Ett nytt andligt tjänstesamhälle?

Flera framtidsforskare (1) tror att världen kollektivt övergår från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle. Andelen arbetare inom industrin minskar globalt, i Sverige har antal industrijobb under perioden 2008 – 2012 minskat med 100 00.

Produktion kombineras med tjänster som är skräddarsydda för individuella kunder. Och största delen ligger inom konsulternas specialistområden, skräddarsydda mjukvaror och utbildning.

Detta ställer helt nya krav på våra utbildningsinstitutioner. Jag är helt klart ingen expert inom området – men är det möjligt att världens utbildningsmetodik bygger på och är anpassad tidigare tiders industrialiserade ekonomi?

Robert B. Reich pekar på att det växer fram tre nya arbetskategorier i världen:

· Massproduktion – repetitiva uppgifter som utförs av robotar

· Personliga tjänster – restauranger, snabbmat, taxichaffisar, förskolelärare med mera.

· Symbol-analytiska tjänster – konsulttjänster, forskare, webbdesigners, ljudingenjörer, PR-konsulter, jurister, programmerare.

Möjligheten till växt finns inom kategorin symbol-analytiska tjänster. Det handlar om att identifiera problem vid att manipulera symboler.

Framtidens satsning på utbildning är här – det startar just nu - och behöver kreativitet och nyfikenhet. Men en ytlig materiell nyfikenhet är inte nog. Det behövs ett nytt element – andlighet. En andlig hållning till kunskap – dessa går ihop. Det blir en synergieffekt när en andlig person ber om hjälp från högre makter för att lösa ett svårt problem. När en grupp andliga människor tillsammans försöker lösa problem – kommer nya insikter, från en mystisk dimension. Denna insikten kan vara helt olik en materiell lösning och kommer att skapa helt nya förutsättningar på utbildningsfronten, på lärandets väg – vägen mot en ny världscivilisation.

En utbildning som tar tillvara människans nobelhet och andliga krafter kommer att öppna många dörrar och öka förståelsen för svåra och komplexa problemområden.

Är dagens utbildning fortfarande sammanlänkat med ett industriellt tankesätt – standardiserad läroplaner, undervisning i moduler, indelning i klassrum och kontroll med standardiserade prov? Reflekterar detta världen vi lever i – och klarar traditionella utbildningssystem att tillfredsställa en ny tids krav?

 

Källa:

1) Peter Drucker, Naisbitt, Ohmae och Reich

En värld utan ekonomiska gränser

Min förhoppning är att världens länder om inte så allt för länge vill handla med varandra nästan utan restriktioner. Det gäller dock att se bort från kortsiktiga manövrer för att skydda vissa länders lantbrukspolitik. Robert B. Reich, president Clintons arbetsminister, i The Work of Nations beskriver ”att det i framtiden inte vill finnas nationella produkter eller teknologier, inga nationella företag eller nationella industrier. Allt som finns kvar inom de nationella gränserna är människorna som utgör nationen. Varje nations bästa resurs vill vara dess invånares kunskaper och talanger”. (1)

Så är frågan hur nationernas befolkning kan lära sig nya talanger, hur kan de lösa nya utmaningar, och hitta nyskapande lösningar som skapar nye värden?

Utbildningsinstitutionerna kommer att spela en stor roll – och det gäller att se till att elevernas kunskap inte baseras på att de ska komma ihåg en begränsad kärna av information.

Informationen är global. Det går inte att hindra kunskap. Jovisst – ett land kan stänga inne sin befolkning i ett intranät och låtsas att de har kontroll, så att landets befolkning inte ska ”smittas” av ”oren” kunskap. Det går ett tag – men befolkningen och världen hittar vägar runt informationsspärrarna.

Och en gemensam världsekonomi gör det lättare att öppna dörrarna. Tillväxten kommer att ske inom produktion och utbildning – det förändrar länder som Sydkorea, Taiwan, Hong Kong, Singapore, Malaysia och Thailand. Kommer ekonomins tyngdpunkt att flyttas från Europa/USA till Asien och länderna i Stilla havsregionen?

Robert B. Reich menar även att USA och andra rika industriländers konkurrensduglighet i det globala samhället inte längre är beroende av nationella företag eller nationella industrier. Deras ekonomi är i stället beroende av de nya uppgifterna dess invånare utför för att öka värdet inom en global ekonomi.

Det gäller som nämnt tidigare – att ha en ny vision – att se ett nytt perspektiv.

Källa:

1) Robert B. Reich, The Work of Nations, Simon & Schuster, New York, London och Sydney

Hitta det inre ljuset

Fortsättning från mitt förra inlägg 2 oktober. När det är som mörkast för mänskligheten – då kommer ljuset, en ny Guds budbärare. Ett nytt budskap öppnar dörrar till att förstå verkligheten – inte bara som en materiell verklighet. Verkligheten har andliga dimensioner. Jag hade dock inte upptäckt detta än.

Medan jag gick på högstadiet började jag fundera på de andliga delarna av verkligheten. Det var inte mycket kunskap att få genom en ytlig kristendomsundervisning – som bara hade element av tradition och historia. Det jag sökte var något nytt – ett nytt ljus. Men vad detta var – kunde jag inte föreställa mig då.

Illustrationsfoto: Harald Indgul

Jag fick inga svar på frågan om alla religioner kom från samma källa. Det var inga som förstod eller var mottagliga – vare sig vuxna eller mina skolkompisar, och att förstå skillnaden mellan profeter och Guds budbärare var inget jag heller hade kunskap om. Det verkar kort som om man ville förenkla verksamheten och var helt nöjd med traditionerna och kunskapen om att Jesus var enda väg till frälsning. Ergo så hade kristendomen monopol på religionen.

Därför håll jag sådana svåra frågor för mig själv. Det var ingen idé att ens ta upp ämnet lärde jag mig snabbt. Det var bara ett par personer lyssnade och som jag kunde prata med om svåra komplexa problem – men det var så sällan, och då blev det mera prat om politiska och världsekonomiska frågor. Intressant i sig själv.

