Religionernas enhet

I dokumentet Enighetens Sju Ljus beskriver ‘Abdu’l-Bahá (1844-1921) at ”detta är grundstenen i själva grunden, och som genom Guds kraft kommer att uppenbaras i all sin glans”.

Jag fortsätter min serie baserad på detta dokument som ‘Abdu’l-Bahá skrev 1906. Religionens roll är ofattbar stor – och har påverkat världens folk sedan urminnes tider och påverkar fortfarande alla människor, antingen man är troende eller ateist. En del ser religion som ej viktig – något som inte längre är av relevans för den moderna människans behov – men tro det eller ej – det spelar en stor roll.

Bahá’í-tron försäkrar att inga seriösa ansträngningar att uppnå världsfred kan ignorera religionens roll. Bahá’u’lláh säger om religionen att den är ”… det största av alla medel för upprättandet av ordning i världen och för en fredlig förnöjsamhet av alla som bor däri.” (1)

Viktigheten att skapa enhet bland alla religioner är en stor sak – det gäller för troende från varje trossamfund, trosbekännelse, lära, även de som inte tror – som inte går att överse eller ignorera.

Världens befolkning växer snabbt; grupper av människor flyttar (under tvång, undan miljöförstörelse, eller för att möjligheten finns); mångkulturella samhällen uppstår; detta kräver av oss en villighet och intresse att begripa och förstå andra människors känslor, hopp och tro, hur olika dessa än uttrycks.

Vi kan inte längre vägra att acceptera en ny verklighet och ta tillflykt till gamla dogmer. Det går inte att gömma sig bak en täckmantel av dogmatiska läror eller etnisk överlägsenhet baserade på politiska eller icke-religiösa grunder.

Följ fortsättningen av serien Enighetens Sju Ljus på Ny Vision.

Källa:

1) The Unfoldment of World Civilisation, The World Order of Bahá’u’lláh (ogranskad översättning)

Enighet – frihetens princip

Jag fortsätter min serie blogginlägg baserad på ‘Abdu’l-Bahás (1844-1921) dokument Enighetens Sju Ljus från 1906.

‘Abdu’l-Bahá skriver att:

”… mänsklighetens enighet [kan] uppnås i denna dag. Sannerligen, detta är ingenting annat än ett av undren i denna underbara tidsålder, detta lysande århundrade. Detta har föregående tidsåldrar varit berövade, ty detta sekel ljusets århundrade har blivit utrustat med unik och ojämförbar härlighet, kraft och upplysning. Härav följer det mirakulösa avslöjandet av ett nytt underverk varje dag. Så småningom kommer man att se hur klart dess ljus skall brinna i människans värld. ” (1)

Vi kan se att Internet och globala kommunikationskanaler accelererar processen av frihet för miljontals människor över hela världen. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna representerar ett stort steg framåt i försöket att tillförsäkra grundläggande friheter och skydda mänsklig värdighet.

Deklarationen har ett fundamentalt syfte och är ett pedagogiskt verktyg för att driva nationerna att minska diskriminering och utnyttjande. Tyvärr är miljoner av människor, barn, ungdom, kvinnor och män fortfarande nekad den mest grundläggande friheten som deklarationen om de mänskliga rättigheterna ska värna om. De fortsätter att lida under orättvis behandling från korrupta regeringar.

Bahá’u’lláh (1817-1892) önskar att vi ska berätta ”för de rika om de fattigas suckar i nattens timma”, då ”de fattiga bland er står under Mitt beskydd”. (2)

Han hänvänder sig direkt till världens förtryckare:

”Drag undan era händer från tyranniet ty Jag har förpliktat Mig att icke förlåta någon människas orättvisa. Detta är Mitt förbund som Jag oåterkalleligen har förordnat i den bevarade skriften och förseglat med Mitt sigill.” (ibid.)

