Saker att göra under sommaren

Sommartiden är en tid för kroppen att ladda batterierna, att hämta energi och uppleva nya saker. Förhoppningsvis får ni tid att läsa böcker, att träffa nya bekantskaper och reflektera över nya möjligheter. För er som söker efter andliga upplevelser eller en ny vision för framtiden kan en bahá’í-sommarskola vara en bra aktivitet.

På årets svenska bahá’í-sommarskola i Lundsbrunn 11-15 juli kommer en serie kurser hållas om bland annat den nya visionen – och de närmaste fem åren. Femårsplanerna som bahá’í-samfundet just nu arbetar med visar vägen mot framtiden, och tar upp hur individen, samhället och institutionerna tillsammans kan skapa harmoni och växt.

Programmet innehåller även tid för reflektioner, andliga sammankomster, rekreation, information om bahá’í-historien och tema/arbetsgrupper. Anmäl dig på sommarskolan.bahai.se.

Vill du träffa bahá’íerna på en sommarskola i utlandet är inte det något problem. Ett snabbt google-sök på ”bahai summer school 2012” gav många träffar.

Jag önskar dig en givande sommar där du kan lära mera om bahá’í-trons principer och vision för framtiden.

Ungdomars rätt att förvandla världen

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så bygger bahá’í-trons program på tanken att alla barn och ungdomar har möjligheten och potentialen att ändra världen – i sitt grannskap, region, nationellt, kontinentalt och globalt. Bahá’í-trons utbildningsprogram är baserad på förståelsen av en mänsklighet ädel i sig själv – som en gruva rik på ädelstenar – och börjar med tron på att alla unga människor har en inneboende potential. Tillvägagångs-sättet baseras på vissheten att utbildningen av yngre ungdomar kommer att resultera i en ny generation ledare med befogenheter, kunskap och färdigheter att tjäna mänskligheten och främja samhällsutvecklingen.

Det är just denna visshet – och höga förväntningar som ungdomar som deltar i det – som genomsyrar utbildningsprogrammet med kraften att inspirera unga människor, knyta kontakter med dem och röra vid deras hjärtan och liv!

Något viktigt i sammanhangen med arbetet med ungdomar är: de reagerar på våra förväntningar. Är våra förväntningar låga, strävar de efter dessa, förväntar du stora saker – så växer de för att möta höga förväntningar.

Det är därför viktigt i allt ungdomsarbete att identifiera ungdomarnas kunskaper och talanger – för att sedan använda dessa styrkor till nytta för mänskligheten. Mycket av tonårsapatin vi hör om i massmedia kommer från att samhället brister i att ge ungdomar möjligheten att verkligen vara i kontakt med frågor som påverkar deras samhälle i stort. Speciellt de yngre ungdomar, som bor i en värld med till synes ändlösa och komplexa problem, men som ofta inte har haft möjlighet att fundera på hur de kan använda sina talanger för att göra en skillnad, är apati ofta enda alternativet att bli överväldigad.

Skillnaden mellan en person som åtagit sig att arbeta för social omvandling och någon annan som inte verkar bry sig är tron på att de har en viss förmåga att göra skillnad.

Som jag kan se är det barnen som är framtiden, det är helt klart inte bara en materiell – men även en andlig utbildning som måste till för att hjälpa mänskligheten framåt till en andlig civilisation.

Följ med på nyvision.nu för nästa artikel i serien.

Vad kan du bidra med i arbetet för att ge ungdomar en chans? Kommentera gärna här. Dina idéer  och tankar är välkomna.

Källa: detta är en översättning från delar av en artikel på bahaiblog.net.

Lägg vikt på yngre ungdomars andliga utbildning

Om vi tänker på vägval för framtiden måste principer för social omvandling och förändring vara en integrerad del av alla insatser riktad mot yngre ungdomar. Men den största vikt måste läggas på deras andliga utbildning. Varför det? Jo – samhället är i stor grad “närsynt” när det gäller utbildning av barn och ungdomar. Det har funnits ett krav från myndigheterna att satsa mera på utbildning och mindre på krig – men tyvärr saknas det politisk vilja. Det verkliga värdet av utbildning uppskattas inte – speciellt inte värdet av en andlig utbildning.