Jag började på gymnasiet i en liten stad utanför Trondheim. Det var en intensiv tid för att söka efter det inre ljuset. Lånade på biblioteket böcker om filosofi, psykologi, hjärnans mysterier. Kunskap om olika religioner fick jag via religionsundervisningen på skolan.

Dock fick jag inga svar. Alla saker pekade bakåt; på att religioner var traditionella; de hade ritualer och en historia om deras ursprung; hur många anhängare de hade i olika länder och lite kultur. Men jag var hela tiden på jakt – framåt mot ljuset. Det måste väl finnas något som kunde förnya religionen – var inte religionen universell?

Läs mera i mitt kommande inlägg på nyvision.nu!

En andlig och administrativ kraftimpuls

Jag fortsätter min serie om de krafter som påverkar mänskligheten och hur det nu byggs upp fundament för en framtida andlig världscivilisation. Vi har sett i mitt tidigare inlägg att tillbedjans hus spelar en viktig roll för att ge en andlig impuls i vardagslivet och att dess underordnade institutioner, som till exempel universitet, skola, barnhem, härbärge, sjukhus och forskningslaboratorium kommer att spela en viktig roll för att sprida Guds ljus.

En annan institution som kommer att spela en stor roll för mänsklighetens utveckling i den nya världsordningen, och som Bahá’u’lláh (1817-1892) har förordnat, är Rättvisans Hus. I Sin bok Kitáb-i-Aqdás (omkring år 1873) föreskriver Han att Rättvisans Hus ska grundas i varje stad och bestå av nio medlemmar. Dessa Rättvisans Hus benämns i dag som Lokala andliga råd, och är bahá’í-samfundets lokala administrativa institutioner. I Sverige finns ca 25 Lokala andliga råd. Över hela världen finns det omkring 10 000 Lokala andliga råd. I omkring 190 länder finns det även Nationella andliga råd. Den ledande bahá’í-institutionen är Universella Rättvisans Hus, som är tillförsäkrat gudomlig ledning och kraft – och som blev etablerad 1963.

Första Lokala andliga rådet i Samoa, 1957. Foto: media.bahai.org

Dessa administrativa organ kommer att vara en drivkraft, inte bara för bahá’í-samfundet, men för hela planetens utveckling. Det finns alltså omkring 10 000 ljuspunkter – Lokala andliga råd i världen. Dessa verkar inom et lite geografisk närområde, vanligtvis inom en kommun eller tätorts gränser.  De flesta Lokala andliga råd strävar efter att bygga upp sin kapacitet, och är kan man säga i dag en träningsplats för konsultation, ledning och befästande av bahá’í-tron.

Det öppnas dock sakta men säkert upp möjligheter för de Lokala andliga råden att utnyttja den energi och de förmågor de troende besitter, för att skapa ett rikt samfundsliv och påverka samhället i stort. Det finns en systematisk tillväxtvision och tillväxtprocessen skjuter fart i tätortscentra, men även på landsbygden.

De administrativa institutionerna tillsammans med tillbedjans hus vill tillföra både andlig och administrativ ledning – och de kommer under Universella Rättvisans Hus gudomliga ledning och kraft vara en ledande impuls för den kommande andliga världscivilisationen. 

Universella Rättvisans Hus, Karmelberget, Israel. Foto: media.bahai.org

I mitt nästa inlägg vill jag se närmare på hur mänskligheten har reagerat på dessa nya krafter och hur världens jämvikt är rubbat. Ankomsten av en ny Guds uppenbarelse har verkligen ställt till det. Utkristalliseringen av de mönster och institutioner som behövs för en mänsklighet som är ur kurs, kräver en respons. Följ med i nästa inlägg på Ny Vision.

Krafter för att förena mänskligheten

En andlig världscivilisation blir till endast när människorna besvarar de vitaliserande och framdrivande krafter som Guds Budbärare frigör. Det vill säga att vi måste erkänna alla Guds Budbärare från Abrahams tid och till i dag. Bahá’u’lláh är vår tids Budbärare, sänt från Gud med ett Budskap om “mänsklighetens enhet”. Det är ett nytt mönster som skapas och detta mönstret är viktigt att ta reda på och följa när vi bygger upp fundamentet för en ny världscivilisation och en ny världsordning.

Bakgrunden för denna och de tidigare artiklarna på Ny Vision är boken “Forces of Our Time: The Dynamics of Light and Darkness” av Hooper C. Dunbar.

Shoghi Effendi (1897-1957) säger att mänskligheten måste anpassa sig “mönstret” som uppenbaras, då de krafter som Bahá’u’lláh uppenbarar gradvis utkristalliseras till nya institutioner som behövs för en ny livskraftig civilisation. För att dessa andliga idéer och visioner ska fungera i samhället måste de få en materiell tydlig form. Till exempel att ha tron på utbildning som ett värde – vill inte i sig utbilda barnen. Utbildning kräver att det finns kompetenta lärare, utbildningslokal, utbildningsmaterial med mera, under många år. Utan dessa konkreta och materiella verktyg blir inte utbildning verklighet.

Det samma är det med de andliga principer som Bahá’u’lláh presenterar, det måste till ett konkret verktyg för att sprida dessa principer i världen och bygga upp något nytt. Det hela började på mitten av 1800-talet då Báb (1819-1850) och Bahá’u’lláh (1817-1892) fick i uppdrag från Gud att sprida Guds ljus och frigöra krafter för att upplysa mänskligheten. På den tiden var inte mänskligheten mogen för dessa institutioner eller kunde inte förstå meningen med de uppenbarade versen. Därför utkristalliseras dessa krafterna nu till institutioner som etableras över hela världen – och kommer att bli ljuspunkt för en mänsklighet i andlig nöd.

Det är dock först i en framtid vi kan kalla en “gyllene tidsålder” att det system med administrativa institutioner som bahá’í-tron bygger upp verkligt fullbordas. Då vill kraften i Guds ord spegla uppenbarelsens ljus och mänskligheten vill med nya sociala strukturer göra stora framsteg.

