Människans ansvar för sin hälsa

Genom att utöka, inte inskränka, människans möjlighet att ta ansvar för sin egen hälsa vet vi att samhällets kostnader minskar, sjukvården avlastas och individens hälsa blir bättre. I vissa fall förutsätts läkarkontakt före behandling eller efter en viss tid av egenvård.

Läkare och sjukvårdspersonal saknar ofta nödvändiga insikter om vilka områden som kan lämpa sig för egenvårdsbehandling eller kunskap om nya, väldokumenterade naturläkemedel. Traditionen att använda fytomediciner (läkeväxter) har djupa rötter framför allt i Tyskland, Schweiz och Frankrike. I de nordiska länderna i Europa är däremot traditionen mycket svagare.

Erland von Hofsten, agronom, säger att friska kor kostar mindre än sjuka. Alltså strävar bonden efter att hålla sin besättning vid god hälsa. Borde inte människornas hälsa behandlas på samma sätt? Friska människor betyder både sparade sjukvårdskronor och ökad produktivitet. Att vara frisk är lycka. När djur i en besättning ändå drabbas av ohälsa följer vi upp orsak och verkan – gör korrigeringar i miljö och foder och medicinering sätts in. Förebyggande åtgärder är viktiga och lönsamma.

Varje djur i en besättning har som regel en noga genomtänkt utfodringsplan för hur mycket näringsämnen, mineraler och så vidare det ska ha för att må bäst. Vilka människor vet om de får i sig rätt mängder näring i dessa fast food-tider?

Hela 85 % av dagens skolungdom får inte den näring med lunchen de ska ha. Lägg därtill mager frukost och slarvig middag. Är då oro och störighet att förvåna? Skulle vi inom lantbruket hantera djur på motsvarande sätt skulle det leda till oacceptabla ekonomiska förluster och krav på ätgärder av brister i djurskyddet.

Enligt framlidne professor Olof Lindahl anses folkhälsan vara till 75 % beroende av livsföring, alltså mat, stimulantia som tobak, kaffe och alkohol och läkemedel i största allmänhet, till 20 % av miljön (– luften vi andas in, 25 kg luft varje dag –, arbetsmiljö, psykisk miljö, påverkan genom naturen som insektsbett, inälvsmask och dylikt) och till 5 % av andra faktorer (sjukvård, olycksfall, ärftliga sjukdomar). Idag har påverkan genom miljön ökat markant.

Kostvanor, sättet att äta, näringsämnenas omsättning i kroppen, näringsbehovet vid hälsa och sjukdom och ekonomiska synpunkter på födan har med hälsan att göra.

kvicksilveranalyser, foto: flickr.com, fotstream från trondheim havn

Markens urlakning, miljögifter, kemigödsel, allt för att göra maten hållbar minskar i skrämmande omfattning kostens biologiska värde. Till följd därav får vi idag de ökande bristtillstånden. Behovet av livsnödvändiga vitalämnen täcks oftast inte i tillräcklig mängd, särskild under uppväxttiden hos barn och ungdomar, gravida, vid amning, vid stress, efter infektioner, operationer, under rekonvalescens och så vidare får vi ofta underskott av vitaminer, mineraler, spårämnen, omättade fettsyror, doft- och aromämnen. Även alkohol-, nikotin- och koffeinmissbruk leder till brister.
Brister på mineralämnen kan komma fram under fastan.

Personlig kommunikation med framlidne prof. Olov Lindahl

Framväxten av en internationell ordning

Hur länge ska nationalstaten få vara i centrum? Hur länge ska dagens syn på nationalstaten vara en bromskloss för planetens utveckling? Fortfarande är nationalismen i centrum, och detta blockerar för ett vidsynt tänkande bland världens ledare. Vi måste få en grundläggande och ny syn på den internationella ordningen där alla världens länder länkas samman i en integrationsprocess.

Det har hållits internationella möten på möten på möten på möten (till exempel Världstoppmöte för barn, 1990, FN-konferens för miljö och utveckling 1992, Världskonferensen om mänskliga rättigheter 1993, Världstoppmötet om social utveckling och Millennietoppmötet 2000 där 147 stats- och regeringschefers och totalt 191 nationer tog upp sin oro inför framtiden.

Ett omfattande deltagande av gräsrot- och medborgarorganisationer har bevakat dessa möten – och kommer att fortsätta bevaka kommande toppmöten. Bevakningen har varit en nyckel för att väcka världens samvete – och har faktiskt skapat nya möjligheter – med insikter som världens ledare inte hade.

Världens sociala, ekonomiska och politiska strukturer har i verkligheten formats av gräsrotrörelsernas engagemang på världstoppmöten de senaste 20-30 åren. Denna växelverkan har samtidigt gett toppmöten legitimitet – själv om inte alla resultat blev uppnått.

