Val utan kandidater och kampanjer

Det är en stor kontrast mellan valprocedurer för organisationer, föreningar, myndigheter och offentliga institutioner och bahá’í-samfundet.

Lördag 21 april var det bahá’í-val världen över på medlemmar till omkring 10 000 lokala andliga råd. Ca 90 000 bahá’í-troende (vuxna över 21 år) var valbara.

Själv deltog jag i valet i mitt bahá’í-samfund. Det finns fyra saker som utmärker alla bahá’í-val:

• Inga kandidater
• Inget kampanjarbete
• Ingen diskussion eller nominering för vem som ska väljas
• Hemlig omröstning

Himmel och hav! Hur är det möjligt? Vi är ju så vana med dyra valkampanjer i mångmiljonersklassen (*), strider, propaganda, tvister, smutskastning och valsabotage. I mina kommande blogginlägg ska jag visa lite om hur det går till – utan konflikter och stridigheter.

 

Foto: första Lokala andliga rådet i Samoa, 1957. media.bahai.org

Bahá’í-tron har inga präster. I stället styrs dess organisationer av valda råd. På lokal nivå styrs det lokala bahá’í-samfundet av ett råd på 9 medlemmar. De väljs varje år den 21 april. I en atmosfär av bön och vördnad väljs nio medlemmar som bor inom samfundets geografiska område (ofta en kommun). Innan valet – och även på valdagen förs ingen valdiskussion – annat än praktiska valprocedurer.

Följ min serie blogginlägg på Ny Vision.

 

Källa: http://www.bahai.net/politics

(*) Regeringsalliansen satsade 20 miljoner kronor på sin gemensamma valkampanj 2010.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/valkampanjer-for-en-kvarts-miljard

Jobb med innehåll

Vi har aldrig i hela mänsklighetens historia haft det bättre materiellt sett; aldrig haft så korta arbetsdagar och aldrig levt så länge. Ändå har många känslan att pressen är för hög och att man inte orkar.

Om man ser jobben enbart som ett sätt att tjäna pengar, dvs. sälja sin tid för pengar, då blir det lätt så att man gör det som man är anställd för och ingenting mer. Man ser att det finns mer att göra och blir irriterad över det, men 'det är inte min uppgift'.

En sådan syn på jobb är ganska kall, smal och ganska tom. Att jobba kan vara mer än så, det kan vara en del av en själv. Till exempel hur den enkla spårvagnkonduktören i Bryssel i en berättelse av Ruhiyyih Khanum* jobbade. Han såg inte sitt jobb som att enbart kontrollera och klippa biljetterna, det han var anställd för. Han såg sin spårvagn som sitt eget hem och resenärerna som sina gäster. Han hjälpte de gamla att kliva på och av och bjöd en hjälpande hand med barnvagnar och tungt bagage. Han gjorde allt detta med glädje utan att ens tänka på det. För många resenärer var denne konduktör en ljuspunkt i deras dag.

Om man ser jobbet som en del av sig själv och som ett sätt att tjäna mänskligheten och därmed Gud, blir det mycket större och mer glädjefyllt. Man blir alltid gladare av att ge än av att få, det känner alla till. Om man ger sig själv genom jobbet då blir jobbet i sig tillfredställande bara för att man ger. Det är en helt annorlunda känsla än att bara dra sig genom timmarna från rast till rast bara för att man måste.

Arbete i en anda av en vilja att tjäna andra och göra dem glada är tillbedjan säger ‘Abdu’l-Bahá*, det vill säga likvärdigt med att be. Med arbete menas inte enbart ett avlönat arbete, det kan likaväl vara att ta hand om hem och familj, frivilligarbete eller någon tjänande sysselsättning som pensionär.

De flesta om inte alla religioner lär att man tjänar Gud när man tjänar Hans skapelser. Det är meningen att vi ska ta hand om varandra på bästa sätt. Detta betyder att man försöker göra ett bra jobb inklusive det lilla extra. Det har ingen betydelse vad man har för jobb, är man bankdirektör försöker man ta hand om folks pengar på bästa sätt, är man gatsopare lämnar man snygga gator bakom sig och när man är sjuksköterska sätter man patienten i centrum och ger dem lite extra värme vilket de så behöver för att tillfriskna snabbare.