Några av de institutioner som Bahá’u’lláh i sin uppenbarelse har beskrivit som fundamentala och viktiga för mänskligheten är Universella Rättvisans Hus, andliga råd, Tillbedjans hus, utbildningsinstitutioner, institutioner som ska förvalta världens välfärd och ge medel till de fattiga med mera.

Hur skapas så gradvis dessa institutioner? Och vad är mönstret för den nya världsordningen?

Följ med på Ny Vision – så fortsätter jag djupdykningen i dessa frågor…

Kreativa krafter som skapar en gudomlig civilisation

Bahá’u’lláh (1817-1892), Guds budbärare för vår tid har ingett världen med kreativa krafter och energier som är förutbestämd att frambringa en gudomlig civilisation. Jag använder boken “Forces of Our Time: The Dynamics of Light and Darkness” av Hooper C. Dunbar, som bakgrundsmaterial till denna artikeln.

Men – dessa drivkrafter är inte materiella – det är andliga samhällsbyggande krafter. Andliga krafter som som skapar mönster av energier – dessa har en form. När vi riktar oss efter denna formen – som är förutbestämd att skapa ett nytt andligt samhälle – så utkristalliseras nya mönster för tanke och uppträdande på ett kollektivt plan. Nya institutioner och strukturer bildar en ny civilisation. Detta är en process med andliga krafter som pågår i världen. Men denna kraften utvecklas gradvis – då det är en stor provning och utmaning för mänskligheten att möta och i första hand förstå dessa kreativa krafter som påverkar och skapar nya instrument för en ny världsordning.

I grunden är det Guds vilja – i början av skapelsen, gigantiska utvecklingsmöjligheter där inget är klart format. Guds påbud och avsikt formar en substans – alla skapade tings natur. Detta är den första vilja i kraften. Guds första vilja. Och Guds vilja och avsikt går hand i hand. Dessa krafter ger upphov till alla världar och oändliga Guds riken. Denna andliga substans formar sig till världar och världssystem, vi får fysiska riken och även osedda osynliga Guds riken – som även är med i Guds plan. Ande utgår inte från materia – men materia är skapat från ande. Vi kan säga att materia och energi i grund och botten är samma sak – själv om de lyder under olika lagar är de förkroppsligandet av Guds vilja och avsikt.

Livgivande energi strömmar från alla Guds budbärare – och de krafter som nu strömmar från Bahá’u’lláh är ljus på ljus då mänskligheten behöver stora krafter i och med att vi kollektiv har nått mogenhetsåldern – vuxen ålder. Målet med en ny världsordning kan inte uppnås utan en andlig kraft från Gud – det är denna kraften som etablerar mänsklighetens enhet och enighet. Sedan mitten på 1800-talet har andliga krafter påverkat världen i stor grad – detta är en dynamisk process – med möjligheter ingen kan drömma om.

Enhet och fred är möjligt och då dessa andliga krafter är andliga gör de det möjligt för mänskligheten att förenas. Dessa skapande krafter ger oss ny kunskap och möjligheter att se historien i ett nytt perspektiv. Vi ser alla religiösa lärare som Gudomliga budbärare med ljusets krafter som skapar civilisationer – och nu med Bahá’u’lláhs ankomst kommer en global civilisation att skapas.

Följ med på Ny Vision för nästa artikel om dessa kreativa och skapande krafter – som hjälper oss att bygga en ny gudomlig civilisation – en ny världsordning.

Yngre ungdomar ändrar värden

Vi ser hur viktigt det är att ungdomar verkligen ändrar världens kurs. Det får ökande erkännande från myndigheter och organisationer.

Internationellt ges stor uppmärksamhet åt utbildning och ungdomars välbefinnande. Sakta men säkert börjar myndigheterna att inse att en investering i de yngsta medlemmarna i samhället är den bästa investeringen de kan göra. Så är den stora filosofiska frågan när det gäller ungdomens natur och deras utbildning, vilka utvecklingsmöjligheter behöver de – och vilken roll spelar ungdomsprogram för social förändring?

UNICEF – foto: flickr.com

Jag förstår att barn och ungdom är andliga människor – och ett spännande program för att kunna ändra världen pågår just nu. Det kallas Ruhí-studiecirklar. Det handlar om socialt handlande ut i från ett andligt perspektiv och det är revolutionerande. Det finns så mycket bra arbete som utförs av många individer, organisationer, föreningar, kyrkor och samfund över hela mänskligheten  - deras mål ar social förändring. Det finns så mycket vi kan – och bör – lära oss från alla dessa grupper, som redan har kommit långt i denna processen. Och det är mycket kvar.

“Det stora ledordet i allt detta arbetet är ödmjukhet.

Min förståelse av Ruhí-ungdomsmaterialet är att det ger ett personligt men samtidigt globalt andliga perspektiv, och principer för hela mänskligheten. Dessa principer är vägen för framtiden – det är principer som samhället snart vill inse är en integrerad del av alla insatser för social förändring – speciellt de som rör yngre ungdomar och tonåringar.

De yngre ungdomarna överallt på planeten uttrycker sina tankar som deltagare i programmet och vittnar om värdet i denna visionen – en andlig världscivilisation. Ruhí-programmet, som Bahá’í-trons världscenter beskriver det: “engagerar deras växande medvetande i en utforskning av verkligheten, vilken hjälper dem att analysera de konstruktiva och destruktiva krafter som verkar i samhället och att känna igen det inflytande dessa krafter utövar på deras tankar och handlingar, skärper deras andliga iakttagelseförmåga, förhöjer deras uttrycksförmåga och förstärker moraliska strukturer som kommer att tjäna dem under deras liv.”

“Vid en ålder där spirande intellektuella, andliga och fysiska krafter blir tillgängliga för dem, ges de verktyg som behövs för att bekämpa krafter som skulle beröva dem deras sanna identitet som ädla varelser och att arbeta för allas bästa.” 1)

Källa: 1) Universella Rättvisans Hus, brev till världens bahá’íer, 21 april 2010.

