Saker att göra under sommaren

Sommartiden är en tid för kroppen att ladda batterierna, att hämta energi och uppleva nya saker. Förhoppningsvis får ni tid att läsa böcker, att träffa nya bekantskaper och reflektera över nya möjligheter. För er som söker efter andliga upplevelser eller en ny vision för framtiden kan en bahá’í-sommarskola vara en bra aktivitet.

På årets svenska bahá’í-sommarskola i Lundsbrunn 11-15 juli kommer en serie kurser hållas om bland annat den nya visionen – och de närmaste fem åren. Femårsplanerna som bahá’í-samfundet just nu arbetar med visar vägen mot framtiden, och tar upp hur individen, samhället och institutionerna tillsammans kan skapa harmoni och växt.

Programmet innehåller även tid för reflektioner, andliga sammankomster, rekreation, information om bahá’í-historien och tema/arbetsgrupper. Anmäl dig på sommarskolan.bahai.se.

Vill du träffa bahá’íerna på en sommarskola i utlandet är inte det något problem. Ett snabbt google-sök på ”bahai summer school 2012” gav många träffar.

Jag önskar dig en givande sommar där du kan lära mera om bahá’í-trons principer och vision för framtiden.

Integration för växt

Min artikelserie på Ny Vision fortsätter nu mot sitt slut. Jag har beskrivit fem utvecklingsprocesser som bahá’í-samfunden världen över arbetar efter: organisk växt, att bygga mänskliga förmågor, utbildning, utvecklandet av mänskliga resurser och bidrag till samhällets framåtskridande. Dessa är viktiga att förstå för att utveckla en ny världscivilisation baserade på andliga principer. Denna sista bloggartikel i serien handlar om integration.

Vi vet genom erfarenhet att splittrade aktiviteter inom olika områden inte skapar utveckling. Kunskapen man får när man arbetar inom området utvecklingsproblematik ryms inte inom ett enda ämnesområde. Förenad och integrerad ansträngning inom olika områden som hälsa, utbildning, agrikultur och bevarandet av miljön är viktiga för att regionen ska utvecklas.

En sådan integration kan uppnås när enkla gräsrotsinitiativ utvecklas till mera stabila och komplexa verksamhetsnivån. I bahá’í-utvecklingsprojekten gäller konceptet integration även materiella framsteg och andlig utveckling. Socioekonomiska utvecklingsprojekt är därför ett uttryck för tro i handling.

Det som stödjer bahá’í-tillnärmningssättet för utveckling är tron på att varje mänsklig kultur och segment representerar ett tydligt arv som måste uppmuntras att utvecklas och bidra till en framkommande global civilisation. Bahá’í-uppdraget för social ändring och framsteg kommer direkt från Bahá’u’lláhs vision om mänskligheten som en familj.

Att fostra enhet bland individen, grupper och institutioner är därmed ett essentiellt och utmärkande drag för alla bahá’í-utvecklingsförehavanden.

 

Barnklass i Västra Sumatra, Indonesia. Foto: media.bahai.org

Hyllning till mångfalden eller plundring av andra länders resurser? (II)

Att finansvalparna inte är några profeter har jordens folk bittert fått erfara. 

I de rikaste länderna har skattebetalarna fått gå in för att rädda banker och andra kreditinstitut. De fattigare länderna sitter med lån som de inte kan betala. Supermakten USA – ett i-land med ett u-land inuti sig – har knäckt sig genom att föra krig mot två länder samtidigt.

Eftersom Bahá'u'lláhs världsordning är ett världssamhälle är det världsvälståndets tillstånd -- det välstånd som varje människa på jorden kan åtnjuta --  som är intressant. Tullar, valutaaffärer, råmaterialmonopol och låga löner – de är världsvälståndets stora sabotörer, men de är bara verktygen. 

Den verkliga orsaken är den nationella ekonomiska egennyttan. Nästan varje nation eller nationsgrupp har försökt att mätta denna och har satt sin ära i att uppnå vad de trodde var deras förmåga till självförsörjning. 

Samtidigt har alla ansträngningar gjorts för att hålla utrikeshandeln uppe, det vill säga att sälja något till den andre utan att köpa något tillbaka. Eller ännu värre: att plundra ett annat land utan att ge någonting tillbaka. Bahá'u'lláhs världsordning innebär att nationerna ombildas till delstater eller till någon för oss ännu ej uppenbarad organisation.  

