Rasenighet

Egentligt en utmaning att skriva om – men ’Abdu’l-Bahá (1844-1921) använde begreppet ”ras” i sitt dokument Enighetens sju ljus år 1906. I dag använder vi kanske mera begreppet etnicitet.

I dokumentet beskriver ’Abdu’l-Bahá sju ljus eller principer som vägleder mänskligheten, och som ger en viktig generell vision över framtiden. Detta leder till en andlig framåtskridande världscivilisation.

Varje kultur bidrar till mänsklighetens växt och för att bygga ett globalt samhälle är det lika viktigt att inse detta - som att skydda den biologiska mångfalden. Det finns exempel på positiv särbehandling av minoriteter – och det är faktiskt en bahá’í-princip: rasmässig- och etnisk skillnad ses på som positivt.

Grunden för att organisera mänskliga angelägenheter ska dock inte vara baserad på konceptet ”ras” eller ”etnicitet”. Att människor (barn, unga, vuxna, man och kvinna) – från vilken som helst kulturell, etnisk eller religiös tillhörighet arbetar tillsammans för en fredligare värld är bahá’í-visionen.

Bahá’í-samfundet representerar internationellt omkring 2 100 etniska grupper, och bahá’í-litteratur är översatt till över 800 språk. (1) Jag tror dock inte Bahá’u’lláhs skrifter är översatt till älvdalska eller förortssvenska. Det kan säkert bli ett intressant projekt(!)

Det att förstå och uttrycka etnisk olikhet är inte någon lätt sak, då människor tycker om vad de bäst känner till och är rädda för att förlora sin identitet och bli underlägsen andra grupper. Många liberala demokratiska länder visar dock att bevarandet av olika kulturers etniska egenart är både möjligt och önskvärd inom ramen för storsamhället.

I dagens kosmopolitiska värld där vi alla är världsmedborgare är pluralism (mångfald) och etnisk harmoni en av de mest positiva indikatorerna för ett hälsosamt samhälle.

Pattern of diversity display, Africa, Maropeng exhibition, Cradle of Humankind

En djupsinnig andlig dimension som tar upp temat etnisk harmoni kan du hitta i Bahá’u’lláhs Förborgade ord:

”Vet ni ej varför Vi skapade er alla av samma stoft? På det att ingen skulle upphöja sig över någon annan. Begrunda ständigt i era hjärtan hur ni blev skapade. Då Vi skapat er alla av samma stoft, åligger det er att vara såsom en enda själ, att vandra med samma fötter, äta med samma mun och dväljas i samma land, så att ni från ert innersta, genom era gärningar och handlingar må framvisa tecknen på enhet och sann frigörelse. Sådant är Mitt råd till er, o ljusets härskara! Giv akt på detta råd, att ni må erhålla helighetens frukt från den undersköna praktens träd.  _(BBFOA68)

(2)

 

Källa:

1) http://www.bahai.us/news/bahai-statistics/

2) http://skrifter.bahai.se/kallskrifter/bahaullah/forborgade-ord/

Nationernas enhet

Jag fortsätter min serie artiklar baserade på ‘Abdu’l-Bahás dokument ”Enighetens sju ljus” (1) från 1906.

När vi ser på etablerandet av enhet och enighet i världen – är det fortfarande mycket cynism som råder. I dokumentet beskriver inte ’Abdu’l-Bahá någon form för diktatorisk global världsorgan med obegränsad auktoritet (som många människor uppriktigt fruktar). Bahá’í-synen är at världsenhet inte betyder övercentralisering och föreslår ett federativt system baserad på kollektiv säkerhet, med betoning på decentralisering och att varje medlemsstat kan kontrollera och reglera egna inre angelägenheter mot sitt lands befolkning.