För att komma vidare måste de nästa toppmöten få stöd av så många länder, myndigheter, storföretag, internationella organisationer och gräsrotrörelsen som möjligt – det försäkrar världens folks och nationers goda vilja.

Jag menar inte att vi därmed ska gå mot en överdriven centralisering där det bildas oönskade byråkratiska hinder. Nej, vi behöver nye strukturer för global och planetarisk styrelse – både praktiskt och principiellt. Beslutsfattande måste ske på lämpliga nivåer.

Visionen om en ny världsordning baserad på fredliga och rättvisa principer måste styra nästa etapp – och inspirera de nästa toppmöten.

Vi kan alla hjälpa till när vi bistår våra gräsrotorganisationer att peka på behoven för världens utveckling och process – en internationell ordning…

Och du – jag är inte emot nationalstaten, endast tankespöket, som är ett hinder för utvecklingen till världens bästa.

Världens kroniska sjukdomar

Är världen sjuk? Kan världen bli sjuk? Är det inte bara varelser - människor eller djur som kan bli sjuka? Nej – världen och dess institutioner är sjuka – det är kroniska “sjukdomar” som plågar en sönderfallande tids institutioner. Det är en nedbrytande kraft som påverkar planetens processer. En moralisk global kris omger mänskligheten och river upp samhällsväven.

Själviskhet, misstänksamhet, rädsla och bedräglighet är tydliga. Terrorism som hänger över den internationella scenen i alla världens hörn och den intensiva jakt på rikedomar och nöjen kontrollerar värden som lycka, trohet och kärlek. (1)

Försvagandet av familjsolidariteten hotar grundläggande hela samhällens fortsatta existens. “Hur den mänskliga naturen fördärvas, hur det mänskliga beteende urartar, hur mänskliga institutioner korrumperas och upplöses”, om vilket Shoghi Effendi (1897-1957) förvarnade, visar sig tråkigt nog “i den värsta och mest motbjudande form man kan tänka sig.” (2)

Shoghi Effendi lägger största delen av skulden för mänsklighetens moraliska förfall på religionens minskade inflytande som social kraft. “Skulle religionens lampa döljas”, citerar han Bahá’u’lláh (1817-1892), “kommer kaos och förvirring att följa och godhetens, rättvisans, lugnets och fridens ljus att sluta skina.” De decennier som har gått sedan Shoghi Effendi skrev dessa orden har inte bar sett religionens minskade moraliska inflytande – men har även sett hur religiösa institutioner i själva verket har förrått massorna. Resultatet har gett upphov till en fanatism som (om den får härja fritt) kan förgöra grunden för civiliserat umgänge mellan människor. (3)

Den ökande ekonomiska klyftan mellan rik och fattig, den bestående fiendskapen mellan nationer, det ökande antalet flyktningar, den genomgående känsla av osäkerhet, avsaknaden av grundläggande service på många orter, exploateringen av naturresurser är bara några tecken på värdens ledares oförmåga att lindra mänsklighetens plågor.

Miljökatastrofer – Tjernobyl. Foto: flickr.com

Vi ser i dag akuta tecken på hur europeiska ekonomiska teorier, handlingskraft och institutioner bryter samman, och hur vissa länder i Europa, Latinamerika, Mellanöstern och Asien är oförmögna att leda sina länder mot en bättre värld.

Ansträngningar har gjorts – men det har kommit till korta att avlägsna “roten till den ondska som så bryskt har rubbat jämvikten i dagens samhälle.” “Inte ens”, sade Shoghi Effendi, “skulle skapandet av ett system som skulle ge världen politisk och ekonomisk enhet … i sig ge ett motgift mot det gift som ständigt undergräver organiserade folks och nationers livskraft.” (4)

Men det finns en uppbyggande process – en gradvis spridning av en världssolidaritet som spontant uppstår ur den oorganiserade världens villervalla – som ett indirekt tecken på principen om mänsklighetens enhet. Denna solidaritet har ökat och i dag ser man dess inverkan inom områden som förkastandet av etniska fördomar till en medvetenhet om ett världsmedborgarskap, från ökad miljömedvetenhet till koordinerade ansträngningar inom folkhälsoarbetet, omtanke för mänskliga rättigheter, systematisk utbildning och uppblomstringen av interreligiösa samarbeten och hundratusentals lokala, nationella och internationella organisationer som arbetar med sociala frågor i någon form. (5)

Det är långt fram mot bahá’í-visionen om en ny världsordning baserad på andliga principer – men arbetet är startat och fler och fler bidrar. Du är även välkommen att bidra. Kontakta en gräsrotorganisation och delta i arbetet.

Tillsamman hittar vi medicinen mot världens kroniska sjukdomar.

