Att söka efter en saknad pusselbit

Jag är en sökare, en informationsjägare, en nyfiken människa. Jag måste bara förstå saker och ting. Vet inte varför – det är som en drivkraft som säger att jag ska söka: efter ny teknik, efter nya möjligheter, nya upplevelser, en ny tro, en ny andlig världsordning.

Jag tyckte skolan var spännande. Som liten var jag alltid bland de som gjorde hemläxan på skolan, så det var klart till nästa dag. Försökte hela tiden ligga i framkant. Vet inte varför – men vi tävlade i alla fall. Jag fick väl bra betyg, inte i topp, men väl godkänt. Det intressanta var att jag inte fick topp betyg i norska, engelska och matematik. Själv om jag strävade. Men – jag har aldrig tagit det så tungt. I historia, religion, samhällskunskap, geografi fick jag mycket goda betyg.

Tidigt 80-tal, med kalla kriget hängande över axlarna, och en nyfikenhet på många områden: politik, samhällskunskap, filosofi och religion. Då kom frågan om meningen med livet.

Jag minns kristendomstimmarna som ung tonåring. Min mamma hade ju läst alla folkäventyr och sagor från alla möjliga länder. Och på nyheterna var det program, intervjuer och inslag om situationen i Mellanöstern och Iran. Vi hade inte mycket information om andra religioner på den tiden. Det var bara lite information om judendomen och islam. Så jag gick till skolbiblioteket och pluggade de andra religionerna utanför kristendomsundervisningen.

Frågan var: har kristendomen monopol på Gud? Vad med alla de andra religionerna? Kommer inte alla religioner från samma källa?

Det var många år innan jag var medveten om bahá’í-tron. 1979 – islamska revolutionen i Iran. Jag var intresserad i varför. Varför? Jag läste alla artiklar jag kunde komma över om situationen – det var en drivkraft som fick mig att vända mig dit.

Är du en sökare – vad letar du efter? Meningen med livet? Vilka svar behöver du?

Läs fortsättningen på Ny Vision!

Människans utvecklingsprocess när det gäller kostvanor

Utmärkande för människan är en hög anpassningsförmåga till näringstillgång. Detta bevisar de i dag levande naturfolken på olika platser i världen av vilka en del livnär sig uteslutande av växter och andra uteslutande av animaliska produkter. Födans tillgång som del av människans livsbetingelserna påverkade hennes organism på många sätt, speciellt matsmältningsapparaten och ämnesomsättningen. Dessa mekanismer hos våra förfäder kunde anpassa sig under många tusen generationer till den rådande tillgången av föda.

För fem miljoner till två miljoner år levde människans senare förfäder framför allt på savannen och livnärde sig huvudsakligen av växter, blad, frukter, fröer och rötter. Andelen av animalisk kost, speciellt av små varelser, ökade under denna period. För cirka två miljoner år sedan började människan tillverka stenverktyg för att kunna jaga och köttkonsumtionen ökade, men växtkonsumtionen utgjorde den högre andelen med 60-80 %, den animaliska andelen utgjorde 20-40 %.

För cirka 10 000 år började den systematiska odlingen av nyttoväxter. Denna utveckling grundar sig på faktumet att människan redan under de tidigare årtusenden intensivt samlade säd och andra stärkelserika växter. Växtnäringen utgjorde fortfarande upp till 90 % av näringsintaget.

4 500-2000 f.Kr. ökade andelen av den animaliska kosten, perioden då man började med hållning av hus- och nyttodjur. Tidsrymden från jordbrukets början inklusive användning av mjölk är i Mellaneuropa 6 000 år vilket motsvarar 200 generationer. Denna tidsrymd anses vara för kort för en fullständig genetisk anpassning.

foto:flickr.com, typodesign.se

För 200 år sedan började industrialiseringen och med den bearbetningen (”förädlingen”) och utarmningen av livsmedlen och nedsmutsningen av miljön. Livsmedlen hårdbearbetas, entmineraliseras, värmebehandlas kraftig och kemikalier av allehanda slag tillsättes, allt i syfte att få fram billiga och hållbara produkter. Denna kost är helt artfrämmande för människan. Denna förändring i hennes förtäring av livsmedel innebär en stor avvikelse från de genetisk betingade kostvanorna.

För 100 år sedan låg kostfiberintaget i Tyskland på 100 g per person och dag. I u-länder ligger det dagliga intaget på landet mellan 40 och 140 g, i industriländerna ligger konsumtionen mellan 10 och 30 g, genomsnittet ligger på 19 g. Animaliska produkter innehåller inga fibrer.