I dagens värld behöver alla människor varandra, kan betjäna varandras önskemål och genom ömsesidig handel ge sin andel till en stigande levnadsstandard – givetvis förutsatt att arbetets följder delas rättvist och inte koncentreras i en minoritets händer. Rättvisans grund måste vara universell, för annars kommer några nationer att sälja billigare än alla de andra genom att använda billigare arbetskraft och det leder till samma gamla cirkel med tullar och så vidare. 

De ekonomiska problemen är globala och kan bara lösas på världsnivå, av myndigheter som står över nationerna.

En världslegislatur med verktyg som ett departement för världens finanser, en världsbank, en världsvaluta,ett gemensamt värderings- och måttsystem en världsdomstol, världsövergripande lagstiftning när det gäller minimilöner, minskning av enorma privatförmögenheter, progressiv beskattning, arbetsmarknadens rörlighet, konkurrensbefrämjande åtgärder (antitrust-lagar), tullfrihet, protektionismförbud,  kan ta bort de hinder mot internationell handel som nationernas försök att vara självtillräckliga resulterat i. Den kan frigöra de energier som nu offras på krig till tjänande i fredens sak och den kan erbjuda det nödvändiga maskineriet för ett enklare och större utbyte av varor och tjänster. 

'Abdu'l-Bahá förbjöd industriellt löneslaveri efter att ha sett fabrikerna i England och USA, och den innovation som det löpande bandet var.

Bahá'u'lláhs världsordning innehåller även det för oss radikala budskapet att planetens resurser och råmaterial tillhör alla. Diamantfyndigheter, oljekällor, järngruvor och orörd natur tillhör inte någon nation, utan hela mänskligheten.  Det kan ses som orättvist eftersom diamantfyndigheter kan vara ett fattigt lands enda resurs, men det är ett faktum att länder som har sådana tillgångar plågas av inbördeskrig, massmord, militära attacker från grannländer, konspirationer från utländska storföretag.

En världslegislatur  måste upprätthålla fritt tillträde till planetens råmaterial och skydda alla folks rättigheter, hävda en universell lägsta nivå för levnadsstandard och begränsa individernas ekonomiska makt. Bahá'u'lláhs  sociala princip förklaras av 'Abdu'l-Bahá :

"Först och främst finns principen att det till alla medlemmar av världssamhället skall få del av de största framstegen i mänsklighetens värld. Alla skall åtnjuta den största välfärd och välgång.… Fastän det finns grader i samhällsordningen, så är upprättandet av en lägsta nivå för levnadsstandard … de största framstegen i mänsklighetens värld. ”Gud är inte partisk och inte den som respekterar vissa personer mer än andra. Han sörjer for alla. Regnet faller över alla och solens värme är ämnad att värma alla… Sålunda skall det for hela mänskligheten råda den yttersta lycka, den yttersta komfort och det yttersta välstånd."

Bahá'u'lláh och Isaac Asimov

Otroligt nog har det inte slagit mig förut. Vad? Jo likheterna mellan min tro, Bahá'í  och science fiction-författarens Isaac Asimovs (1920 - 1992) trilogi om Stiftelsen. Asimov är kanske mest känd för sina robotnoveller, som filmen I Robot  till stor del bygger på.

Stiftelsetrilogin, publicerad på 1950-talet,  handlar om en grupp troendes arbete för att underlätta uppbyggnaden av en ny och bättre världsordning när den gamla brakar ihop. Det är ungefär vad vi bahá'íer till stor del sysslar med. Till och med temat återkommande uppenbarelser är med, men på ett i högsta grad vetenskapligt sätt och i gigantisk skala i de tre Stiftelseböckerna.

I den första boken  (1951) presenteras Galaktiska imperiet som funnits i tiotusentals år och som omfattar i pricip alla beboeliga delar av vår galax, Vintergatan. Detta imperium styrs av en kejsare, en ganska tandlös senat och miljontals byråkrater, de flesta korrumperade, från planeten Trantor, som så att säga är imperiets huvudstad. Galaktiska imperiet har långsamt börjat förfalla, men bara ett fåtal vetenskapsmän inser att galaxen går mot ett totalt haveri och fullständig upplösning.