Källor:

1. Baserad på Shoghi Effendis uttal för 70 år sedan.
2. Universella Rättvisans Hus, april 2006 till världens bahá’íer
   
3. Ibid
   
4. Ibid
   
5. Ibid

Receptet är en gemensam skötsel av planetens sårbara delar

Om nu någon trodde att ett av de största hoten mot vår planets överlevnad – skövlingen av jordens regnskogar – har upphört bara för att det inte talats om det på ett tag, så har den personen fel. 

De tropiska regnskogarna svarar ensamma för hälften av kolupptaget genom sin förmåga att lagra kol och absorbera koldioxid. Det visar en studie som nyligen publicerats i den ansedda vetenskapstidskriften Science. Ännu en gång varnas vi och informeras om att regnskogarna är helt avgörande för att klimatförändringarna inte ska utvecklas till en fullständig och skenande klimatkatastrof.  Regnskogarna är helt avgörande för att dämpa effekterna av våra utsläpp. Och vad gör vi? Jo, vi fortsätter att skövla regnskogarna.

Skövlingen sker i länder som Brasilien, Indonesien och Kongo. Anledningarna är att regnskogarna finns i just dessa länder, som dessutom är fattiga. Lösningen är det världssamhälle som skisserades av bahá'í-trons grundare Bahá'u'lláh (1817 - 1892) och Hans son 'Abdúl-Bahá (1844 - 1921). Hotet mot regnskogar, atmosfär och hav är liksom oförmågan att utjämna skillnaderna mellan de extremt rika och de extremt fattiga kan endast åtgärdas en gemensam skötsel av planetens sårbara delar. Vi behöver övernationella eller globala myndigheter och organ som på demokratisk väg, av människor som är världsmedborgare, getts makten att ingripa mot enskilda stater och företag som skadar våra gemensamma nyttigheter. Denna världslegislatur ska understödjas av auktoriteten hos en samlad mänsklighets så att den kan ingripa mot varje förhalande, girig eller upprorisk medlem som hotar det globala samhället och mänsklighetens direkta överlevnad.  

 ”Betrakta världen som en människokropp som, trots att den vid sin tillkomst var hel och fulländad, av skilda skäl har blivit hemsökt av svåra störningar och sjukdomar. Inte för en enda dag fann den lindring, nej, dess sjukdom blev allt svårare när den kom under behandling av okunniga läkare, vilka givit fria tyglar åt sina egna önskningar och misstagit sig allvarligt. Och om en av den kroppens lemmar vid något tillfälle läktes under vården av en kunnig läkare, förblev återstoden hemsökt som förut. (...) Det som Gud har föreskrivit som det ofelbara läkemedlet och mäktigaste instrumentet för att bota hela världen är alla dess folks förening i en allomfattande rörelse, en gemensam tro. (...) Sannerligen, detta är sanningen och allt annat är intet annat än villfarelse. ” (Bahá'u'lláh i The World Order of Bahá'u'lláh.)

Vid närmare eftertanke är det vansinnigt att enstaka nationer eller företag kan äga regnskogar eller delar av hav, stora markområden, öknar, eller Golfströmmen m.m. på grund av de rikedomar som råkar finnas där. Lika galet är den enorma koncentrationen av rikedom till en liten minoritet av människorna på vår planet.

 Att dessa problem hänger ihop kan alla inse, liksom att lösningen är att:

 ”världens folk utvecklar en djup känsla av ansvar för planetens öde och hela den mänskliga familjens välfärd. Denna ansvarskänsla kan endast utvecklas ur ett erkännande av mänsklighetens enhet och kan endast upprätthållas av en förenande vision av ett fredligt och välmående världssamhälle.” (Världsmedborgarskap. En global etik för hållbar utveckling. Bahá'í  International Community.)

Världens regnskogar kan räddas genom vetenskap och religion i harmonisk balans.

Lösningen är nämligen inte bara vetenskap, teknik och ett Jordens Förenta Stater.  Teknologi och materiell civilisation måste understödjas av världsmedborgarnas andliga utveckling. Omsorg om miljön, om den natur som i själva verket tillhör Gud och som vi människor förvaltar, är något grundläggande i bahá'í-tron liksom i de flesta andra religioner. 

Det är vad jag tror. Men jag är väl medveten om att vi lever i ett av världens mest ateistiska länder, och att det inte går att övertyga människor här om att miljö- och samhällsproblem kan bekämpas med religion (förutom vetenskap). Men i Sverige och övriga nordiska länder finns en stark kärlek till naturen och en uppriktig känsla att värna om miljön, även på andra sidan jordklotet. Detta är inte materialistiska känslor, utan i likhet med kärlek andliga. Det skadar dock inte att studera Bahá'u'lláhs världsordning mer i detalj, på samma sätt som människorna i myten om Noa borde ha satt sig in i dennes ark-projekt i större utsträckning./S