjänster. Det handlar om att identifiera problem vid att manipulera symboler.

Framtidens satsning på utbildning är här – det startar just nu - och behöver kreativitet och nyfikenhet. Men en ytlig materiell nyfikenhet är inte nog. Det behövs ett nytt element – andlighet. En andlig hållning till kunskap – dessa går ihop. Det blir en synergieffekt när en andlig person ber om hjälp från högre makter för att lösa ett svårt problem. När en grupp andliga människor tillsammans försöker lösa problem – kommer nya insikter, från en mystisk dimension. Denna insikten kan vara helt olik en materiell lösning och kommer att skapa helt nya förutsättningar på utbildningsfronten, på lärandets väg – vägen mot en ny världscivilisation.

En utbildning som tar tillvara människans nobelhet och andliga krafter kommer att öppna många dörrar och öka förståelsen för svåra och komplexa problemområden.

Är dagens utbildning fortfarande sammanlänkat med ett industriellt tankesätt – standardiserad läroplaner, undervisning i moduler, indelning i klassrum och kontroll med standardiserade prov? Reflekterar detta världen vi lever i – och klarar traditionella utbildningssystem att tillfredsställa en ny tids krav?

 

Källa:

1) Peter Drucker, Naisbitt, Ohmae och Reich

Döden – glädjens budbärare I

Döden, ett samtalsämne som är tabu. Folk är rädda att tala om döden. Vi vet att vi alla måste dö någon gång men beter oss som om vi lever i all evighet. Många är rädda för själva dödsögonblicket för ingen vet vad som egentligen händer. De heliga böckers ord om evigt liv verkar diffust och omöjligt att föreställa sig.

Bahá’u’lláh har gett oss svaret: Se döden som glädjens budbärare.

” O, Andens Son! Med ljusets glädjefyllda budskap hälsar Jag dig: Gläd dig! Till helighetens förgård kallar Jag dig – förbliv därinne, att du för evigt må leva i frid.”

Förra gången berättade jag om själens ursprung. Nu tänker jag ta upp själens syfte och livets mening. Själen är en Guds gåva och Hans hemlighet och Han vill att vi skall vårda och utveckla den med Hans egenskaper så att vi närmar oss Honom. Gud är enbart kärlek, godhet, barmhärtighet m.m. Hos Honom finns ingen ondska utan ondskan finns i vårt lägre jag, våra dåliga egenskaper. För att testa oss ger Han oss prövningar under vår livstid. Klarar vi av dem blir vi andlig styrkta och har kommit ett steg närmare Honom.

"Den ende sanne Guden, ... har alltid ansett och kommer att fortsätta att anse människornas hjärtan som Sin egen, Sin enda egendom..."

"Låt oss skapa människan till vår avbild och liknelse". "Den ende sanne Gudens syfte... är att blotta de ädelstenar, som ligger gömda i deras (människornas) sanna och innersta jags gruvor". Bahá’u’lláh,

Om vår bägare är full av själviskhet, finns där ingen plats för livets vatten. Det förhållandet, att vi tror oss själva ha rätt och alla andra fel, är det största av alla hinder på vägen mot enighet, och enighet är nödvändig, om vi skall kunna komma fram till sanningen, ty sanningen är en. Abdu'l-Bahá

Kroppen är själens tempel. Tänk dig en fågel som sitter i sin bur. Slår man sönder buren blir fågeln fri att flyga sin väg. Samma sak sker med själen när kroppen dör. Då blir själen fri och beger sig till den eviga trädgården.

”Först är det väldigt svårt att välkomna döden, men efter att ha uppnått sitt nya tillstånd är själen tacksam för att den har blivit befriad från det begränsades träldom för att njuta av det obegränsades frihet. Den har blivit befriad från en värld av sorg, bedrövelse och prövningar för att leva i en värld av ändlös lycksalighet och glädje. Det materiella och fysiska har avståtts ifrån för att själen ska kunna uppnå det ideellas och andligas möjligheter. Sålunda har själarna hos de som har gått bort från jorden och fullföljt sin jordiska pilgrimsfärd i och med Titanic-katastrofen skyndat mot en värld, överlägsen denna." Abdu’l-Bahá

  Foto: flickr. Lars Nilsson

Själens utveckling.