Citat:

O, Min tjänare! De bästa bland människor är de som förtjänar sitt levebröd genom sin kallelse och ger ut för sig själva och för de sina i kärlek till Gud, alla världars Herre. (Bahá’u’lláh i 'Förborgade Ord')

*‘Abdu’l-Bahá (1844-1921): Bahá’u’lláhs (bahá’í-trons grundare) äldste son och bahá’í-trons uttolkare efter Dennes bortgång

* Ruhiyyih Khanum (1910-2000): född Mary Maxwell, fru till Shoghi Effendi, Bahá’u’lláhs sonsonsdotterson. Hon var hans sekreterare och hon har skrivit ett antal böcker.

Denna artikel är tidigare publicerad i Hallands Nyheter 2012-02-11 av Margo Åkermark.

Veckans dygd: Mod

Det krävs mod och tapperhet att bemöta sin rädsla. Nya saker kan verka skrämmande och mod är att göra vad som krävs, även om det verkar svårt – och du känner motstånd.

Kurage och mod är att gå framåt själv om du känner att du skulle lägga av eller sluta.

Det behövs mod för att lära sig nya saker, ta kontakt med  nya människor, att bemöta sanningen; att komma sig efter ett misstag. Var redo att försöka på nytt.

Alla har vi en inre kunskap om vad som är rätt eller fel – men vi måste ha förtroende för att gör kunde utföra det. Du kan få mod från bönen och i tron på att Gud ska hjälpa.

Kännetecken på framgång Jag tillämpar mod när jag… ☆ gör det som är rätt – även om det verkar svårt eller skrämmande ☆ finner styrka i mitt hjärta, själv när jag är rädd ☆ erkänner mina misstag, och lär mig av dem ☆ ber andra människor om hjälp ☆ ber till Gud om hjälp

 

Det krävs mod och tapperhet att vara en brandman.

Jag har mod att prova nya saker. Jag lär mig av mina misstag. Jag lyssnar till mitt hjärta och jag vågar att göra det som är rätt.

Virtues Cards eller dygdkort kan du skaffa från Virtues Project.

En intressant bok är The Path Towards Spirituality från Bahá’í-Förlaget AB. ger dig en översikt över de steg som bahá'í-tron föreslår som en förutsättning för att fullända våra andliga dygder och öka vår andlighet. Boken används i många samfund som en referensbok för träningsinstituten och för personlig utveckling. Den är en instruktionsbok som ger läsaren grundläggande ansatser till att starta sin resa på den andliga vägen. Praktiska övningar, citatsamlingar, appendix, tematisk översikt och även tilläggsmaterial är inkluderad.

Illustration: openclipart.org

Rådplägning för sanning?

Det är vanligt i dag  med jobbmöten, föreningsträffar, folkmöten, konferenser, överläggningar, sammanträden, sammankomster, församlingsmöten och politiska debatter. Mötens syften varierar från att inspirera, informera, komma med förslag, delge insikter, planera, försvara, protestera mot något, eller för att bygga upp självkänsla, med mera.

Men hur ofta kommer sanningen fram? Är det inte så att ledare och deltagare håller tillbaka fakta eller grundläggande information för att “sabotera” eller minska möjligheten till andra deltagare att komma med förslag. Och är det inte lätt att man blir förlöjligad eller motsagd när man vill bidra med sina insikter?

Politik och parlamentarism skulle till exempel ha som sitt högsta mål att hitta sanningen i de frågor som presenteras och inte skapa ett slagfält för opposition och individuella meningar.  Fiendskap och motsättningsförhållanden, bestridande, att göra deltagarna till åtlöje, är beklagansvärd och förstör alltid för sanningens anda.

Det är så vanligt inom politiken och många andra mötesformer, som nämnt ovan att gräl, dispyt och onödigt ordrytteri tar kommandot. Resultatet blir förvirring och kalabalik, i bland fysiska konfrontationer mellan deltagare. Det hela blir ju komiskt, tragikomiskt.

