Global tankeenhet

Detta inlägg handlar inte om indoktrinering eller kommunism – men om enhet och enighet i världsprojekt. Vi är en värld – jorden är endast ett land och mänskligheten dess medborgare, säger Bahá’u’lláh (1817-1892). Hans son ‘Abdu’l-Bahá skrev dokumentet Enighetens Sju Ljus 1906 och tog upp principen om enighet i världsprojekt.

Att vara eniga om att förbättra världen och förena dess folk är en stor sak. Det betyder inte att det ska vara grått och trist, eller att alla hus ska vara lika, att alla endast ska få möjlighet att kunna äga en typ bil, eller att en bristfällig planekonomi ska slösa med resurserna.

Under relativt kort tid, de senaste 50 åren, har en hel ny generation upptäckt vad det betyder att tänka och uppträda som en enda förenad mänsklighet, något som är kraftfullt och som i sin tur skapar spännande resultat.

Bahá’íer tror att föreställningen av världsmedborgarskap och global identitet - något de länge har delat med sig av - har en förmåga att snabbt ändra vår värld – till något bättre.

Ungdomar arbetar för enhet. Foto: media.bahai.org

Detta verkar vara en kraft som världens ledare inte helt och fullt ut har erkänd eller accepterad.

Vi behöver fortfarande förespråka och stödja arbetet och initiativen till Förenta Nationerna, FN:s barnfond, FN:s miljöprogram, Världsnaturfonden och många andra organ som inkallar till en planetarisk tillnärmning till problemlösning, inkluderad de som handlar om försvar och säkerhet.

Följ fortsättningen av serien Enighetens Sju Ljus på Ny Vision.

En västlig ekonomisk modell skapar pengabekymmer

Den tiden vi lever i nu präglas av en västlig ekonomisk modell som dock har bidragit till stora miljöproblem (växthusgaser, spridandet av ökenområden,  skövling av urskogar med mera).

En del ser växtmekanismerna i penningsystemet som faktorer som skapar dessa problem, och ser användandet av räntor som något naturstridigt. Vi behöver samtidigt ett nytt globalt ekonomiskt system som kan tjäna mänskligheten.

En nytt ekonomisk system kan inte automatiskt lösa de akuta problem som Europa, USA, Indien, Asien, Afrika, Latin-Amerika, så att säga hela världen har behov av.

Sedan slutet på 1980-talet har världen blitt förändrat i sin ekonomiska grund – Socialistiska-länder lyckades inte då deras dåvarande prisnivå inte uttryckte någon ekonomisk realitet. De vände sig snabbt mot ett kapitalistisk system och den fria marknadsekonomin.

Men den fria marknadsekonomi saknar ekologiska och sociala realiteter. Det finns inga gemensamma mänskliga värderingar i det kapitalistiska ekonomiska systemet som kan tygla pengagaloppen och jakten på profitabla projekt.

Det går inte att byta ut topp politiker, om det är i USA, EU eller Arabiska länder eller vart ekonomiska problem dyker upp…

Det behövs därför ett ny medvetande och en grundläggande förändring av tankar och handlingar hos stora befolkningsgrupper.

Förhoppningsvis kan man nu starta en gemensam dialog där man ser fram mot en ny världsordning, baserad på bahá’i-principerna för bland annat en rättvis distribution av resurser, en global valuta, ett gemensamt kommunikationssystem som förenklar handel och transport, som en grund för detta arbetet, som börjar i dag.

Socialekonomiska utvecklingsprinciper baserade på andliga förutsättningar

För många utvecklingsprojekt uppstår problem när deltagarna migrerar till storstäderna i stället för att rota sig i landsbygden – där de fick sin utbildning och var deltagare i stödprogram. Utmaningen är att skapa förutsättningar för hållbar utveckling, och uppmuntra deltagarna att bo kvar och hjälpa till – själv om storstadslivet lockar.

Jag hittade en intressant artikel från 1999, från International Environment Forum, som jag beskriver kort i dagens blogginlägg (1). Själv om det har fokus på Latin-Amerika är informationen av generell karaktär.

Ofta kan utvecklingsprojekt (tyvärr) inte bidra mycket till välfärden och förbättra levnadssituationen för majoriteten av landsbygdsbefolkningen – de rika blir rikare och de fattigare fattigare och beroende av stödprogram.

“Utveckling” ska inte ses som ett produkt av biståndsorganisationerna – det är en process.

“Deltagande” i ett utvecklingsprojekt ska heller inte vara begränsad av utomstående organisationer.

Det vanliga utbildningsmönstret för att utveckla färdigheter, kunskap och förhållningssätt för ett liv på landsbygden är otillräckligt. Fortfarande har utbildningssystemen ett “mönster” av storstadsliv – där jordbruk ses som ett projekt med lägre prestige. Detta är helt i motsats till bahá’í-perspektiven.

Utvecklingsprojekt designas omkring människan som en materiell eller som bäst social varelse – och fokuserar inte på den andliga faktorn – eller människans, deltagarens andliga verklighet. Utbildning och träning utan fokus på etik och moral resulterar i förmånsmottagare som söker att utveckla sin egen situation och även att utnyttja de mindre lyckligt lottade.