Hari Seldon är den främste av dessa vetenskapsmän, och i en tid då förfallet börjar ta fart utvecklar Hari Seldon psykohistorien, en vetenskap som genom avancerad samhällsanalys kan användas för att förutsäga och förändra framtiden. För att undvika att imperiets fall följs av en flertusenårig period av barbari så startar han Stiftelsen. Denna organisation ska samla och skydda allt mänskligt vetande i galaxen under och efter kejsardömets upplösning. När imperiet har upplösts och en massa småriken (som ligger i krig med varandra startats) över hela galxen, faller gradvis en rad tekniska och vetenskapliga landvinningar i glömska. Men Hari Seldon, som förutsett allt genom psykohistorien, har samlat allt mänskligt vetande på planeten Terminus i Vintergatans utkant. Stiftelsen av vetenskapsmän på Terminus utvecklas till en hemlig vetenskapens oas i en tid av vetenskapligt förfall.
Av och till inträffar olika kriser då Stiftelsen eller något annat hotas, men varje gång detta händer träder ett hologram av Hari Seldon fram. Det visar sig att Seldon förutsett allt och kan ge vetenskapsmännen och de styrande på Terminus en beskrivning av exakt vad som ska göras för att de ska ta sig ur krisen så att lugn åter råder och vetenskapsmännen kan fortsätta att skydda och utveckla det mänskliga kunnandet. Genom sin överlägsna vetenskap och genom att dess utveckling hela tiden styrs in i "Seldonkriser" växer sig Stiftelsen allt starkare.

Mina tankar går till gudsmanifestationerna, det namn som vi bahá'í-troende använder på religionsgrundare och Guds sändebud. 

Men när det gäller Bahá'í är det inte en och samma person som framträder som hologram, utan vanliga människor som Gud gett den oerhörda uppgiften att etablera en ny religion på jorden eftersom den eller de tidigare har tappat sin kraft och som har slutat attrahera människors hjärtan. Krishna, Melkisedek, Abraham, Moses, Zarathustra (Zoroaster), Buddha (Amtiabha, och senare även Sidharta Gautama), Jesus, Muhammed, Báb. Bahá'u'lláh har alla framträtt i samhällen som gjort synder och överträdelser till något naturligt, depraverade samhällen som håller på att sönderfalla och som står inför ett totalt sammanbrott. Genom att Gud sänder ut en budbärare minskas det mänskliga lidande genom att det gudomliga budskapet ger samhället en livsinjektion så att en ny världsordning som bättre passar mänsklighetens andliga mognad kan växa fram.

I den andra boken om Stiftelsen – Stiftelsen och imperiet – händer något som inte ens den store Hari Seldon kunnat förutse. Ett barn föds med gener muterade på ett sätt som aldrig setts tidigare. Detta barn blir som vuxen Mulan, som har den övernaturliga förmågan att styra andra människors känslor. Genom att nyckelpersoner blint lyder hans befallningar lyckas han skapa ett växande rike. Mulan är dessutom besatt av att finna Den andra stiftelsen – som enligt myten ska ligga i motsatta sidan av galaxen.

En nygift ung kvinna räddar Seldon-planen genom att överlista Mulan. I den tredje boken, Den segrande stiftelsen, visar det sig att vetenskap bara är den ena sidan som är viktig för att människorna i Vintergatan ska kunna enas igen på en vetenskaplig och teknisk nivå som är högre än den var före imperiets sammanbrott.

Det finns nämligen en andra stiftelse, och denna är inriktad på att utveckla de andliga och mentala styrkorna hos människor. 

Den andra stiftelsens medlemmar har hela tiden i all anspråkslöshet bott i jordbrukarsamhällen på en för alla helt ointressant planet. I hemlighet har de utvecklat transcendentala krafter, som telepati, som de använder för att påverka händelseförloppet i hela galaxen. Tillsammans lyckas den första och andra stiftelsen ena alla människor i Vintergatan genom att bygga upp en ny och högre form av fredlig civilisation än vad det gamla imperiet var.

Det intressanta vid en jämförelse med Bahá'í är att även denna religion ser vetenskapen och religionen, eller intelligensen och andligheten, som mänsklighetens två främsta styrkor. Dessa förmågor är något vi fått från Gud. Och dessa förmågor måste precis som i den tredje boken i Stifteksenserien samverka för att mänskligheten och dess civilisation ska kunna utvecklas.

Bahá'u'lláh (1817 - 1892)  grundade Bahá'í under 1860-talet. Senare har många människor, ofta författare, kommit fram till lösningar som ligger inom ramen för Bahá'u'lláhs uppenbarelse att göra jorden till ett enda land, en pacifistisk union, där alla människor är medborgare, är lika mycket värda, får utbildning och utvecklar de inneboende anlag de har. Författarna och även andra kulturpersonligheter och kreativa människor, har oftast inte haft en aning om vem Bahá'u'lláh var eller att det finns en religion som kallas Bahá'í. Detta visar bl.a. att Bahá'u'lláhs ord om att varje människa inom sig bär med sig fröet till en ständigt avancerande civilisation är sanna.