Barnens andliga fostran – av största betydelse

Som nämnt i min tidigare artikel om barnens fostran – så är en andlig fostran av barn kritisk och av största betydelse för världssamhällets utveckling. Vi ser i dag stora brister på detta viktiga område. Där myndigheter, statliga och privata organisationer och företag inte klarar av att hantera - vare sig en adekvat materiell fostran och har svårt att ta till sig mera än ett ytligt humant perspektiv, och inte reflekterar på djupet över vad en andlig fostran kan betyda för barnens framtid.

Det är klart att vi måste förse barnen med en andlig och akademisk utbildning – men utvecklar detta deras karaktär och formar deras personligheter?

Men när ska individer, institutioner och samfundet som helhet verkligen intressera sig för världens barn? OK – vi i Sverige och Skandinavien och stora delar av Europa kan säkert stoltsera att vi har lyckats forma barnen. Men stämmer detta? Har vi inte just sett kravaller i Tensta av ynglingar och ungdomar som vandaliserar skolor och tänder på bilar? Har vi lyckats med att ge barn och ungdom hopp om framtiden? Har vi gett dem de verktyg och möjligheter som ska hjälpa dem att hantera utmaningar – att uthärda livets svårigheter och skapa en bättre värld?

Vi måste intressera oss för barn och ungdomens välfärd. Dagens samhällsordning är i förändring. Vi i Sverige är inte immuna mot stora provningar – antingen de är materiella, mentala eller andliga.

Universella Rättvisans Hus skriver att “barnen är den dyrbaraste skatten ett samfund äger, för hos dem finns ett löfte och en garanti för framtiden. De bär frön på karaktären till det framtida samhället som huvudsakligen formas av vad de vuxna i samhället gör eller misslyckas att göra i förhållande till barnen. De är en skatt som inget samhälle ostraffat kan försumma. En allomfattande kärlek för barnen, sättet att behandla dem på, kvalitén på den uppmärksamhet vi visar dem, andan av vuxet uppförande mot dem, dessa är bland de viktigaste aspekterna av hållning som krävs. Kärlek kräver disciplin, modet att vänja barnen vid svårigheter, inte att ge efter för deras nycker eller att lämna dem helt till sina egna påhitt.” 1)

En kärleksfull atmosfär behöver utvecklas. Föräldrar, anhöriga och lärare tillsammans med utbildningsinstitutioner måste snarast se hur en materiell utbildning kan kombineras med en andlig utbildning. Hur andlig fostran kan skapa nya insikter och möjligheter… Hur kan annars det framtida samhället utvecklas – hur kan vi annars göra planeten till ett land – och se mänskligheten som dess invånare.

Det är min vision – att vi måste utveckla ny världsordning, baserade på andliga principer. Och barnen kommer att bli den framtida världsordningens världsmedborgare. Det kräver stora uppoffringar från oss – redan i dag.

Hur kan du bidra?

Källa: 1) Universella Rättvisans Hus brev till världens bahá’íer, Ridván-budskapet - april 2000.

Våra barn – en pressande utmaning

Världens framtid och lycka beror på hur väl vi tar hand om våra barn. Det är kommande generationer som ska axla stora utmaningar. De kommer bland annat att vara framtidens lärare, administratorer, sjukskötare, läkare, filosofer, myndighetspersoner och måste därför fostras andligt, så de blir kapabla att möta en ny värld, full av möjligheter, men även av stora globala provningar.

Barnen får inte lämnas att driva omkring i vår värld – full med moraliska faror. Universella Rättvisans Hus (bahá’í-trons världscenter) skrev redan år 2001 att “i det nuvarande samhället möter barnen ett grymt öde. Miljontals barn i land efter land är socialt förskjutna. Barnen finner sig fjärmade från föräldrar och andra om de antingen lever i välstånd eller fattigdom. Främlingskapet har sina rötter i en själviskhet som är född av en materialism som är kärnan av den gudlöshet som griper tag i människornas hjärtan överallt.”

Barnen på de polska varningsskyltarna har trafikvett och springer så fort de kan över vägen, till skillnad från de svenska skyltarna där barnen sakta lunkar över gatan...
foto: flickr.com

Universella Rättvisans Hus fortsätter “Den sociala förskjutningen av barn i vår tid är ett tydligt tecken på ett samhälle i förfall, detta förhållande är emellertid inte förbehållet en ras, klass, nation eller ekonomiska förhållanden - det skär tvärs över alla gränser. Våra hjärtan sörjer över att i så många delar av världen används barn som soldater, är utnyttjade som arbetare, sålda till faktiskt slaveri, tvingade till prostitution, används inom pornografin, är övergivna av föräldrar som är fokuserade på sina egna begär, och underkastade olika former av trakasserier alltför talrika för att ens kunna omnämnas. Många sådana förskräckligheter har föräldrarna själva tillfogat sina egna barn. Den andliga och psykologiska skadan trotsar all beräkning … Denna insikt borde sporra oss alla till brådskande och oavbruten ansträngning för barnens och framtidens intresse.” 1)

Så – hur kan vi anstränga oss för barnens och framtidens intresse?

Du kan bidra om du redan i dag tänker 20-50 år framåt. Vad behöver ditt barn eller barnbarn för utbildning (endast materiell, eller en kombination av andlig och materiell utbildning)? Är de redo för en grym framtid? Hur kan du stimulera deras andliga förmågor – så att barnen kan klara av de kommande globala utmaningarna vi ser framför oss?

Vad är andlig utbildning?

Följ med på min nästa artikel på Ny Vision.

Källa: 1) Universella Rättvisans Hus brev till världens bahá’íer, Ridván-budskapet - april 2000.

Ett globalt världsspråk – fördelar och kostnader?

Följ min artikelserie på Ny Vision om ett globalt världsspråk. I min första artikel tog jag upp språkbarriärer och hinder för kommunikation. Denna andra artikel handlar om fördelar, men även vilka kostnader det medför att inte införa ett världsspråk.