Människan är i grunden skapt som växtätare. Hon har varken krokformade eller som skära formade tänder eller skarpa naglar eller klor för att fånga och riva bytet som rovdjuren gör. Kindtänderna är som kvarnstenar avsedda för att mala sönder sädeskorn, hörntänderna är vassa för att skära sönder frukt och knäcka nötskal. Hennes matsmältningskanal är anpassad efter vegetabilisk föda. Människan kan hålla sig frisk med endast växtnäring men hon skulle ganska snart dö om hon livnärde sig enbart av kött. Innan hon uppfann elden åt hon allt animalisk i rått tillstånd. De idag levande naturfolken, som enbart livnär sig av fisk och kött, använder hela djuret och inte bara dela av det. Dessutom äts det mesta rå.

Koerber/Männle/Leitzmann ”Vollwert-Ernährung, Konzeption einer zeitgemäßen Ernährungsweise”
Hyppokrates (460-370 f. Kr.) är känd som läkekonstens fader. Hans mest kända citat är ¨Låt din mat vara din medicin och din medicin vara din mat.¨

”Med mänsklighetens framskridande utveckling kommer kött att ätas alltmer sällan då människan inte har en köttätarens tänder.”
’Abdu’l-Bahá ”Auswahl aus den Bahá’í-Schriften zu den Themen Gesundheit, Heilen, Ernährung und Verwandtem.”
Ogranskad översättning

Vad är innebörden i ordet Profet?

Ordet profet används idag slentrianmässigt utan att egentligen förstå ordets sanna betydelse. Vad är egentligen en riktig profet? Svaret finns i ”Die Offenbarung Bahá’u’lláhs” av Adib Taherzadeh. (ogranskad översättning)

Profeterna och grundarna av de stora världsreligionerna försäkrade sina anhängare om Guds existens och såg till att de älskade Honom och bad till Honom. Genom tusentals år genom de olika tidsåldrarna till idag upplystes människans ansträngningar att förstå sin skapare av dessa stora varelsers liv och läror.

Aldrig förr i religionshistorien har det kastats så mycket ljus på detta tema som i Bahá’u’lláhs skrifter. Här blir vi försäkrade att Gud som skapare står över Sin skapelse. Varje beskrivning, varje bild varje gestalt som tillskrivs Guds väsen och natur kan endast betraktas som människans fantasi. För hur kan det obegränsade uppfattas av ett begränsat förstånd?

Men Gud, obegriplig i Sitt väsen, uppenbarar tydligt Sina egenskaper i Sin ofantliga stoffliga som andliga skapelse. (Mineralriket, växtriket, djurriket) Människan som kroppsligt är ett djur är begåvad med alla gudomliga attributen. Hon uppenbarar dem på en mycket högre nivå än djuren.

Uppenbarelsen av gudomliga egenskaper fortsätter på nästa nivå i profeternas och Guds sändebudens rike. Fastän de kroppsligen är människor, mänskliga själar som ägs även av resten av mänskligheten, är Guds sändebud dessutom begåvade med den Helige Ande. Därför uppenbarar de Guds egenskaper på ett fullkomligt sätt. I Sina Skrifter betecknar Bahá’u’lláh dem som ”Guds Manifestationer”.

Guds Manifestation är annorlunda och skiljer sig från människan bland annat på följande sätt: människan ger lätt upp när hon hemsöks av lidanden eller konfronteras med oöverstigliga hinder. Under sådana omständigheter avslöjar till och med utomordentligt begåvade människor sina svagheter och otillräcklighet. Deras förstånd kan endast befatta sig med ett problem åt gången; de tar ofta hjälp av sakkunniga och rådgivare innan de tar ett beslut.

Guds Manifestation är annorlunda. Han handlar fullständigt oberoende av andra människor, ingen kan hjälpa Honom. Hans själ är inte bunden till människovärldens gränser, hans ande överväldigas inte när han konfronteras med ett stort antal problem samtidigt. Motstånd under vars tryck till och med den mest kapabla människan skulle bryta samman, berör honom inte; han kan avleda sina tankar på vilket annat tema som helst. Bahá’u’lláh förklarar detta åtskillnadstecken med det kända islamiska citat i Kitáb-i-Íqan: ”Ingenting kan hindra Honom att befatta sig med något annat”. (Fritt översatt).