För att bemöta dessa utmaningar kan det vara värt att se närmare på bahá’í-modellen för utvecklingsprojekt, där deltagarna i olika studiegrupper och handledningsprogram går igenom kurser som matematik, vetenskap, volontärarbete för sina medmänniskor (inom hälsa, samhällsbyggande etc.), språkkunskap och jordbruksvetenskap.

Två tjejer arbetar på "Ruaha" – en bahá'í-jordbruksskola i Tanzania. Foto: media.bahai.org

‘Abdu’l-Bahá (1844-1921) sade att “samhällets grundläggande bas är jordbruk, odling av marken”. (2)

Detta synsätt inkluderar och uppmuntrar till mikroföretagande inom jordbruksindustrin och skapar förutsättningar för jordbruksprodukter, gruppansvar och skolsystem – allt för en organiserad samhällsbyggnadsprocess.

Bahá’í-visionen ser fram för sig ett globalt perspektiv – där “folkslag eller regeringar, städer eller byar sinsemellan blivit alltmer beroende av varandra. För ingen är självhushållning längre möjligt, eftersom politiska band förenar alla folk och nationer, och förbindelserna inom handel och industri, inom jordbruk och utbildning stärkes varje dag.”

Källor:

1) International Environment Forum – Applying Bahá’í Social and Economic Development Principles to Rural Education and Development in Latin America

2) Utvalsa skrifter av ‘Abdu’l-Bahá, Bahá’í-förlaget AB – läs texten på Google Books.

Vision för en positiv turism

Foto: flickr.com - Ulvikfjord, Norge, _tbw_

Långsiktig och bärkraftig utveckling av turismen möter behoven till dagens turister och regioner och skyddar miljön, samtidigt som det skapar möjligheter för framtiden. Det är dock viktigt med handlingsplaner så att ekonomiska, sociala och estetiska behov kan fullföljas, samtidigt som den kulturella integriteten, ekologiska processer och biologiskt mångfald och livssystem stöds.

En vision om positiv turism är långsiktig – den fokuserar på ekonomin, på miljö- och sociokulturella -faktorer.

Ekonomi:

• Utländsk valuta

• Skatter

• Arbetsmöjligheter

Miljön

• Ger ekonomiskt värde till orörda naturresurser

• Uppmuntrar till etablerandet av nationalparker och beskyddade områden

Sociokulturell

• Ger ekonomisk värde till traditionell konst, hantverk och kulturresurser

• Uppmuntrar till bevarandet av historiska ställen och världsarv

• Fostrar hos värdsamhället en tolerans och accept för olika kulturer

På Good Travel & Tourism Wiki kan du läsa mera om hållbar turism.

Meningsfull utbildning II av III

Som du kunde läsa i den tidigare artikeln om Meningsfull utbildning gör nu flera länder stora framsteg i att öka utbildningsresurserna för sin befolkning. Simin Fahandejsadi pekar på fem utbildningskoncept som man kan se via bahá'í-samfundets erfarenhet inom utbildningsområdet. I denna artikeln ska vi se på de två första koncepten.

Först: Varaktig ändring beror på sammanhängande ansträngningar för att omdana både individen och samhället. Social ändring är vare sig ett resultat av att "individen uppvärderas" (genom sekulär eller religiös utbildning), heller inte är det resultatet av en särskild fokus på sociala reformer och politiska strukturer. Utmaningen att öka och bibehålla barnens närvaro på skolan, speciellt tjejer, förutsätter ett systematiskt närmande till ändrandet av attityder, värden och beteende till individen, deras familjer och lokalsamhället. Det är även nödvändigt med en parallell ändring i institutionella normer för att hitta vägar som stödjer ett meningsfullt resultat av utbildningen.

De som står upp för att åta sig undervisning och träning av ungdomar måste bli sett, och se sig själva, som några som återger en mycket värdefull tjänst till deras lokalsamhälle och samhället som helhet. Deras uppgift är efter allt, inte mindre än att betrakta varje student som en individ med stort potential och talanger av högt värde, och måste vara kapabel att hjälpa studenten att upptäcka potentialen och utveckla det.

Två: Medlen för en social ändring måste vara i överensstämmande med syftet. Det är inte nog att fokusera på att värva tjejer och pojkar till skolan och behålla dem där. Samhällen och nationer måste även skapa en vision på vilket samhälle de önskar leva i och även fundera på individen som ska lägga grunden för det. Om vi ser för oss samhällen där män och kvinnor från olika etniska bakgrunder, klasser och trosbekännelser kan leva sida-vid-sida och glädja sig över en gemensam lycka, då måste vi noga överväga typen av utbildningsprocesser som kan stödja den visionen. Detta kan för exempel innebära att utbildningen fostrar processer och beteenden karakteriserad av hederlighet, trovärdighet och frihet från orättvisa. Det kan även förutsätta skapandet av ömsesidiga samarbeten och äkta tillgivenhet mellan lärare, elever, studenter och lokalsamhället. På sätt kan ett rikt och stödjande nätverk skapas för barnen, föräldrarna, lärarna, administratörerna och andra som är involverad i utbildningsprocesserna.