Må du i sanning veta, att själen efter att ha lämnat kroppen skall fortsätta att utvecklas, intill dess att den når fram till Guds närhet i en ställning och ett tillstånd som varken tidsåldrarnas eller århundradenas kretslopp ej heller förändringarna eller händelserna i denna världen kunna ändra.

Må du veta, att människans själ är upphöjd över och oberoende av alla kroppens och sinnets lyten. Att en sjuk person visar tecken på svaghet beror på de hinder, som ställer sig mellan hans själ och kropp, ty själen förblir oberörd av varje kroppslig opasslighet. Bahá’u’lláh

Ett globalt världsspråk – fördelar och kostnader?

Följ min artikelserie på Ny Vision om ett globalt världsspråk. I min första artikel tog jag upp språkbarriärer och hinder för kommunikation. Denna andra artikel handlar om fördelar, men även vilka kostnader det medför att inte införa ett världsspråk.

Det är en mängd fördelar för mänskligheten att världen utvecklar bättre kommunikationssätt, både skriftligt och muntligt. Viktiga fördelar är:

• förenklad social integration hos barn
• eliminering av kostnader, förseningar, missförståelser, när det gäller översättningar och språkinlärning för privatpersoner, organisationer, affärslivet och myndigheter
• att turister och resande får det mycket enklare att kommunicera
• att möjligheten till kulturell, andlig och konstnärligt arv presenteras för en världspublik
• att skapa en anda av fred och förståelse då man tar bort språkbarriärer

Frågan vi måste ställa oss är om det finns några områden som INTE medför fördelar med ett universellt hjälpspråk (och som inte i dag är hämmad av dess frånvaro).

En del vill argumentera att när det gäller ett internationellt hjälpspråk eller världsspråk – vill ett val även eliminera könsfördomar inbakat i ett existerande språk, att språket kan läras snabbare och mer effektivt och några tror även att ett världsspråk kan hjälpa folk att tänka snabbare.

Kostnader för översättningar
När det gäller kostnader för tolkning, översättning och insatser för språkinlärning, är dessa stora. Det är bara att tänka på översättningstjänster, översättningsmaskiner och mjukvara för översättningar, utgifter till extra utskrifter, inhyrning av lärare och konsulter etc. Kostnaderna är enorma för samhället och frånvaron av ett världsspråk är ett hinder för fri handel – både när det gäller affärslivet, så väl på idéburna områden.

Dessutom: översättningar involverar olämpliga tidsfaktorer, förseningar och felaktigheter (som kan ta tid att utreda – något som kan skapa känslomässig skada och även innebära livsfara).

Följ artikelserien om ett globalt världsspråk på Ny Vision…

Integration för växt

Min artikelserie på Ny Vision fortsätter nu mot sitt slut. Jag har beskrivit fem utvecklingsprocesser som bahá’í-samfunden världen över arbetar efter: organisk växt, att bygga mänskliga förmågor, utbildning, utvecklandet av mänskliga resurser och bidrag till samhällets framåtskridande. Dessa är viktiga att förstå för att utveckla en ny världscivilisation baserade på andliga principer. Denna sista bloggartikel i serien handlar om integration.

Vi vet genom erfarenhet att splittrade aktiviteter inom olika områden inte skapar utveckling. Kunskapen man får när man arbetar inom området utvecklingsproblematik ryms inte inom ett enda ämnesområde. Förenad och integrerad ansträngning inom olika områden som hälsa, utbildning, agrikultur och bevarandet av miljön är viktiga för att regionen ska utvecklas.