När Bahá’u’lláh till exempel förklarade sin ställning, förlorade sig de närvarande troende i hänryckning. Deras tankar var tydligen endast koncentrerade på denna ödesdigra utsago. Men Bahá’u’lláh riktade sin uppmärksamhet på händelserna i det förflutna årtiondet på hjältedåden och självuppoffringen av Bábs anhängare i den lilla staden Nayríz i provinsen Fárs. Han gjorde detta genom att uppenbara Hiobs Skrift eller Tålamodets Skrift.


Foto: flickr. anaulin

Guds manifestationer, besjälade av den Helige Ande lever i sitt eget rike högt ovanför den mänskliga världen. De bestämmer mänsklighetens öde. Fastän de är i grunden mänsklig vistas de i Guds rike som står över människans förståelse. Bahá’u’lláh beskriver denna nivå som den av Sadratu’l Muntahá, som kan översättas med ”trädet ovanför vilket ingen väg leder”.

I mänsklighetens nedtecknade historia fanns det endast några få av sådana Manifestationer. De framträdde med tidsintervaller från ungefär tusen år. Krishna, Buddha, Zarathustra, Moses, Kristus, Muhammad, Báb och Bahá’u’lláh: var och en av dem grundlade en religion för människorna av sin egen tidsålder. Var och en återspeglade Guds ord på människorna som en fullkomlig spegel. Deras ord är uttalade med Guds makt. Var och en av dem är herre över sin tidsålder och hans läror som blir till tidsålderns ande, förkunnades i överensstämmelse med människans fattningsförmåga bland vilka han framträdde. Han urladdar andliga krafter in i den mänskliga världen för att bistå den mänskliga själen på sin resa till Gud.

Guds existens

Ett obestridligt bevis för Guds existens är faktumet att människan inte har skapat sig själv. Ett exempel på detta är vår lever, det lilla organet i vår kropp som är ansvarig för hittills femhundra olika kända funktioner. Några forskare försökte efterlikna alla dessa funktioner genom att bygga upp motsvarande maskiner. Det krävdes jättestora hallar för att få plats för dessa maskiner och ändå lyckades de inte.

Gud står utanför människans fattningsförmåga. Guds verklighet och fullkomlig helighet är upphöjd över allt lovprisande. Guds ställning är osynlig, ofattbar, ouppnåelig, en ren existens som inte kan beskrivas, ty den gudomliga existensen omfattar alla ting. Det omfattande är sannerligen större än det som blir omfattad. Det som omfattar kan inte förstås av det som blir omfattad. Är det tänkbart att en tavla är ett mästerverk men målaren är ofullkomlig? Tavlan är ju hans konst och skapelse. Nej, tavlan kan inte ens likställas med målaren. Hur fullkomlig tavlan än är så är den fullständig ofullkomlig i jämförelse med målaren.

Hur långt förståndet än utvecklar sig, även om det skulle uppnå begripandets slutliga nivå och förståelsens gräns skulle det känna igen de gudomliga tecknen och egenskaper endast i skapelsens värld, inte i Guds värld. Guds väsen och kännetecknen finns på helighetens höjder och för förståndskraften och fantasin finns ingen väg att komma i närheten. Vägen är stängd och sökandet är förbjudet.

Foto: flickr. Poiseon Bild und Text

Förmågan att förstå skiljer sig gradvis i skapelsens olika riken. Mineral-, växt och djurriken är vart och ett oförmöget att förstå någon skapelse bortom sin egen. Mineralen kan inte föreställa sig växtkraften i en planta. Trädet kan inte förstå rörelseförmågan hos djuret, inte heller kan det förstå betydelsen av att äga syn-, hörsel- och luktsinne. Alla dessa hör till den fysiska skapelsen.

Foto: flickr. sopues

Människan har också del i denna skapelse men det finns ingen möjlighet för något av de lägre rikena att förstå vad som äger rum i människans sinne. Djuret kan inte fatta en mänsklig varelses intelligens, det förstår endast det som dess djuriska sinnen kan uppfatta. Det kan inte föreställa sig något abstrakt. Ett djur kan inte lära sig att jorden är rund, att jorden rör sig runt solen eller att konstruera en elektrisk telegraf. Dessa saker är endast möjliga för människan. Människan är skapelsens högsta verk, närmast Gud av alla varelser.

Alla högre riken är ofattbara för de lägre. Hur skulle det då vara möjligt att denna skapade varelse, människan, skulle kunna förstå alltings Allsmäktige Skapare?