Läs mera om de tre andra utbildningsprocesserna i min nästa artikel Meningsfull utbildning.

Tvillingprocesserna i världen

Foto: Standing Up - Flickr.com

Vadå tvillingprocesser? Jo - i världen finns två stora processer. Den ena är sammanbrottet för de gamla institutionerna på den ena sidan och för det andra så blomstrar nu nya tankesätt upp. Detta är en rörelse som har skett de senaste hundra åren - en rörelse som Universella rättvisans hus beskriver som "rörelsen mänsklighetens ständige ökande ömsesidiga beroende och integration".

Vilka är sammanbrottet i de gamla institutionerna? Sammanbrottet ses i politiska tillkortakommanden, ekonomiska kollapser, religiös fanatism och en materiell kultur där människorna befinner sig utan vägledning.

Vi ser att världens finansiella marknader smälter samman och vi förstår mänsklighetens ömsesidiga beroende av jordens resurser. Vetenskapen ser en sammanhängande biosfär där allt liv är beroende av global samordning. Vi ser att många nationer anstränger sig för att ta fram ett världsomspännande politisk system som kan ge en varaktig fred, rättvisa på jorden. Två stora försök är Nationernas Förbund och Förenade Nationerna.

Detta visar att mänskligheten har en förmåga att handla på förenat front när det gäller hälsovård, jordbruk, utbildning, miljö och välfärd.

Mycket arbete står kvar. Följ därför med på denna bloggen så försöker jag ta upp spännande ämnen.

Överblick och reflektion

De senaste hundra åren har varit en av mänsklighetens mest tumultartade perioder med omvälvningar, revolutioner, krigar och katastrofer i stor skala. Nationer och politiska system har radikalt tagit avsteg från tidigare tankesystem.

De stora imperiernas kollaps medförde en uppstigning och nedgång av katastrofala destruktiva experiment med totalitära styren som fascism och kommunism. Dessa experiment var ytterst ansvariga för miljontals människors liv.

På den positiva sidan har något hänt: andra rörelser uppenbarar sig. Nya vetenskapliga upptäckter skapar hjälpmedel, nya forskningsrön och medicinska insatser som hjälper mänskligheten framåt. Det sker en rad sociala, ekonomiska och kulturella omvandlingar. Det verkar osynligt - men dock händer det. Och inte bara detta. En andlig omvandling sker, där små grupper människor ser sig som förvaltare och med dessa insikter påbörjar det omfattande arbetet att ta de första stegen på en lång väg för en fredligare värld.

Det vi behöver er en ny vision och nya insikter på en rad områden som: mänskliga rättigheter, personlig värdighet, öka möjligheter för indivuduella och kollektiva prestationer samt hitta en mogen och djärv ny väg för att utveckla och utvidga mänsklig kunskap och medvetenhet.

Bestående utveckling och människoanden

Participant from the “Clean Dam, Live Water” campaign in Évora, Portugal. Foto: media.bahai.org.

Jag går just igenom lita gamla pamfletter. En aktuell liten pamflett om bahá'í-trons synsätt var gjord till FN:s Konferens om miljö och utveckling, Världstoppmötet i Rio de Janeiro, Brasilien 1992. Innehållet är fortfarande aktuellt.

Bland annat: "Bortom sådana tekniska och politiska frågor som vilka begränsningar som ska åläggas växthusgaser, hur bestående utveckling kan stödjas och vem som ska betala för det, är den grundläggande frågan som världssamfundet ställs inför, denna: Kan mänskligheten, så försjunken i konflikter, egenintresse och kortsiktiga beteenden, överlämna sig till insiktsfullt samarbete och långsiktig planering i en global skala?"

"Den grundläggande andliga sanningen i vår tidsålder är mänsklighetens enhet. Allomfattande accepterande av denna princip - med dess följder av social och ekonomisk rättvisa, allmänt deltagande i beslutsfattande i samförstånd, fred och kollektiv säkerhet, jämställdhet mellan könen, universell utbildning kommer att möjliggöra omorganisesrandet och administrationen av världen som ett enda land, mänsklighetens hem."

Agenda 21 måste verkställas

Nu när världssamfundet verkställer Agenda 21 är en av de största utmaningarna att frigöra de enorma ekonomiska, tekniska, mänskliga och moraliska resurser som behövs till bärkraftig utveckling. Dessa resurser vill endast bli frigjort när världens folk efterhanden utvecklar en djup känsla av ansvar för jordens öde och för hela den mänskliga familjens välfärd.

Detta ansvar kan endast bli till genom att godta mänsklighetens enhet och kan endast stödjas genom visionen om ett fredligt välmående världssamhälle. Utan denna globala etik vill mänskligheten inte bli aktiva, konstruktiva deltagare i den globala processen för en hållbar utveckling.

Källa: Bahá'í Statement Library

Bild: Flickr.com - jeanlouis zimmermann