Det är en mängd fördelar för mänskligheten att världen utvecklar bättre kommunikationssätt, både skriftligt och muntligt. Viktiga fördelar är:

• förenklad social integration hos barn
• eliminering av kostnader, förseningar, missförståelser, när det gäller översättningar och språkinlärning för privatpersoner, organisationer, affärslivet och myndigheter
• att turister och resande får det mycket enklare att kommunicera
• att möjligheten till kulturell, andlig och konstnärligt arv presenteras för en världspublik
• att skapa en anda av fred och förståelse då man tar bort språkbarriärer

Frågan vi måste ställa oss är om det finns några områden som INTE medför fördelar med ett universellt hjälpspråk (och som inte i dag är hämmad av dess frånvaro).

En del vill argumentera att när det gäller ett internationellt hjälpspråk eller världsspråk – vill ett val även eliminera könsfördomar inbakat i ett existerande språk, att språket kan läras snabbare och mer effektivt och några tror även att ett världsspråk kan hjälpa folk att tänka snabbare.

Kostnader för översättningar
När det gäller kostnader för tolkning, översättning och insatser för språkinlärning, är dessa stora. Det är bara att tänka på översättningstjänster, översättningsmaskiner och mjukvara för översättningar, utgifter till extra utskrifter, inhyrning av lärare och konsulter etc. Kostnaderna är enorma för samhället och frånvaron av ett världsspråk är ett hinder för fri handel – både när det gäller affärslivet, så väl på idéburna områden.

Dessutom: översättningar involverar olämpliga tidsfaktorer, förseningar och felaktigheter (som kan ta tid att utreda – något som kan skapa känslomässig skada och även innebära livsfara).

Följ artikelserien om ett globalt världsspråk på Ny Vision…

Integration för växt

Min artikelserie på Ny Vision fortsätter nu mot sitt slut. Jag har beskrivit fem utvecklingsprocesser som bahá’í-samfunden världen över arbetar efter: organisk växt, att bygga mänskliga förmågor, utbildning, utvecklandet av mänskliga resurser och bidrag till samhällets framåtskridande. Dessa är viktiga att förstå för att utveckla en ny världscivilisation baserade på andliga principer. Denna sista bloggartikel i serien handlar om integration.

Vi vet genom erfarenhet att splittrade aktiviteter inom olika områden inte skapar utveckling. Kunskapen man får när man arbetar inom området utvecklingsproblematik ryms inte inom ett enda ämnesområde. Förenad och integrerad ansträngning inom olika områden som hälsa, utbildning, agrikultur och bevarandet av miljön är viktiga för att regionen ska utvecklas.

En sådan integration kan uppnås när enkla gräsrotsinitiativ utvecklas till mera stabila och komplexa verksamhetsnivån. I bahá’í-utvecklingsprojekten gäller konceptet integration även materiella framsteg och andlig utveckling. Socioekonomiska utvecklingsprojekt är därför ett uttryck för tro i handling.

Det som stödjer bahá’í-tillnärmningssättet för utveckling är tron på att varje mänsklig kultur och segment representerar ett tydligt arv som måste uppmuntras att utvecklas och bidra till en framkommande global civilisation. Bahá’í-uppdraget för social ändring och framsteg kommer direkt från Bahá’u’lláhs vision om mänskligheten som en familj.

Att fostra enhet bland individen, grupper och institutioner är därmed ett essentiellt och utmärkande drag för alla bahá’í-utvecklingsförehavanden.

 

Barnklass i Västra Sumatra, Indonesia. Foto: media.bahai.org

Bidra till samhällets framåtskridande

I mitt tidigare blogginlägg tog jag upp det fjärde området för utvecklingsprocesser och hur bahá’í-tron arbetar med bland annat mänskliga resurser. Det nästa området är Bidrag till samhällets framåtskridande, något som jag beskriver närmare här under:

Att bidra har flera synonymer, det betyder att göra sitt till, medverka, hjälpa till och understödja och att gynna. Inom detta område tillämpas Bahá’u’lláhs (1817-1892) läror till social- och ekonomisk utveckling, en del av en större process som handlar om att skapa stabilitet och välstånd inom mänskliga relationer.

Utvecklingsaktiviteter erbjuder möjligheter för lokala bahá’í-samfund att involveras direkt i samhällslivet. Det viktiga att påpeka är att dessa bahá’í-projekt ska engagera och gynna alla i grannskap och närområden, inte enbart bahá’íer själva. Samarbeten med organisationer och samhällsledare och intellektuella som bekymrar sig för sociala, moraliska och ekonomisk utveckling är en viktig del av dessa bahá’í-projekt.

Till exempel kan enkla saker, som barnklasser som lär barnen goda egenskaper; skapar nya vänskapsband; de får spela tillsammans; berättelser och konst, vara något som inspirerar barnen. De får lära sig att mänskligheten är en, att vi alla är olika, men bor på en gemensam planet. De får även en längtan efter kunskap; både av materiell och andlig karaktär.

Barnens andliga och moraliska utveckling är grunden, inte bara till deras personliga lycka, men det skapar även ett ansvarstagande hos dem för mänskligt samarbete – något som är grunden för och bidrar till samhällets framåtskridande. Detta påverkar direkt vår materiella och andliga civilisation.

Är du intresserad i att hjälpa till? Då är det bara att kontakta närmaste bahá’í-samfund som du hittar på bahai.se.

Få bättre mänskliga resurser

Min artikelserie på Ny Vision fortsätter. Jag beskriver sex avgörande utvecklingsprocesser som bahá’í-samfunden världen över arbetar efter. Dessa är viktiga att förstå för att utveckla en ny världscivilisation baserade på andliga principer. Jag har beskrivet viktigheten av organisk växt, att skapa och bygga förmågor och utbildning. I detta blogginlägg beskriver jag närmare på den fjärde processen, nämligen utvecklingen av mänskliga resurser:

Den nära relationen mellan utbildning och att bygga förmågor är kärnan i att utveckla mänskliga resurser. Träningsmetodik - som skapar deltagande och en öppen inställning till inlärning – involverar i grunden individen och grupper på gräsrotsnivån i lokalsamfunden. Det kan även inkludera professionella och studenter från andra regioner och länder. På så sätt kan man uppmuntra till en världsvid inlärningsprocess.

