Jobb med innehåll

Vi har aldrig i hela mänsklighetens historia haft det bättre materiellt sett; aldrig haft så korta arbetsdagar och aldrig levt så länge. Ändå har många känslan att pressen är för hög och att man inte orkar.

Om man ser jobben enbart som ett sätt att tjäna pengar, dvs. sälja sin tid för pengar, då blir det lätt så att man gör det som man är anställd för och ingenting mer. Man ser att det finns mer att göra och blir irriterad över det, men 'det är inte min uppgift'.

En sådan syn på jobb är ganska kall, smal och ganska tom. Att jobba kan vara mer än så, det kan vara en del av en själv. Till exempel hur den enkla spårvagnkonduktören i Bryssel i en berättelse av Ruhiyyih Khanum* jobbade. Han såg inte sitt jobb som att enbart kontrollera och klippa biljetterna, det han var anställd för. Han såg sin spårvagn som sitt eget hem och resenärerna som sina gäster. Han hjälpte de gamla att kliva på och av och bjöd en hjälpande hand med barnvagnar och tungt bagage. Han gjorde allt detta med glädje utan att ens tänka på det. För många resenärer var denne konduktör en ljuspunkt i deras dag.

Om man ser jobbet som en del av sig själv och som ett sätt att tjäna mänskligheten och därmed Gud, blir det mycket större och mer glädjefyllt. Man blir alltid gladare av att ge än av att få, det känner alla till. Om man ger sig själv genom jobbet då blir jobbet i sig tillfredställande bara för att man ger. Det är en helt annorlunda känsla än att bara dra sig genom timmarna från rast till rast bara för att man måste.

Arbete i en anda av en vilja att tjäna andra och göra dem glada är tillbedjan säger ‘Abdu’l-Bahá*, det vill säga likvärdigt med att be. Med arbete menas inte enbart ett avlönat arbete, det kan likaväl vara att ta hand om hem och familj, frivilligarbete eller någon tjänande sysselsättning som pensionär.

De flesta om inte alla religioner lär att man tjänar Gud när man tjänar Hans skapelser. Det är meningen att vi ska ta hand om varandra på bästa sätt. Detta betyder att man försöker göra ett bra jobb inklusive det lilla extra. Det har ingen betydelse vad man har för jobb, är man bankdirektör försöker man ta hand om folks pengar på bästa sätt, är man gatsopare lämnar man snygga gator bakom sig och när man är sjuksköterska sätter man patienten i centrum och ger dem lite extra värme vilket de så behöver för att tillfriskna snabbare.

Citat:

O, Min tjänare! De bästa bland människor är de som förtjänar sitt levebröd genom sin kallelse och ger ut för sig själva och för de sina i kärlek till Gud, alla världars Herre. (Bahá’u’lláh i 'Förborgade Ord')

*‘Abdu’l-Bahá (1844-1921): Bahá’u’lláhs (bahá’í-trons grundare) äldste son och bahá’í-trons uttolkare efter Dennes bortgång

* Ruhiyyih Khanum (1910-2000): född Mary Maxwell, fru till Shoghi Effendi, Bahá’u’lláhs sonsonsdotterson. Hon var hans sekreterare och hon har skrivit ett antal böcker.

Denna artikel är tidigare publicerad i Hallands Nyheter 2012-02-11 av Margo Åkermark.

Vad är hälsa?

I dagens samhälle verkar en vanlig syn på hälsa vara frånvaron av sjukliga diagnoser och onormala laboratorievärden. Hälsa räknas som ett tillstånd att inte vara sjuk. Men hälsa är så mycket mer. Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) är hälsa: Optimalt (bästa möjliga), fysiskt (kroppsligt), psykiskt (mentalt – själsligt) och socialt välbefinnande. Denna definition gör det tydligt att det är många komponenter i en människas liv som skall fungera för att hon skall må riktigt bra. Den engelske läkaren dr Edward Bach definierade hälsa som den fullständiga harmonin mellan kropp, själ och ande.

De gamla läkarnas Diaita.
Vägen till hälsa definierades redan av antikens läkare i principen "måttfullhet i allting". Deras recept på hur hälsa kunde uppnås sammanfattas i de gamla läkarnas ordningsregler:

Diaita betyder ordagrant "ordning" och är den ur antiken stammande läran om skötsel, bibehållande och återställande av hälsan. Som riktlinjer till livsordningen tjänade:

Regimina Sanitatis (Hälsoregim)
1. Aer (luft): Se till att du får ren luft (smog!) och tillräckligt med frisk luft (syre!), ren miljö, rätt andning, användning av luft, ljus och vatten och god hygien på alla livsområden.

2) Cibus et potus (mat och dryck): måttfull, sund näringstillförsel, hälsosam kost, riklig tillförsel av hälsosamma vätskor, iakttagande av fasteföreskrifter, undvikande av ohälsosam mat, njutningsmedel och droger.