Men en “riktig” rådplägning eller konsultation måste ha som högste mål att undersöka sanningen. Den som vill uttrycka sin mening ska inte framföra den som korrekt eller riktigt, men heller som ett bidrag till enighet i åsikter, för då vill verklighetens ljus bli uppenbarad när meningar sammanträffar.

En gnista skapas när flint och stål slås mot varandra. Men människan skulle väga sina meningar med yttersta lugn, ro och sans. Innan man uttrycker sina egna idéer och åsikter ska man försiktigt ta hänsyn till andras åsikter och tankar. Om man ser att tidigare uttryckta uppfattningar är mera sanna och värdiga, ska man direkt acceptera det och inte envist hålla sig till sin egen övertygelse eller tänkesätt. 

Med denna utmärkta metoden kan man anstränga sig för att uppnå enhet och sanning.

 

Källa: ‘Abdu’l-Bahá, The Promulgation of Universal Peace.

Global etik för mångkulturella möten

Folk från hela världen möts för att hitta lösningar på lokala, regionala, nationella, kontinentala, internationella eller globala frågor och problemställningar. I och med att dessa möten är mångkulturella kommer etik och moral upp som ett tema som kanske glöms i farten.

Det vanliga är att folk är så engagerade i saken – att de glömmer den etiska dimensionen. Tänk dig att du är engagerad i ett lokalt vattenreningsprojekt som påverkar en plats med fornminnesmärken och ett av landets religiösa center, och hundratusentals invånare i regionen – något som har fått mycket mediauppmärksamhet. Här möts representanter för kommunen, religiösa organisationer, de lokala och regionala idéburna organisationerna och företag till rådplägning. Men även tillresande från fjärran länder kommer för att delta med workshop eller demonstrera för eller emot vattenreningskonceptet.

Vad är etiskt och moraliskt här? Folk med många synsätt är engagerad i ett vattenreningsprojekt som tar år att projektera, debattera och igångsätta. Resultatet som ska ge rent vatten påverkar inte bara en kommun, ett religiöst center, men en hel region.

En hållbar miljö påverkar alla – även moral och etik.

Då är frågan – vad är etik och moral i detta scenariot och vid liknande möten. Några etiska frågor är:

• Är det rätt att anordna en aggressiv demonstration mot vattenreningsprojektet för att påverka beslutsfattare?
• Ska beslutsfattare ignorera miljörörelsen och de idéburna organisationernas initiativ och förslag för att kunde leverera bästa resultat?
• Hur kan kommunen se till att leverantörer håller en etisk standard när de utför projektet?
• Tar projektet hänsyn till lokala intressen – eller ska marknadskrafter och företagshänsyn ha första prioritet?
• Är det etiskt försvarbart att organisationer saboterar för företag inblandade i projektet?
• Är det moraliskt att leverantörer och beslutsfattare baktalar/förtalar personer som är intressepartner i vattenreningsprojektet?
• Hur bemöter man aggressivitet och ett engagemang som har motstånd och hat som första prioritet – och som glömmer lokala intressen för att främja en idéburen organisations syften och intressen?
• Hur bemöter man etiskt företag som utnyttjar situationen till egen vinning?

Som vi ser är det många intressen och hänsyn att ta i detta påhittade vattenreningsprojekt. Men frågor om etik och moral påverkar vardagen för miljontals människor från alla etniska bakgrunder och kulturer– du och jag, myndigheter, företag och organisationer.

Agenda 21 är en bra ram till vetenskaplig kunskap och tekniskt vetande men inspirerar inte till personligt engagemang för en global etik. Finns det en global etik (1) där man kan checka av för moraliska frågeställningar, konsekvensanalys för etiska verkemedel? Självsagt går det att studera ämnet på Universitetet, men i grund och botten börjar detta allomfattande etiska arbetet redan hos föräldrarna, förskolan, grundskolan och i skolsystemet.