Studenter vid ett datorkurs i Gambia mottar sitt diplom från sin lärare.
Foto: media.bahai.org.

Att idéer, tankar och utvecklingsprojekt inte styrs eller påverkas utifrån, och att institutioner svarar på strävan och initiativ från lokalsamfundet, är viktiga karaktärsdrag i bahá’í-utvecklingsprojekt. Dock vill tillämpningen av dessa principer inte förhindra möjligheten att dra nytta av beprövade och väl uttänkta tillnärmningssätt till träning utvecklade på nationellt eller internationellt nivå. Därmed kan projektställen ses på som platser där man ger utbildning för ett ökat antal individer från alla delar av världen och från alla samhällsskikt.

Detta är helt klart viktigt för att bygga nya tankemönster, förhindra kulturella konflikter och lära sig ödmjukhet – att lära tillsammans med projektdeltagare från hela världen.

Bahá’u’lláh 1817-1892 säger att ”Jorden är endast ett land och mänskligheten är dess invånare”.

Följ med på nästa inlägg på Ny Vision – då kommer jag att ta upp det femte temat: hur vi kan bidra till samhällets framåtskridande.

Utbildning för framtiden

I mitt tidigare blogginlägg på Ny Vision redogjorde jag kort för sex avgörande utvecklingsprocesser som bahá’í-samfunden världen över arbetar efter. Det första var organisk växt, det andra var att skapa och bygga förmågor. I detta blogginlägg beskriver jag närmare på den tredje processen Utbildning:

Utbildning och kunskap är viktig. Det är en av Bahá’u’lláhs läror – att individuell och universell utbildning är centerpunkten i trons sociala och ekonomiska utveckling. Inlärning sker på alla nivån och involverar medlemmar i lokalsamfunden, oberoende deras förmågor och erfarenhet. Det förvandlar inte bara studieprocessen, men är en systematisk och pågående process för rådplägning, reflektioner och handling som ska frambringa ett konsekvent ändringsmönster.

En sådan inlärningsprocess kan ske väldig enkelt i grannskapen och lokalsamfunden, men med större förfining på regional och nationell nivå.

På så sätt vill varje bahá’í-utvecklingsprojekt, oberoende av sin storlek, anstränga sig för att bli inlärningscenter med ett stödjande material, moral och andlig välmående.

Bahá’u’lláh tillkännager att alla människor ska förvärva kunskap och erhålla en utbildning. Detta är en nödvändig religiös trosprincip och regel, som är ny och kännetecknar denna religionsordning.

Att skapa och bygga mänskliga förmågor

I mitt tidigare blogginlägg på Ny Vision tog jag upp att det finns sex avgörande utvecklingsprocesser som bahá’í-samfunden världen över arbetar efter. Det första var organisk växt. I detta blogginlägg beskriver jag närmare på den andra processen Att skapa och bygga förmågor:

Utvecklingsprojekt är inte en produkt som levereras av ”utvecklade” till ”outvecklade” människor. Hellre är det en process där individen i grannskapen över hela världen deltar, oberoende nivån av deras materiella välstånd, och blir därmed viktiga aktörer för att definiera, analysera och lösa egna problem.

Medan konkret handling i ett projekt bör utvecklas mot en synlig förbättring av ett antal livsaspekt vill projektens utveckling och initiativförmågor mätas för hur de påverkar samhället att möta utvecklingsfrågor på högre nivå av komplexitet och effektivitet.

Människors förmåga att delta i sina egna utvecklingsprocesser omvandlar ett antal sammankopplade element. Det genererar och upprätthåller integrerande sociala och ekonomiska aktiviteter som direkt påverkar utveckling av förmågor för individen och på gruppen som helhet.

Vissa nyckelförmågor är:

• att lära sig hur man tar initiativ på ett disciplinerat sätt,
• antagandet av metoder för beslut som är icke-fientliga och inkluderande i sin natur,
• systematisk tänkande för att förstå problemen och söka efter lösningar,
• byta ut dominerande och tävlingsinriktade relationer till nya baserad på samarbete, ömsesidighet och tjänst för andra,
• uppmuntrandet av viktiga essentiella nobla dygder i människan,
• fostran av hederligt beteende på alla samhällsnivån,
• och utvecklandet av färdigheter och åtaganden som är nödvändiga för att skapa och använda teknisk kunskap.

Följ med på Ny Vision för att ta del av de tre andra utvecklingsprocesserna (utveckla mänskliga resurser, bidra till ett framåtskridande samhälle och integration).

Jag tar upp dessa i kommande blogginlägg…

Barefoot-lösningar – nya principer för teknik och utbildning

Fokus på nya lösningar för en bättre värld:

Barefoot College blev till på slutet av 60-talet av en liten grupp individer som såg möjligheten att hitta alternativa vägar för att utbilda stora grupper av fattiga från avlägsna byar. Med begränsade resurser, inga semesterperioder och ingen färdig agenda började processen att utbilda de som levde i fattiga områden långt från kommunikationscentra.

På början av 70-talet började storstadsutbildade personer och professionella att leta efter arbetsmodeller. Man trodde att storstadens utbildningsmetodik var den optimala – och att arbeta med utbildning av analfabeter i djungeln var något man bara kunde glömma. De förkastade hela idén.

Barefoot College blev grundad och Bunker Roy, grundläggaren - och skapade helt nya förutsättningar.

Det hela utvecklade sig till ett mångkulturellt, flexibelt, bearbetbart och innovativt närmande till nya inlärningsmönster och man har lärt från egna misstag och ändrade förhållanden. Fokus är utbildning av fattiga kvinnor både i Indien och Afrika.