Det som vi föreställer oss är inte Guds verklighet. Han, den Outgrundlige, den Otänkbare, är långt bortom människans fattningsförmåga.

Foto: flickr. sopues

Människan är en produkt av varje föregående skapelse emedan hon innehåller dem alla. Till människan är förståndets särskilda gåva given genom vilken hon har möjlighet att mottaga en större del av det gudomliga ljuset.

Det finns de som nekar Guds existens och menar att naturen ordnar allt. Naturen är det tillståndet som till synes omfattar liv och död eller med andra ord tingens sammansättning och upplösning. Om man betraktar naturen själv ser man att den varken har vilja eller förstånd. Denna natur är underkastad en fulländad konstruktion, bestämda lagar, en fullständig ordning och en fullkomlig plan från vilken den aldrig avviker. Från minsta osynliga atom till de lysande himlakropparna förstår man ordningens högsta grad och inser att allting står under en oundviklig lag.

En historia: Tvillingar ligger i mammans mage. "Hej, broder, tror du att det finns liv efter födelsen? Tror du på mamma?" "Nej, jag tror inte på sådant prat, jag är ateist. Jag menar har du någonsin sett mamma?"

’Abdu’l-Bahá ”Anföranden i Paris”

Mänskliga resurser för framtidens behov

Människan är världens bästa resurs. Men den resursen måste utvecklas och förfinas och användas för att utveckla världen. Det jag tänker på är en öppen attityd för att hela tiden lära nya saker, via studiegrupper i gräsrotrörelser, till studenter och professionella inom sina yrken inom regionen eller landet – med ett världsomspännande perspektiv.

Bahá’í-utvecklingsprojekt är i sin natur kvalitativ. Med eftertryck på gräsrotrörelser och gradvis växt vill dessa typer projekt komplettera många element i bahá’í-samfundslivet. Utvecklingsaktiviteter är integrerade i bahá’íernas insatser för att skapa ett levnadsmönster som frigör individens individuella möjligheter och som samtidigt vill främja det bästa för alla.

Det finns sex huvudsakliga utvecklingsprocesser som formar handlingsmönstret som bahá’í-samfunden världen över nu arbetar efter över hela världen:

1. Organisk växt

2. Bygga upp förmågor

3. Utbildning och träning

4. Utveckla mänskliga resurser

5. Bidra till ett framåtskridande samhälle

6. Integration

Att systematiskt skapa livskvalitet - och det i en materiell och kynisk värld är en stor utmaning. Generellt sätt så är utmaningarna världen står ovanför så stora att de mänskliga resurserna inte sträcker till. Något som många biståndsorganisationer, myndigheter och samhällsprogram har erfarit.

Mänskliga resurser kan skapa ett fantastiskt rättvist och samhälle – men utan en STOR vision, ett grundläggande och positivt mål och en plan som vägleder oss världsmedborgare framåt är det inte lätt.

I mitt nästa inlägg ska jag gå närmare in på vart och ett av dessa sex punkter. Följ med i mina nästa inlägg på Ny Vision…

Vem skriver framtiden?

Den 28 maj 1992 i det brasilianska parlamentets deputeradekammare hölls ett speciellt möte i anledning Bahá’u’lláhs bortgång exakt ett hundra år tidigare. Hans budskap om enhet hade helt klart präglat de brasilianska lagstiftarna. Mötet med representanter från alla partier gav en hyllning till Bahá’u’lláhs budskap och Hans skrifter. Ett ombud beskrev skrifterna som “ett kolossalt religiöst arbete skrivit av en ensam person” och till planetens framtid “överskridande materiella begränsningar”, och som ett annat ombud beskrev som “ett budskap nått ut till hela mänskligheten, utan skillnad på nationalitet, ursprung, begränsningar eller tro”.

Hyllningen var än mera märkvärdig baserad på faktumet att i Bahá’u’lláhs hemland Iran är hans anhängare bittert förföljda av prästerskapet. Omkring 300 000 bahá’íer i Iran lever i fruktan, i misär och många sitter i fängelse för sin tro.

Vad är det då som kan skapa så olika reaktioner?

Bahá’u’lláhs huvudbudskap är en framställning av verkligheten som fundamentalt andligt i sin natur – och som en grundläggande lag som styr verkligheten. Budskapet ser inte endast individen som en andlig varelse – en rationell själ – men insisterar på att hela det företag vi kallar civilisationen är en andlig process, där det mänskliga sinnelag och hjärta har skapad framåtskridande och mera komplexa medel för att uttrycka sina medfödda etiska och intellektuella förmågor.