De Heliga skrifterna säger en god del om vikten av utbildning för barn och yngre ungdomar. Men enligt bahá’í-förståelsen för utbildning, en värdegrund som baserar sig på olika kunskapsgrenar – så viktigt som det är – måste det motsvaras av en andlig utbildning som gör det möjligt för barn och yngre ungdom att ta till sig goda egenskaper (dygder).

Utbildning i moral och gott uppförande är faktiskt långt viktigare en teoretisk kunskap. Ett rent, trevligt och väluppfostrat barn är att föredra framför en busunge, oförskämd, otvättat, elak – även om barnet blev djupt insatt i alla vetenskaper och alla konstområden. Grunden till detta är att barnet som uppför sig väl – till trots för sin okunnighet - ger andra barn (och vuxna) fördelar. Ett obehärskat och dåligt uppförande barn är skadat och kan vara till skada för andra – själv om det är aldrig så kunskapsrikt. Om barnen tränas att vara både lärda, kunskapsrika och har goda egenskaper, är resultatet ljus på ljus.

Foto: media.bahai.org

En andlig utbildning av unga människor är inte endast önskvärt – det är av största viktigt. Och det studiecirkelmaterial bahá’íerna använder är avsedd att bygga kapacitet för just denna uppgift. Två av de fyra grundläggande aktiviteter som bahá’íer uppmuntras att delta i – relaterar till andlig utbildning.

Här vill jag påpeka att en andlig utbildning av barn och yngre ungdomar inte endast är de professionellas ensamma ansvar, det påvilar alla i samhället. Tänk om alla i världen såg att arbetet med andlig utbildning var deras uppgift. Tänk hur vår värld skulle se ut om barn och yngre ungdomar hade så många resurser för att utbilda och bemyndiga dem.

Källa till denna artikel: bahaiblog.net

Läs mera om dygder och goda egenskaper på dygder.se.

Integration för växt

Min artikelserie på Ny Vision fortsätter nu mot sitt slut. Jag har beskrivit fem utvecklingsprocesser som bahá’í-samfunden världen över arbetar efter: organisk växt, att bygga mänskliga förmågor, utbildning, utvecklandet av mänskliga resurser och bidrag till samhällets framåtskridande. Dessa är viktiga att förstå för att utveckla en ny världscivilisation baserade på andliga principer. Denna sista bloggartikel i serien handlar om integration.

Vi vet genom erfarenhet att splittrade aktiviteter inom olika områden inte skapar utveckling. Kunskapen man får när man arbetar inom området utvecklingsproblematik ryms inte inom ett enda ämnesområde. Förenad och integrerad ansträngning inom olika områden som hälsa, utbildning, agrikultur och bevarandet av miljön är viktiga för att regionen ska utvecklas.

En sådan integration kan uppnås när enkla gräsrotsinitiativ utvecklas till mera stabila och komplexa verksamhetsnivån. I bahá’í-utvecklingsprojekten gäller konceptet integration även materiella framsteg och andlig utveckling. Socioekonomiska utvecklingsprojekt är därför ett uttryck för tro i handling.

Det som stödjer bahá’í-tillnärmningssättet för utveckling är tron på att varje mänsklig kultur och segment representerar ett tydligt arv som måste uppmuntras att utvecklas och bidra till en framkommande global civilisation. Bahá’í-uppdraget för social ändring och framsteg kommer direkt från Bahá’u’lláhs vision om mänskligheten som en familj.

Att fostra enhet bland individen, grupper och institutioner är därmed ett essentiellt och utmärkande drag för alla bahá’í-utvecklingsförehavanden.

 

Barnklass i Västra Sumatra, Indonesia. Foto: media.bahai.org

Bidra till samhällets framåtskridande

I mitt tidigare blogginlägg tog jag upp det fjärde området för utvecklingsprocesser och hur bahá’í-tron arbetar med bland annat mänskliga resurser. Det nästa området är Bidrag till samhällets framåtskridande, något som jag beskriver närmare här under:

Att bidra har flera synonymer, det betyder att göra sitt till, medverka, hjälpa till och understödja och att gynna. Inom detta område tillämpas Bahá’u’lláhs (1817-1892) läror till social- och ekonomisk utveckling, en del av en större process som handlar om att skapa stabilitet och välstånd inom mänskliga relationer.