Av stora projekt är Barefoot Colleges satsning soldrivna kraftverk för att driva skolor i fattiga utkantsområden.

Foto: solkraftverk tagit fram av Barefoot College

År 2003 fick man ett pris för detta från Ashden Award.

Barefoot College och grundarnas vision om bättre utbildning, kunskapsöverföring och teknik har gett stora resultat – hos en befolkningsgrupp som de lärda storstadsutbildade inte såg som ett seriöst satsningsområde.

I dag vet vi bättre.

Läs mera på www.barefootcollege.org.

Kunskapssamhället – gör det oss lyckliga?

Här i Sverige har vi en lång tradition på att läsa för nöjes skull. Vi är ett av världens mest tidningsläsande folk, vi har bokmässor, bokbord, studiecirklar Vuxenskolan och läsecirklar på biblioteket. Men blir vi lyckliga över allt vi tar till oss och läser?

Är det inte så att ju mer vi tar till oss – ju större blir informationscirkeln – av kunskap vi inte vet något om? Dess mer jag vet – dess mer vet jag att det är så mycket jag inte vet(!)

Illustrationen under visar två "kunskapscirklar". Den lilla cirkeln, med "litet kunskap" har en liten omkrets, medan den stora kunskapscirkeln har en större omkrets. Dess mer kunskap som fylls på, dess större blir omkretsen. Ju mer jag vet - dess mera är det jag inte vet.

Kunskapscirklar

Med en liten kunskapscirkel är det inga problem. Men med mycket kunskap – kan det bli en utmaning. En del "lärda", högt utbildade akademiker blir hovmodiga – och ser ner på de som inte har samma preferenser när det gälder utbildning, litteratursmak eller umgängeskrets. Kunskap kan alltså bli en barriär mellan olika befolkningsgrupper. Deras kunskapscirkel är stor, men det innebär även att det är mycket de inte vet...

Bahá'u'lláh säger att kunskap kan bli en slöja mellan det materiella och det andliga. Kunskap kan göra oss hovmodiga och skapa en falsk övertro på att att endast materiella saker kan lösa världens problem.

"Strävandet efter kunskap är en helig plikt. Sök kunskap från vaggan till graven! Sök kunskap vid Kinas gränser, om så är nödvändigt. Gud har inte skapat något bättre än förstånd, eller något vackrare än förstånd" – Muhammed (1)

"Kunskap är som vingar, vilka lyfter människan uppåt. Att förvärva sig kunskap är allas skyldighet, men kunskap som gagnar människorna och inte sådan vetenskap som som bara börjar med ord och slutar med ord. Utövare av vetenskap och konst har en stor rättmätighet bland jordens folk. En människas verkliga skatt är hennes kunskap. Kunskap är medlet till heder, framgång, glädje, lycka och upphöjelse." - Bahá'u'lláh (2)

Vi ser detta speciellt hos politiker och akademiska kretsar. De litar endast på sin observation av tillvaron, sin uppsamlade kunskap och tar inte till sig andras värdefulla insikter.

För att bli lyckliga är det inte bara kunskap om materiella saker man måste beakta – men även de andliga mysterier – religiösa sanningar, måste tillkomma. Den andliga naturen måste uppvaktas och ett nytt andligt språk måste läras.

Till exempel bör skolan ge barn, ungdomar och vuxna större kunskap om erfarenhetsområden som dygdernas roll, martyrerna och de stora andliga hjältarna – Guds budbärare. Religionen måste förnyas och spela en modern roll i det framtida världssamhället. Då kommer det inte att råda någon kunskapsbrist – all världens kunskap vill fokuseras på att återskapa jordens balans, att utbilda lyckliga människor och skapa en trygg och harmonisk livsstil där Bahá'u'lláhs principer är inspirationskällan.

1. och (2) Sverre Holmsen i Upplysta Horisonterna, Google Books

   
   

Jämlikhet mellan kvinnor och män – mänsklig rättighet

Full jämlikhet mellan könen är en av de viktigaste förutsättningar för fred (själv om det är lite erkänd). Jag tror att endast när kvinnor kan delta fullt och likt med mannen i världsaffärer – inträda och delta med självförtroende och med duglighet på arena som internationell rätt och myndighet – då vill krig försvinna.

Bahá'í-samfundet har arbetat genomgående för kvinnors utveckling, både genom att stärka FN:s genus mekanismer och genomförande av program och nationella satsningar via dess organ.

För att en framtida världscivilisation ska utvecklas måste varje människa delta. För att kvinnor ska kunna fullt ut delta i världens affärer måste de få de nödvändiga verktyg, utbildning och möjligheter, som de så ofta berövas. Genom utbildning vill kvinnor ge unika bidrag till skapandet av en ny världsordning – en världsordning som karakteriseras av vigör, samarbete, harmoni och ett nivå av deltagande historien aldrig för har skådat.

Dessutom måste kvinnors och mäns jämlikhet bli förstått som en essentiell del av ett ännu bredare perspektiv: mänsklighetens enhet. Korrekt förstått som en aspekt av begreppet mänsklighetens enhet, måste jämlikhet mellan könen inte endast vara ett rättvisekrav men även en förutsättning för fred och välstånd.

Texten över är en översättning av Bahá'í International Community artikel om "Integration gender perspectives into the work of the Human Rights Council", 2007.

Läs artikeln på www.bic.org

Meningsfull utbildning III av III

Min tidigare artikel tog upp utbildningsprocesserna "ett" som handlade om ansträngningen för omdanande av individen och samhället och "två" medlen för social ändring måste vara i överensstämmelse med syftet. Simin Fahandejsadi pekar på fem utbildningskoncept som man kan se via bahá'í-samfundets erfarenhet inom utbildningsområdet. I denna artikeln ska vi se på de tre nästa koncepten.