Häftet “Vem skriver framtiden” från bahá’í-trons världscentrum är mycket inspirerande läsning för den som vill sätta sig in i tankar om hur världen ska påverkas – och innehåller Bahá’u’lláhs budskap och Hans visioner om ett nytt världssamhälle baserad på andliga principer.

På www.bahaiforlaget.se hittar du även andra spännande böcker som tar upp temat världsmedborgarskap, världssamhälle och strategier för socialekonomiska satsningsområden för att bygga en ny civilisation.

Skillnaden mellan den skolmedicinska vetenskapen, den medicin, som lärs ut vid högskolorna, och den biologisk medicinska vetenskapen. Del 2

”Den mänskliga kroppen består av samma ämnen som finns i växterna i en mycket fin balans och när denna balans rubbas uppstår sjukdom.” - ‛Abdu’l-Bahá, ogranskad översättning

I förra inlägget beskrev jag den skolmedicinska vetenskapen och här följer den biologiskt medicinska vetenskapen.

Biologisk medicin är läran om hälsa, den botar inga sjukdomar utan hjälper kroppen att reparera sig själv. Även den vilar på naturvetenskaplig grund, men den har en helhetssyn på människan. Dess inriktning är mer holistisk, orienterad mot vital psykisk och fysisk hälsa genom att förebygga sjukdomar.

Biologisk medicin inriktar sig på att identifiera och behandla bakomliggande orsaker till sjukdomssymptom. Den behandlar orsakerna med naturliga medel och arbetar huvudsakligen i förebyggande syfte och efter erfarenheter från den gamla folkmedicinen, med förändrad kosthållning och behandling med biologiska medel baserade på örter. Inom biologisk medicin använder man sig av giftiga växter endast i homeopatisk, det vill säga, kraftig utspätt form. De späds ut så pass mycket att de av skolmedicinen anses som verkningslösa.

Men på detta område har det skett ett framsteg. Nyss blev det godkänd att av läkare skriva ut homeopatiska medel fast det inte av den skolmedicinska vetenskapen går att bevisa deras effekt. Lagen skall därmed anpassas till EU-regler då homeopatiskt medicin är godkänd i EU-länderna och även ersätts av vissa försäkringskassor.

Företrädare för biologisk medicin eftersträvar ett samarbete med skolmedicinen då de anser, att den ena inte kan ersätta den andra, men att båda två kan mycket väl komplettera varandra. Men detta kan vi uppnå endast om vi förutsättningslöst och utan fördomar tar reda på fakta. Endast så kan vi arbeta för människans bästa och uppnå bättre hälsa.

Den biologiska medicinen arbetar mycket efter erfarenhetsprincipen. Om man till exempel botar en sjukdom med en viss diet och har framgång med den hos 99 % av sina patienter, så har man gjort den erfarenheten, att kosten kan botar denna sjukdom. Men det är omöjligt att bevisa exakt vilka ämnen i kosten som påverka sjukdomen gynnsamt, och i vilken mängd de förekommer, då all mat omvandlas i kroppen till kemiska ämnen genom oerhört komplicerade kemiska reaktioner. Därför har skolmedicinen svårt att acceptera, att man kan positivt påverka sjukdomar med olika dieter.

foto:flickr.com, Miss Meister

Ett naturligt medel kan reparera skador, ett homeopatisk medel stimulerar kroppen att reparera sig själv.

Forskningsinriktningen är mer holistisk, erfarenheten och intuitionen tillmäts större betydelse än experimenten. Även den biologiska medicinen vilar på naturvetenskaplig grund men den är speciellt ekologiskt inriktad. Den visar en markant öppenhet för folklig läkekonst och tradition och för metoder som inte kan förklaras med dagens naturvetenskapliga teorier och metodik.

Biologisk medicin och skolmedicin har alltså två helt olika synsätt på vår hälsa.

”Så snart den medicinska vetenskapen uppnår fullkomlighet genomförs behandlingen med föda, livsmedel, doftande frukter och växter… Men då vetenskapens medicin ännu är ofullkomlig förstås detta faktum inte riktig ännu. ’Abdu’l-Bahá ”Beantwortete Fragen” kapitel 73, sid. 251. (Some Answered Questions) Ogranskad översättning

Dr. Karl-Otto Aly ”Tallmogårdens väg till hälsa”.