Utvecklingsaktiviteter erbjuder möjligheter för lokala bahá’í-samfund att involveras direkt i samhällslivet. Det viktiga att påpeka är att dessa bahá’í-projekt ska engagera och gynna alla i grannskap och närområden, inte enbart bahá’íer själva. Samarbeten med organisationer och samhällsledare och intellektuella som bekymrar sig för sociala, moraliska och ekonomisk utveckling är en viktig del av dessa bahá’í-projekt.

Till exempel kan enkla saker, som barnklasser som lär barnen goda egenskaper; skapar nya vänskapsband; de får spela tillsammans; berättelser och konst, vara något som inspirerar barnen. De får lära sig att mänskligheten är en, att vi alla är olika, men bor på en gemensam planet. De får även en längtan efter kunskap; både av materiell och andlig karaktär.

Barnens andliga och moraliska utveckling är grunden, inte bara till deras personliga lycka, men det skapar även ett ansvarstagande hos dem för mänskligt samarbete – något som är grunden för och bidrar till samhällets framåtskridande. Detta påverkar direkt vår materiella och andliga civilisation.

Är du intresserad i att hjälpa till? Då är det bara att kontakta närmaste bahá’í-samfund som du hittar på bahai.se.

Lärare för den nya tidsåldern förföljs

Våren 2008, Iran. Sju personer blev mer eller mindre brutalt arresterade under en våg arresteringar, misstänkta för bland spioneri, propaganda mot den islamiska republiken, etablerandet av en illegal administration och spridandet av en falsk religion. Dessa sju bahá’íer, kallas Yarán, “vännerna” i Iran.

Arresteringar av bahá’íer är inte något nytt, heller inte alla påhittade och uppdiktade, falska beskyllningar. Falska beskyllningar för att utrota en tro som har som mål att bidra till en bättre värld, där människor av alla trossamfund kan leva i harmoni, där mänskliga rättigheter, tankefrihet och en anda av respekt och samarbete råder.

Dessa sju informella bahá’í-ledare som nu sitter i det värsta fängelset i Iran, är:

Fariba Kamalabadi
	48 år, psykolog, trebarnsmamma. Hon fick inte studera på universitetet som ung, och under åtta år studerade hon via undergrundsuniversitetet Bahá’í institute of Higher Education (BIHE), etablerade av Irans bahá’í-samfund för att hjälpa människor som inte fick studera i Iran.

Jamaloddin Khanjani

77 år, tidigare fabriksägare. Fick sin murstensfabrik (den första automatiska av sitt slag i Iran) konfiskerat 1979 i samband med Iranska revolutionen. Fabriken med hundratals arbetare blev lagt ner 1980. Han var medlem av det nationella rådet för Iranska bahá’íer 1984 och såg fyra av rådets medlemmar bli mördade av regeringen. Han hade en privatägd automatiserad jordbruksföretag, men myndigheternas restriktioner gjorde det omöjligt att fortsätta. Han har fyra barn och sex barnbarn. Hans fru Ashraf Sobhani gick bort 2010, medans han satt i fängelse.

Afif Naeimi
	49 år, industriman. Fick se sin dröm att bli läkare gå i grus då han blev nekad utbildning på universitetsnivå. Blev affärsman då det inte fanns andra möjligheter. Arbetade med sin svärfars tygfabrik. Han var på fritiden ansvarig för barnklasser och studiecirklar. Var en av “ledarna” för bahá’í-samfundet. Blev arresterad 14. maj 2008. Han har fru och två vuxna barn.

Saeid Rezaie
	53 år, jordbruksingenjör. Drev under 20 år en framgångsrik affärsrörelse för jordbruksutrustning. Skrev flera böcker relaterad till bahá’í-tron. Fick sin utbildning innan revolutionen på Pahlavi-universitetet. Ansvarade för barnklasser och studiecirklar. Han har en fru och tre vuxna barn. Blev arresterad 14 maj 2008.

Mahvash Sabet

57 år, lärare och rektor. Blev avskedat från sin tjänst på grund av sin tro. Var en av “ledarna” under 15 år för BIHE där hon arbetade aktivt för att ge ungdomar och unga vuxna utbildning. Hon har kandidatexamen i psykologi och har arbetat på flera skolor. Efter revolutionen 1979 blev hon avskedat från sin tjänst och har inte fått återgå till någon offentlig tjänst. Hon och hennes man har två vuxna barn. Mahvash blev arresterad 5 mars 2008.