Tre: Utbildningsprocessen skulle vända sig till båda de materiella och andliga dimensioner av personlig utveckling. Människan är inte bara en ekonomisk och social varelse, men har en andlig dimension som berör frågor om mål och mening i ens eget liv. Utbildning, i vida förstånd, måste ge rom och miljö för att utforska dessa fundamentala frågor, på ett sätt som passar ens utvecklingsnivå. Ett sådant närmande erkänner den medfödda ädelhet i barnet eller ungdomen. Hellre än att se honom eller henne som en tom behållare som väntar på att fyllas, kan lärare fostra samspel och upplevelser som kan hjälpa varje individ att upptäcka och utveckla deras tekniska, konstnärliga, sociala, moraliska och andliga förmågor.

Fyra: Samhällstjänst måste betraktas som en viktig utbildningskomponent. Samhällstjänsten hjälper individen att förvärva egenskaper och förhållningssätt som förstärker deras möjligheter att bidra till förbättring av samhället. Denna orientering mot att tjäna fostrar sammanhang mellan lärandet och handlingen – eller, för att uttrycka det enkelt, mellan "att vara" och "att göra".

Fem: Tänk processer – inte projekt. Grunden för bahá'í-samfundets satsningar på detta området är styrd av förhållningssättet av "kontinuerligt lärande". Denna inriktning karakteriseras av cykler av handling, reflektioner över handlandet och kollektiva överläggningar för att förfina handlingarna och bestämma de nästa stegen. Utvecklingsimpulsen kommer ofta från skolorna, som reflekterar över sina metoder och praktiserar effektiva överläggningar. Insikten från denna process hjälper till att bestämma vägen framåt, istället för att se på olika normer för utbildning. På så sätt vill skolorna inrikta sig på att hjälpa varandra att utvecklas istället för att konkurrera ut varandra. Målet blir på så sätt inte att enbart etablera ett antal skolor eller verka för en speciell utbildningsmodell, men i stället sätta i rörelse en process som bygger på förmågan till lokalsamhället, dess föräldrar, lärare, administratorer, samhällsledare och barnen, att skapa en miljö där meningsfull och ihållande utbildning kan ske.

För att summera artikeln, så har bahá'í-samfundets erfarenhet inom området utbildning gett med sig flera olika koncept som hjälper samhället att förfina utbildningsprocessernas kvalité. Dessa inkluderar: (1) att erkänna att bestående ändring beror på de sammanhängande ansträngningar man gör för att ändra både individen och samhället; (2) att medlen för social ändring måste överensstämma med dess mål; (3) att utbildning behöver vända sig till den materiella, sociala och andliga dimensionen för personlig utveckling; (4) att samhällstjänst för allas godo måste vara en integrerad komponent i utbildningen; (5) att det är viktigt att tänka processer – speciellt en processer som orienterar sig mot kontinuerligt lärande av institutioner och individer.

En ny världsordning, II av II

Foto: flickr.com - DonkeyHotey

Som jag tog upp i artikel I vill grunden för en ny världsordning vara att mänskligheten är mogen att ta det ansvaret som är nödvändigt för att föra fram en världscivilisation. Dessutom måste de andliga egenskaper, dygderna, spela en stor roll för människorna i den framtida världsordningen. Religionen vill nydanas och man inser att alla religioner kommer från samma källa – en Skapande Gud. Den nya världsordningen kräver att människorna är förenade – då kan jordens resurser och tillgångar fördelas rättvist och förädlas till nytta för alla planetens invånare.

Men – vad kan vi människor göra i dag för att påskynda processen om en fredligare värld, en ny världscivilisation, en ny världsordning?

En ny världsordning låter hotfullt, och det finns inga begrepp eller visioner som beskriver en framtid där jordens folk är förenade, samarbetar och utvecklar jordens alla resurser, i en anda av tjänande.

Det vi i dag kan göra för att förbereda övergången till en ny tidsålder är i grunden enkelt, och kan definieras i fyra olika aktiviteter:

• Utbilda barnen, nästa generation

• Andaktsfull närmande till världens utmaningar

• Studera bahá'í-skrifterna

• Inte förlora hoppet

Barnen är framtiden. Förskolor och undervisningsinstitutioner måste lära ut temat att världen är en planet och att vi alla på samma jord måste samarbeta. Att lära barnen om olika kulturer, och arbeta med varandra, respektera varandra och plantera i deras hjärtan tanken om världsmedborgarskap, att jorden är endast ett land och mänsklighetens dess invånare, enhet och enighet, samarbetslekar och kärlek för varandra är något föräldrar och skolsystemen måste öka fokus på.

Lokala, regionala, nationella och globala utmaningar står i kö framför oss. Alla är beroende av varandra. Det vi gör lokalt kan påverka en hel värld. Men det gäller att närma sig problemområden med en andaktsfull attityd. Konsultation i stället för konfrontation måste råda. Att egoistisk hålla fast vid sina meningar som inte leder till framgång för mänskligheten är fel. Men med hjälp av böner, tysta andaktsstunder i vardagen och även på jobben kan människor få insikt för att kreativt lösa stora mysterier, upptäcka nya rön och se lösningen på problemområden man tidigare inte klarade av.

För dig som verkligen vill sätta sig in i visionen för en fredligare värld, tankar om hur ett framtida världssamhälle ska organiseras och utvecklas är det bra att studera Bahá'u'lláhs, 'Abdu'l-Bahás och Shoghi Effendis skrifter. De tar upp många aspekter för hur en ny tidsepok kan administreras lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, hur planetens naturtillgångar kan fördelas rättvist och hur ett rättvist samhälle, där alla länder, nationer, myndigheter, företag och organisationer kan fungera, samverka och mänskligheten frodas på ett helt annat nivå en vi kan tänka oss i dag.

Förlora inte hoppet om att mänskligheten kan ändras, att de destruktiva tankeprocesser som inpräntas i oss dagligen via massmedia, de som säger att hoppet är ute, att mänskligheten kommer att döda sig själv via revolutioner, sjukdomar och ekonomiska kollaps, eller att världsfred inte är möjligt.

Världsfred är möjligt, men det krävs flera som tror på det...