3) Motus et quies (aktivitet och passivitet): Balans mellan rörelse och vila, arbete och fritid, stress och ledighet, prestation, även kroppsträning, gymnastik, att hålla sig i form och återhämtning.

fot: flickr.com, Forslundagymnasiet

4) Somnus et vigilia (sömn och vaka): En sund rytm i sömn och vaka, upprätthållande av inre och yttre lugn, även meditation, skydd mot oväsen, överansträngning, excesser, sjukligt begär och andra sjukdomsframkallande faktorer; allmänt bevarande från skador.

5) Excreta et Secreta (utsöndring och sekretion): skötsel av ämnesomsättningen, renhållning av kroppsvätskorna, tillräckliga, regelbundna utsöndringar av avföring, urin, svett och menstruation.

6) Affectus animi (psykohygien): Vård av en kultiverad livsstil, positiv själslig-andlig uppbyggnad, filosofi, att ge livet en mening, religiositet, inre livskultur.


”På alla områden är det önskvärt med måttfullhet. Överdrivs det något så visar det sig som källa till ofärd”. Bahá’u’lláh

Ogranskad översättning ur ”Botschaften aus Akka 6:31 (Tablets of Bahá’u’lláh)

”Var förnöjsam på varjehanda sätt så skyddas själen för tröghet och illamående”.
Ogranskad översättning ur ”Die Tafel an einen Arzt – Lawh-i-Tib” Bahá’u’lláh

"Hälsa är en present, som man måste göra åt sig själv."
"Alla vill leva länge, men ingen vill bli gammal" (Johann Nestroy 1801-1862).

"Så länge människan håller på med gymnastik, arbetar mycket kroppsligt, inte är helt mätt och har lätt avföring inställer sig inga sjukdomar".

Dessa och liknande riktlinjer finns under årtusendens förlopp i alla tider och i alla länder med högtstående kultur, från Fjärran Östern till långt i väst.

Rådet att människan som andlig varelse borde utveckla mer eget ansvar för sitt liv och medvetet och aktivt förvärva sin hälsa på nytt får sällan gehör.

"Vi kommer att upptäcka den sanna hälsan endast om vi skiljer oss från mängden, ty massan står i motsats till det rätta förnuftet och försvarar sina egna åkommor och lidanden. Låt oss fråga "Vad är det bästa?" och inte "Vad är det brukliga?"
Lucius Annaeus Seneca (55f. - 41e. Kr.)

Dr. med. Erich Rauch ”Die F.X. Mayr-Kur… und danach länger leben.

Rådplägning för sanning?

Det är vanligt i dag  med jobbmöten, föreningsträffar, folkmöten, konferenser, överläggningar, sammanträden, sammankomster, församlingsmöten och politiska debatter. Mötens syften varierar från att inspirera, informera, komma med förslag, delge insikter, planera, försvara, protestera mot något, eller för att bygga upp självkänsla, med mera.

Men hur ofta kommer sanningen fram? Är det inte så att ledare och deltagare håller tillbaka fakta eller grundläggande information för att “sabotera” eller minska möjligheten till andra deltagare att komma med förslag. Och är det inte lätt att man blir förlöjligad eller motsagd när man vill bidra med sina insikter?

Politik och parlamentarism skulle till exempel ha som sitt högsta mål att hitta sanningen i de frågor som presenteras och inte skapa ett slagfält för opposition och individuella meningar.  Fiendskap och motsättningsförhållanden, bestridande, att göra deltagarna till åtlöje, är beklagansvärd och förstör alltid för sanningens anda.

Det är så vanligt inom politiken och många andra mötesformer, som nämnt ovan att gräl, dispyt och onödigt ordrytteri tar kommandot. Resultatet blir förvirring och kalabalik, i bland fysiska konfrontationer mellan deltagare. Det hela blir ju komiskt, tragikomiskt.

Men en “riktig” rådplägning eller konsultation måste ha som högste mål att undersöka sanningen. Den som vill uttrycka sin mening ska inte framföra den som korrekt eller riktigt, men heller som ett bidrag till enighet i åsikter, för då vill verklighetens ljus bli uppenbarad när meningar sammanträffar.

En gnista skapas när flint och stål slås mot varandra. Men människan skulle väga sina meningar med yttersta lugn, ro och sans. Innan man uttrycker sina egna idéer och åsikter ska man försiktigt ta hänsyn till andras åsikter och tankar. Om man ser att tidigare uttryckta uppfattningar är mera sanna och värdiga, ska man direkt acceptera det och inte envist hålla sig till sin egen övertygelse eller tänkesätt. 

Med denna utmärkta metoden kan man anstränga sig för att uppnå enhet och sanning.

 

Källa: ‘Abdu’l-Bahá, The Promulgation of Universal Peace.

Profitens etik – finns det en global kod?

Företagsetik är något man kan lära på högskolan inom kurser som affärsekonomi och marknadsföring. Tidigare var detta tema något för akademiker och påverkade inte internationella affärer – då man hade synsättet att att dra in affärer via alla tillgängliga medel – kosta vad det kosta vill.