Frihet att utöva sin religion, sin tro, sitt arbete, sin konst, sin musik, att kunna uttrycka sina åsikter är universella. Speciellt ser vi det i Iran, där bahá’íerna blir förföljda för sin tro. Och vi ser det över hela världen, där människor från olika religioner, eller etniska grupper, undertrycks medvetet av regeringar eller en majoritet av befolkningen. Det som behövs är grundläggande rättvisa och övertygelse om att det går att ändra världen.

Bahá’u’lláh säger:

”I Mina ögon är rättvisa det mest älskade av allt – vänd dig ej bort från den om du åstundar Mig och försumma den ej på det att Jag må förlita Mig på dig. Med dess hjälp skall du se med dina egna ögon och ej genom andras, och skall veta utifrån din egen kunskap och ej genom din nästas. Begrunda i ditt hjärta hur det höves dig att vara. Sannerligen, rättvisa är Min gåva till dig och tecknet på Min kärleksfulla godhet. Håll då dina ögon fästade därpå.” (a.a.)

Källa:

1. Utvalda skrifter av ‘Abdu’l-Bahá, skrifter.bahai.se
2. Bahá’u’lláhs Förborgade Ord, Bahá’í-förlaget AB

Global tankeenhet

Detta inlägg handlar inte om indoktrinering eller kommunism – men om enhet och enighet i världsprojekt. Vi är en värld – jorden är endast ett land och mänskligheten dess medborgare, säger Bahá’u’lláh (1817-1892). Hans son ‘Abdu’l-Bahá skrev dokumentet Enighetens Sju Ljus 1906 och tog upp principen om enighet i världsprojekt.

Att vara eniga om att förbättra världen och förena dess folk är en stor sak. Det betyder inte att det ska vara grått och trist, eller att alla hus ska vara lika, att alla endast ska få möjlighet att kunna äga en typ bil, eller att en bristfällig planekonomi ska slösa med resurserna.

Under relativt kort tid, de senaste 50 åren, har en hel ny generation upptäckt vad det betyder att tänka och uppträda som en enda förenad mänsklighet, något som är kraftfullt och som i sin tur skapar spännande resultat.

Bahá’íer tror att föreställningen av världsmedborgarskap och global identitet - något de länge har delat med sig av - har en förmåga att snabbt ändra vår värld – till något bättre.

Ungdomar arbetar för enhet. Foto: media.bahai.org

Detta verkar vara en kraft som världens ledare inte helt och fullt ut har erkänd eller accepterad.

Vi behöver fortfarande förespråka och stödja arbetet och initiativen till Förenta Nationerna, FN:s barnfond, FN:s miljöprogram, Världsnaturfonden och många andra organ som inkallar till en planetarisk tillnärmning till problemlösning, inkluderad de som handlar om försvar och säkerhet.

Följ fortsättningen av serien Enighetens Sju Ljus på Ny Vision.

Frihetens Paradox

En av frihetens paradoxer är att för att maximera sin frihet, måste man begränsa den. Om man exempelvis ska kunna ta sig från punkt A till B i en hård trafikerad stad, krävs det att det finns goda trafiklagar och att dessa efterlevs av de flesta. En begränsning av vår frihet i detta fall - nämligen att vi måste följa lagar - leder paradoxalt nog till att vår verkliga frihet ökar.

Men det finns också exempel på motsatsen då dåligt igenomtänkta regler kan leda till mindre frihet än om dessa regler inte existerade alls.

Detta påminner mig lite om Baha’i-trons inställning att om religion leder till oenighet och konflikter, så är det bättre att vara utan religion. Religion måste alltså per definition vara en konstruktiv kraft i tillvaron och en enande och fredsbefrämjande kraft, annars fyller den inte sin grundläggande funktion.

Man hör ibland att folk inte vill vara med i organiserad religion för att de inte vill följa lagar och regler, men sanningen är att BRA lagar och regler inte begränsar människans frihet, utan tvärtom maximerar den.