‘Abdu’l-Bahá bekräftade detta i ett tal 2 juni 1912 i New York:

”Det är mycket tydligt att det i framtiden inte ska finnas någon centralisering bland världens länder, vare sig det är konstitutionella regeringar, republikanska eller av demokratiska former ... det vill säga, varje provins kommer att vara oberoende i sig, men en federal union vill tillvarata de olika oberoende staternas intressen... Att kasta åt sidan centralisering som främjar despotism är i dag nödvändigt. Detta kommer att vara produktivt för internationell fred. (2)

Ett annat område och faktor som påverkar och hindrar övergången mot en förening av mänskligheten är att regionala konflikter och inbördeskrig resulterar i försök till enhet – utan att beakta mänskliga rättigheter, olika etniska gruppers behov eller lyssna till kulturella organisationer och religiösa samfunds talan.

Detta betyder att behovet för enhet först måste starta på gräsrotsnivå, inom grannskap, kommuner och regioner för att garantera alla människors privilegier och rättigheter.

Enhet beaktas okritiskt som uniformitet – men bahá’í-synen påpekar helt klart enhet i mångfald och arbetar kontinuerligt för att öka insatsen inom detta område.

Följ med i fortsättning på Ny Vision!

Källa:

1) skrifter.bahai.se

2) ’Abdu’l-Bahá: Promulgation of Universal Peace (ogranskad översättning)

Saker att göra under sommaren

Sommartiden är en tid för kroppen att ladda batterierna, att hämta energi och uppleva nya saker. Förhoppningsvis får ni tid att läsa böcker, att träffa nya bekantskaper och reflektera över nya möjligheter. För er som söker efter andliga upplevelser eller en ny vision för framtiden kan en bahá’í-sommarskola vara en bra aktivitet.

På årets svenska bahá’í-sommarskola i Lundsbrunn 11-15 juli kommer en serie kurser hållas om bland annat den nya visionen – och de närmaste fem åren. Femårsplanerna som bahá’í-samfundet just nu arbetar med visar vägen mot framtiden, och tar upp hur individen, samhället och institutionerna tillsammans kan skapa harmoni och växt.

Programmet innehåller även tid för reflektioner, andliga sammankomster, rekreation, information om bahá’í-historien och tema/arbetsgrupper. Anmäl dig på sommarskolan.bahai.se.

Vill du träffa bahá’íerna på en sommarskola i utlandet är inte det något problem. Ett snabbt google-sök på ”bahai summer school 2012” gav många träffar.

Jag önskar dig en givande sommar där du kan lära mera om bahá’í-trons principer och vision för framtiden.

Nya visionära trender mot en enad värld

En historisk övergång mot en ny världsordning kan ses i dag i de förändringar och omvandlingar som varslar om just detta. Framväxten av denna ordning kan observeras på tusental sätt: en sekellång trend mot ökad jämställdhet för kvinnor och minoriteter; i detta århundrades trend mot ökad ekonomisk rättvisa och eliminering av de traditionellt stora skillnaderna mellan rika och fattiga; och den sekellånga tendensen och rörelsen mot globalt ömsesidigt beroende.

 Visionary Eye – Landscape Theme – foto: flickr.com

Bahá’u’lláh förutsåg alla dessa trender. Han talade om mänsklighetens förestående omvandling och utfärdade en ram av principer och förordningar som skulle kunna främja sociala framsteg i denna nya tidsålder.

Många visionärer kan i dag främja liknande principer och idéer: ja, som nämnts tidigare har Bahá’u’lláhs sociala läror på många sätt blivit synonymt med den moderna definitionen av ett progressivt samhälle.

Ändå har utfärdandet av en ny social ideologi ensam inte kraften att förändra världen och skapa en ny världsordning – som kommunismens sammanbrott har visat.

Den nya världsordningen kan bara byggas på den djupa förståelsen av mänsklighetens andliga verklighet – en verklighet som är själva kärnan i att vara människa.

Det är den andliga värld som är källan till dessa mänskliga egenskaper som framkallar enighet och harmoni, som leder till insikt och förståelse och som möjliggör kooperativa företag. Bland sådana egenskaper är kärlek, mod, vision, självuppoffring och ödmjukhet. Huvudsakligen, i sin natur andlig, vill dessa egenskaper utgöra den osynliga, men nödvändiga grunden för det mänskliga samhället.

Källa: http://www.bahai.com/thebahais/pg73.htm

Läs fortsättningen i mitt nästa blogginlägg på Ny Vision.