En sådan integration kan uppnås när enkla gräsrotsinitiativ utvecklas till mera stabila och komplexa verksamhetsnivån. I bahá’í-utvecklingsprojekten gäller konceptet integration även materiella framsteg och andlig utveckling. Socioekonomiska utvecklingsprojekt är därför ett uttryck för tro i handling.

Det som stödjer bahá’í-tillnärmningssättet för utveckling är tron på att varje mänsklig kultur och segment representerar ett tydligt arv som måste uppmuntras att utvecklas och bidra till en framkommande global civilisation. Bahá’í-uppdraget för social ändring och framsteg kommer direkt från Bahá’u’lláhs vision om mänskligheten som en familj.

Att fostra enhet bland individen, grupper och institutioner är därmed ett essentiellt och utmärkande drag för alla bahá’í-utvecklingsförehavanden.

 

Barnklass i Västra Sumatra, Indonesia. Foto: media.bahai.org

Bidra till samhällets framåtskridande

I mitt tidigare blogginlägg tog jag upp det fjärde området för utvecklingsprocesser och hur bahá’í-tron arbetar med bland annat mänskliga resurser. Det nästa området är Bidrag till samhällets framåtskridande, något som jag beskriver närmare här under:

Att bidra har flera synonymer, det betyder att göra sitt till, medverka, hjälpa till och understödja och att gynna. Inom detta område tillämpas Bahá’u’lláhs (1817-1892) läror till social- och ekonomisk utveckling, en del av en större process som handlar om att skapa stabilitet och välstånd inom mänskliga relationer.

Utvecklingsaktiviteter erbjuder möjligheter för lokala bahá’í-samfund att involveras direkt i samhällslivet. Det viktiga att påpeka är att dessa bahá’í-projekt ska engagera och gynna alla i grannskap och närområden, inte enbart bahá’íer själva. Samarbeten med organisationer och samhällsledare och intellektuella som bekymrar sig för sociala, moraliska och ekonomisk utveckling är en viktig del av dessa bahá’í-projekt.

Till exempel kan enkla saker, som barnklasser som lär barnen goda egenskaper; skapar nya vänskapsband; de får spela tillsammans; berättelser och konst, vara något som inspirerar barnen. De får lära sig att mänskligheten är en, att vi alla är olika, men bor på en gemensam planet. De får även en längtan efter kunskap; både av materiell och andlig karaktär.

Barnens andliga och moraliska utveckling är grunden, inte bara till deras personliga lycka, men det skapar även ett ansvarstagande hos dem för mänskligt samarbete – något som är grunden för och bidrar till samhällets framåtskridande. Detta påverkar direkt vår materiella och andliga civilisation.

Är du intresserad i att hjälpa till? Då är det bara att kontakta närmaste bahá’í-samfund som du hittar på bahai.se.

Utbildning för framtiden

I mitt tidigare blogginlägg på Ny Vision redogjorde jag kort för sex avgörande utvecklingsprocesser som bahá’í-samfunden världen över arbetar efter. Det första var organisk växt, det andra var att skapa och bygga förmågor. I detta blogginlägg beskriver jag närmare på den tredje processen Utbildning:

Utbildning och kunskap är viktig. Det är en av Bahá’u’lláhs läror – att individuell och universell utbildning är centerpunkten i trons sociala och ekonomiska utveckling. Inlärning sker på alla nivån och involverar medlemmar i lokalsamfunden, oberoende deras förmågor och erfarenhet. Det förvandlar inte bara studieprocessen, men är en systematisk och pågående process för rådplägning, reflektioner och handling som ska frambringa ett konsekvent ändringsmönster.

En sådan inlärningsprocess kan ske väldig enkelt i grannskapen och lokalsamfunden, men med större förfining på regional och nationell nivå.

På så sätt vill varje bahá’í-utvecklingsprojekt, oberoende av sin storlek, anstränga sig för att bli inlärningscenter med ett stödjande material, moral och andlig välmående.