Flera regeringar (Frankrike, Japan och Tyskland) såg att möjligheten att göra affärer i vissa delar av världen faktiskt helt fram till nyligen gjorde att företagen kunde avskriva mutor som utgifter på inkomstskatten.

Varje företagsledare, oberoende vart i världen han/hon befinner sig, oberoende företag, och vart företaget är representerad, vill för eller senare ta ett beslut som utmanar den etiska standarden. Och det beslutet passar inte ofta med vanlig företagsstandard.

I boken International Business Ethics tar Charles Mitchell upp temat och beskriver hur ett europeisk företag som tar sig in på den asiatiska marknaden får frågan om att “donera” till en humanitär organisation som drivs av en högt rankat myndighetspersons broder. Ett tyskt medicinföretag ger representanter för ett lands hälsomyndigheter frikostig underhållning som ett sätt att få inpass på marknaden. En lokal myndighet hopas att få sin stad att arrangera Olympiska Vinterspelen och samarbetar med ett lokalt universitet som ett sätt att påverka valkommittén. Ett internetföretag säljer information om sina kunders online-vanor utan att fråga om tillstånd.

För varje exempel ovan måste företagets ledare argumentera att de bedriver en verksamhet för aktieägarna på ett ansvarigt och lagligt sätt.  (1)

Det kan därför vara av intresse att hitta en universell kod för etik och moral inom affärslivet. När man gör handel över landsgränserna är det viktigt med gemensamma spelregler – både för myndigheter och privata företag.

På European Bahá’í Business Forum finns många spännande böcker om affärsetik, entreprenörskap och företagsutveckling.

En exempel på vilken respekt och beundran de landsförvisade bábíerna i Bagdad (omkring 1860) hade, beskrivs i boken “Bahá’u’lláh” från Bahá’í-förlaget AB: “På endast några få år hade en skara utländska landsförvista, vars ankomst i området hade väckt misstänksamhet och avsky från grannarnas sida, blivit till ett av de mest respekterade och inflytelserika inslagen i befolkningen. De försörjde sig genom blomstrande företag; som grupp beundrades de för sin frikostighet och sitt rättrådiga uppträdande; de ohyggliga anklagelser om religiös fanatism och våld, som försåtligt spridits av persiska konsulatstjänstemän och medlemmar av det shia-muslimska prästerskapet, hade upphört att göra intryck på allmänheten.” 2)

Vi får alla försöka tillämpa moral och etik i arbetslivet, i alla våra affärsöverenskomster med mera. Förhoppningsvis vill bahá’í-visionen om en ny världsordning baserad på andliga principer bidra till att det utvecklas någon form av global kod för affärsetik.

 

1) “A Short course in International Business Ethics, 3rd Edition” – Charles Mitchel.

2) “Bahá’u’lláh” från Bahá’í-förlaget AB på Google Books.

Män och kvinnor – företagandet i större perspektiv

Inom affärslivet är samarbete och partnerskap mellan kvinnor och män en del av en större bild. En bild vi kan kalla mångfalden. Mångfalden skapar och ger rum åt alla, oberoende religion, ålder, geografi, kön, kultur, utbildningsnivå och kultur.

Men mångfalden består även av två delar, en direkt synlig del och en större osynlig del. Som ett isberg – 20 % över vattenytan och 80 % under. Den största delen av isberget är under vatten – och representerar det stora arbete som måste göras innan kvinnor får delta på lik linje med män inom alla aspekt av affärslivet. Isbergfenomenet visar till att många sidor är osynliga och därför svår att mäta.

Det finns ett begrepp vi kan kalla mångfaldsledarskap (Diversity Management). Adrian Kielhorn, en medlem i EBBF (European Bahá'í- Business Forum) beskriver två nyckelbegrepp för företagen:

• Efterrättelse

  • Juridisk orientering

  • Försäkran om att företagen rättar sig efter gällande lagstiftning

• Mångfald på arbetsplatsen

  • Hur multikulturella / internationella arbetsgrupper kan arbeta mest möjligt effektivt

Det är fortfarande stora utmaningar framför oss när det gäller att efterleva alla stora ord om jämlikhet, tolerans och mångfald på arbetsplatsen. Det blir ju inte stora mångfalden när kvinnor inte är med på spelplanen.

Mångfald vill inte heller per automatik skapa en direkt högre produktivitet.

• Det är ett tillstånd, inte en egenskap

• Det måste accepteras / omfamnas

• Det behövs direkt styrning (kräver bra ledarskap och hårt arbete)

"Hemligheten" med mångfald är: olika människor bidrar med annorlunda saker.

"Hemligheten" för att mångfald ska fungera: varje bidrag måste värderas likt.

Visionen om en fredligare värld, med ett bättre företagsklimat och ett samhälle som tar tillvaro mångfalden finns, men det behövs flera som engagerar sig...