Bahá’u’lláh (1817-1892), bahá’í-trons grundare som har en vision för framtiden ber oss “betrakta världen – som en människokropp som, trots att den vid sin tillkomst var hel och fulländad, av skilda skäl har blivit hemsökt av svåra störningar och sjukdomar”. Moral och etik är även utmaning som förknippas med frågan om enighet och rättvisa. “Rättvisa gör det mjöligt för individen att se verkligheten genom sina egna ögon snarare än genom andras, och förlänar det kollektiva beslutsfattandet den auktoritet som ensam kan tillförsäkra enighet i tanke och handling”. (2)

“Varje enskild person kommer till världen som något som helheten har ansvar för och det är denna aspekt av mänsklig existens som utgör den verkliga grundvalen för de sociala och kulturella rättigheter som uttrycks i Förenta nationernas stadgar.” (2)

Så etik och moral är förbundet med rättvisa och enighet. Något att fundera över…

1) Läs mer på www.globalethics.org och globalportalen.org

2) Häftet Vem skriver framtiden kan du få från Bahá'í-förlaget AB. Texten finns även tillgänglig på Google Books.

Profitens etik – finns det en global kod?

Företagsetik är något man kan lära på högskolan inom kurser som affärsekonomi och marknadsföring. Tidigare var detta tema något för akademiker och påverkade inte internationella affärer – då man hade synsättet att att dra in affärer via alla tillgängliga medel – kosta vad det kosta vill.

Flera regeringar (Frankrike, Japan och Tyskland) såg att möjligheten att göra affärer i vissa delar av världen faktiskt helt fram till nyligen gjorde att företagen kunde avskriva mutor som utgifter på inkomstskatten.

Varje företagsledare, oberoende vart i världen han/hon befinner sig, oberoende företag, och vart företaget är representerad, vill för eller senare ta ett beslut som utmanar den etiska standarden. Och det beslutet passar inte ofta med vanlig företagsstandard.

I boken International Business Ethics tar Charles Mitchell upp temat och beskriver hur ett europeisk företag som tar sig in på den asiatiska marknaden får frågan om att “donera” till en humanitär organisation som drivs av en högt rankat myndighetspersons broder. Ett tyskt medicinföretag ger representanter för ett lands hälsomyndigheter frikostig underhållning som ett sätt att få inpass på marknaden. En lokal myndighet hopas att få sin stad att arrangera Olympiska Vinterspelen och samarbetar med ett lokalt universitet som ett sätt att påverka valkommittén. Ett internetföretag säljer information om sina kunders online-vanor utan att fråga om tillstånd.

För varje exempel ovan måste företagets ledare argumentera att de bedriver en verksamhet för aktieägarna på ett ansvarigt och lagligt sätt.  (1)

Det kan därför vara av intresse att hitta en universell kod för etik och moral inom affärslivet. När man gör handel över landsgränserna är det viktigt med gemensamma spelregler – både för myndigheter och privata företag.

På European Bahá’í Business Forum finns många spännande böcker om affärsetik, entreprenörskap och företagsutveckling.

En exempel på vilken respekt och beundran de landsförvisade bábíerna i Bagdad (omkring 1860) hade, beskrivs i boken “Bahá’u’lláh” från Bahá’í-förlaget AB: “På endast några få år hade en skara utländska landsförvista, vars ankomst i området hade väckt misstänksamhet och avsky från grannarnas sida, blivit till ett av de mest respekterade och inflytelserika inslagen i befolkningen. De försörjde sig genom blomstrande företag; som grupp beundrades de för sin frikostighet och sitt rättrådiga uppträdande; de ohyggliga anklagelser om religiös fanatism och våld, som försåtligt spridits av persiska konsulatstjänstemän och medlemmar av det shia-muslimska prästerskapet, hade upphört att göra intryck på allmänheten.” 2)

Vi får alla försöka tillämpa moral och etik i arbetslivet, i alla våra affärsöverenskomster med mera. Förhoppningsvis vill bahá’í-visionen om en ny världsordning baserad på andliga principer bidra till att det utvecklas någon form av global kod för affärsetik.

 

1) “A Short course in International Business Ethics, 3rd Edition” – Charles Mitchel.

2) “Bahá’u’lláh” från Bahá’í-förlaget AB på Google Books.