Behrouz Tavakkoli

59 år, socialarbetare. Blev avskedat tidigt på 1980-talet från sitt arbete inom offentlig verksamhet och har inte fått möjligheten att arbeta inom statsadministrationen senare. Studerade psykologi och var under två år i militärtjänst som löjtnant. Tog senare vidareutbildning och specialiserade sig på att arbete med fysiskt och mentalt handikappade – och det arbetade han med till han blev avskedat. För att tjäna till livets uppehälle etablerade han en liten snickeriaffär. Han och sin fru har två barn. Blev arresterad 14 maj 2008.

Vahid Tizfahm
	37 år, legitimerad optiker. Ägare av en optikerbutik. Fick möjligheten att studera en optikerutbildning och även inom sociologi. Deltog som “ledare” av ungdomsgrupper och rådgivande bahá’í-organ i Iran. Höll i barnklasser. Han och sin fru har en 11-årig son. Blev arresterad 14 maj 2008.

Rörelsen mot en ny världsordning har börjat

En ny världsordning står framför oss. Början var år 1844 när Báb (1819-1850) berättade att han inledde den nya tiden, en tidsålder, baserad på andliga principer – en ny världsordning. Han sade även att en än större gudomlig budbringare ville inom kort förklara principerna, och i detalj lägga grunden för ett nytt tankesystem, en ny religion. Bahá’u’lláh (1817-1892) förkunnade år 1863 att han var den som med sitt budskap skulle leda världen framåt mot mänsklighetens enhet.

Som grundare av bahá’í-tron berättade Bahá’u’lláh i ett flertal böcker om hur hans religion skulle spridas, dess kärnbudskap som är enhet och hur de mänskliga resurserna skulle utvecklas. I dag med över 6 miljoner bahá’íer i nästan alla av världens omkring 200 länder finns en växande kärna individer – en gräsrotrörelse – som för fram rörelsen mot en ny världsordning.

Från område till område, i början med små grupper, familjer eller enstaka individer, till idag grupper och större enheter av troende i byar och tätorter, städer, områden och regioner, från land efter land – samlas de troende, som en folkrörelse, driven av växande andliga krafter – i studiecirklar, andaktsmöten, barnklasser och offentliga möten för att lära sig mera om denna dynamiska processen.

I dag är det (sedan 1963) Universella Rättvisans Hus som vägleder bahá’í-världen. De förklarar och uppmuntrar bahá’íerna att dela med sig av budskapet – en ny världsordning baserad på andliga principer.

Den nya tiden kräver nya lösningar, nya insikter och ödmjukhet utveckla och omdana världens sociala, politiska, religiösa, vetenskapliga, konstnärliga och kulturella folkrörelser/organisationer/institutioner/program/myndigheter/regeringar/nationer – till något nytt och bättre, som jag ser det. Det krävs nya tankesätt, nya livsmönster, nya insikter och pedagogiska verktyg

Den nya världsordningen utmanar och behöver allas deltagelse. Du kan hjälpa till. Mitt i motgång, krisartade konflikter, miljökatastrofer och socialpolitiska och ekonomiska bakslag byggs en nya världen.

Rörelsen går inte att stoppa. Det går inte att undvika att världen blir global, att människor möts – att de gör uppror mot ledare som vägrar befolkningar mänskliga rättigheter, ökar insikten, skapar möjligheter för arbete och ett bättre liv.

Det är ingen lätt uppgift att bygga en ny värld – men den kärngrupp av 6 miljoner människor vet vägen och ser fram emot att berätta detaljerna för den som vill lytta – som vill utmana sig själv, som är hungrig efter nya insikter, en ny vision – som vill vara med i byggande av en ny värld.

Hör av dig!

Människan den förnämsta talismanen

Bahá'u'lláh (1817-1892) säger att "Människan är den förnämsta talismanen. Avsaknaden av riktig fostran har emellertid medfört att hon berövats det som hon medfört äger." (1)

Talisman är ett föremål, antingen naturligt eller förfärdigat, som anses ha magisk kraft, ser vi i Nationalencyklopedin (ne.se).