Bahá’u’lláh tillkännager att alla människor ska förvärva kunskap och erhålla en utbildning. Detta är en nödvändig religiös trosprincip och regel, som är ny och kännetecknar denna religionsordning.

Mänskliga resurser och utvecklingsprojekt – organisk växt

I mitt tidigare blogginlägg på Ny Vision tog jag upp att det finns sex huvudsakliga utvecklingsprocesser som formar handlingsmönstret som bahá’í-samfunden världen över nu arbetar efter över hela världen. Det första är Organisk Växt, något som jag beskriver närmare här under:

Alla former för den typen utvecklingsaktiviteter vi talar om, vare sig det är generella, sociala eller ekonomiska börjar i grunden med enkla handlingsplaner på gräsrotsnivån. Önskan om att ändra kurs, måste komma direkt från individen och lokalsamfunden – det går inte att påtvinga detta från andra utanför grannskapet eller lokala samhällen.

Erfarenheter från praktisk handling visar att gräsrotens initiativ naturligt nog växer i komplexitet. Till exempel kan kurser för handledare i princip bli ett center för aktiviteter som utbildning inom hälsa, familjrådplägning, skogsvård, men många tillfällen vill barnklasser vara en startpunkt.

Själv om enkla väldefinierade projekt har störst möjlighet att lyckas, så vill några behöva ytterligare stöd utanför närområdet. Projektet växer organisk och utvecklar sig regionalt och även nationellt.

I mitt nästa blogginlägg kan du läsa mera om hur utvecklingsprojekt, att skapa och bygga upp förmågor.

Livets prövningar och svårigheter – en nödvändighet.

Gud har skapat människan till sin avbild. Med det menas att människan skall lära känna Gud genom Hans profeter och med hjälp av dem utveckla sina gudomliga, andliga egenskaper. Genom att inte acceptera Gud stannar människan kvar på djurens nivå. Om vi inte utsätts för prövningar bryr vi oss heller inte om Gud. Först när vi kommer in i en svår situation tillkallar vi Gud.

Varje barn får vid födseln en symbolisk rycksäck med prövningar och svårigheter med på livets väg. Men ryggsäcken är aldrig tyngre än att vi kan klara av att bära den. Varje gång vi har klarat av en prövning känner vi oss andligt styrkt. Nästa prövning blir sedan en aning svårare.

Men det kommer situationer där vi tror att vi inte orka gå igenom svårigheterna på egen hand. Om vi då vänder oss till Gud och ber om hjälp och lämna alla problem i hans händer precis som våra barn gör när de ber oss om hjälp och lita på att vi kan hjälpa dem, då får vi den hjälpen. Visserligen måste vi gå igenom problemen, men vi får hjälp från ovan.

Vårt liv här på jorden är endast en mellanstation. Likaså som ett barn i moderlivet utvecklar sin kropp för att kunna använda den på denna jord, är det meningen att vi skall utveckla våra andliga egenskaper, som vi behöver i nästa värld, när själen lämnar kroppen och beger sig till en ny dimension. Ju mer vi förbereder oss på den här sidan desto bättre förutsättningar får vi i nästa värld.


Foto: flickr. E Cohen

Här kommer en liten historia. Det var en gång en man som under hela sin livstid vänder sig till Gud, som gick vid hans sida under hela den tiden. Mot slutet klagade mannen att Gud visserligen hade gått vid hans sida, men när han fick det svårt, försvann Gud, då syntes bara ett fotspår, Guds fotspår hade försvunnit. Gud svarade: ”Att där tar du fel, min vän. Fotspåren du ser är mina. När det blev för svårt för dig, bar jag dig på mina armar.”


Foto: flickr. karinammentorp

”O, Människoson!

Olyckan är min försyns skickelse, till det yttre är den eld och straff, men i sitt innersta är den ljus och barmhärtighet. Hasta att uppsöka den, så att du må bli ett evigt ljus och en odödlig ande. Detta är mitt bud till dig. Följ det!” Bahá’u’lláh