Människan är magisk, en andlig varelse, med allt det innebär. Och hur fostras och utbildas en andlig varelse? Räcker det med traditionell fostran och utbildning i kunskapssamhället?

Människan är magisk, den förnämsta talismanen. Inte vilken som helst varelse. Räcker det då med skolor och universitet för att ta tillvara och ge människan en värdig utbildning?

Människan är andlig, en upphöjd varelse. Vill vanlig traditionell uppfostran och de utbildningssystem vi erbjuder våra barn och unga ge en tillräcklig bas för det andliga liv vi föds in i?

Nej. Bahá'u'lláh bekräftar att det är en generell avsaknad av rätt fostran som har berövat människan dess ursprung, dess andlighet, värdighet och dess magiska krafter.

Vi behöver alltså en ny typ fostran, något magiskt, något som kan lösa upp portarna till det andliga, magiska, rena och fantastiska, som finns inom alla människor. Hela skol- och utbildningssystemet måste revolutioneras.

Detta är något som sker på flera orter i världen. Tusentals barnklasser och barngrupper som diskuterar andliga principer, dygder och belyser dessa viktiga områden. Ungdomsklasser och studiegrupper som reflekterar över själens liv, ungdomsgrupper som deltar i sociala projekt och överför sina andliga färdigheter i praktisk handling.

Bahá'u'lláh säger att "Världens jämvikt har rubbats genom det vibrerande inflytandet av denna största, denna nya världsordning. Mänsklighetens livsordning har omstörtats genom kraften i detta enastående, detta underbara system - vars lika mänskliga ögon aldrig har skådat." (2)

(1-2) Axplock från Bahá'u'lláhs skrifter, s. 197 och s. 111.)

Terrorangrepp i Norge - löser kunskap problemen?

Norge sörjer - vi sörjer alla döda och skadade. Massmedia, TV, tidningar och radion bombarderar oss med insikter, nyhetsreportage, filmer, intervjuer med vittnen och, analys av situationen, spekulationer och fakta om illdådet. Kunskapen vi får om bakgrunden till terrorangreppet, bombdådet och mördarens manifest växer lavinartat.

Hela världen hakar på mediecirkusen.

Mera kunskap om en händelse har under dagarna kommit fram än en vanlig person tog till sig under hela sin livstid på mitten av 1800-talet.

Men - är kunskap nog för att lösa de stora strukturella, sociala och ekonomiska samhällsproblem världen står ovanför?

För att gå till roten med det onda - det hjälper inte med all världens kunskap som barn och unga pluggar på skolan för att bli bättre människor.

Det som måste till är fostran. Bahá'u'lláh säger: "Betrakta människan som en gruva rik på ädelstenar av oskattbart värde. Fostran allena kan förmå den att avslöja sina rikedomar och göra det möjligt för mänskligheten att dra fördel därav." (*)

I kommande artiklar vill jag ta upp hur fostran och kunskap tillsamman kan berika mänsklighetens liv.

(*) - Axplock från Bahá'u'lláhs skrifter, s. 197

Deltagande i samhällslivet

I de senaste meddelanden från Universella rättvisans hus (bahá'í-trons världscenter, december 2010 och april 2011) förstår vi att deltagande i samhällslivet kommer att blomstra allt eftersom lokalsamfundens förmåga att främja sin egen tillväxt och att vidmakthålla sin vitalitet gradvis stärks. Detta bidrar till en rörelse av befolkningsgrupper fram mot Bahá'u'lláhs vision av en välmående och fredlig världscivilisation i den utsträckning de använder dessa beståndsdelar på ett skapande sätt inom nya kunskapsområden.

Med mer än 350.000 själar över hela världen som har avslutat den första av en serie institutskurser, har förmågan att skapa ett livsmönster som utmärks av sin tillbedjande karaktär stigit märkbart. I olika miljöer, på varje kontinent, förenas grupper av troende i bön med andra för att vända sina hjärtan i åkallan till sin Skapare och kallar till sin hjälp de andliga krafter, som deras individuella och kollektiva insatsers verkan är beroende av.

En knapp fördubbling av tillgången på bahá'í-barnklasslärare under en femårsperiod, till cirka 130.000, har gjort det möjligt för samfundet att reagera helhjärtat på de andliga strävandena hos de unga.