Religion gör dig lycklig

Analyser av 300 000 intervjupersoner som ingick i Gallup-Healthways Well-Being Index 2011 visar att religiösa människor upplever välmående och flera positiva upplevelser i vardagen än de som inte definierar sig mindre eller inte alls religiösa.

Gallup och Healthway telefonfrågade 329 152 vuxna amerikaner i alla delstater, över 18 år;  1 000 amerikaner varje dag under ett år, perioden 2 januari – 31 december 2011.

Positiva känslor, som leende, skratt, njutning, glädje, att lära sig något etc, och negativa känslor som oro, nedstämdhet, stress och ilska togs upp i undersökningen.

De som ofta deltog i gudstjänster var lyckligast – de hade 3,36 positiva känslor varje dag, mot 3,08 bland de som aldrig deltog i en gudstjänst. Man kunde kontrollera detta mot demografiska variabler som ålder, utbildning och inkomst.

Lyckligast var de som regelbundet besökte en kyrka, synagoga eller moské. Tydligast mönster för positiva känslor såg man på söndagar. Det är då de religiösa mår bäst, medan de icke-religiösa mår sämre.

…

Detta är ett självsagt resultat i ett multireligiöst land som USA. Hade man gjort motsvarande undersökning i andra länder skulle man säkert fått samma svar, men med lite annat mönster. Kanske fredagar i muslimska länder eller lördagar i Israel, dagar man känner sig som lyckligast?

Men vad kan vi göra i sekulariserade länder – där religionen inte ses som något positivt i vardagen? Hur kan vi uppmuntra människor att ta tillbaka sin “religiositet”? Och vad är andlighet?

Som religiös människa tycker jag att vardagen får mening – när jag via bön och meditation känner en inre styrka. Det gör det möjligt att överse små hinder i vardagen, och ger mig möjligheten att tjäna mänskligheten. Till exempel att skriva på denna bloggen.

Vad ger dig styrka och mening i vardagen? Vad gör dig lycklig?

På Ny Vision ska vi försöka ta upp dessa teman…

Varför begränsa sin världssyn?

Varför se bara omkring sig, lokalt och i den omedelbara närheten? Varför vara rädd främmande? Vad är så skrämmande?

Är det inte en paradox att vi gärna vill bevara vår trygghet, närhet till familjen och vänner, men så fort något nytt dyker upp, okända, nya människor från en främmande värld, då stänger vi dörren.

En del tänker väldig kort, det kallas kortsynt. Allt handlar om trygghet och att bevara det som bevaras kan. Gamla traditioner ska bevaras, kulturen ska inte påverkas av andra. Vi ska bevara det som är runt oss – som vi kan uppfatta, som det har varit.

Ingen utveckling då.

Andra är nog mera nyfikna på världen. De vill uppleva nyheter, resa och är inte rädda för att umgås med människor från exotiska länder. De ser möjligheter att nätverka och skaffa nya vänner.

På så sätt går världen framåt.

Vikingarna var intresserad i främmande länder, de resta åt väst, söder och österut. De kom bland annat till Amerika, Ryssland och långt söderut till Turkiet. Vad var det som drev vikingarnas intresse för främmande länder?

Nyfikenhet? Tvång och straff? Mod? Handel? Affärer? Klimatet?  Ära och berömmelse?

De var i alla fall inte rädda, och seglade över Atlanten och upp ryska åar på sin upptäcktsfärd.

Vad är det som gör människor i dag rädda för det okända? Vad håller oss tillbaka från att upptäcka nya saker, få en ny världssyn, skapa nya möjligheter, bli sedda som världsmedborgare, och driva en positiv utveckling?

Vi bor på en planet – vi är en mänsklighet – en global familj. Detta är fundamentalt, och går inte att ändra, själv om några skulle önska det.

Så varför begränsa sin världssyn?

Behöver vi en ny global kalender?

I dag används den Gregorianska kalendern (officiellt) av världens länder som ett sätt att hålla reda på dagar, veckor och år. Det finns dock en kalenderreform där många anser att dagens kalendersystem inte sträcker till.

Den Gregorianska kalendern från 1580-talet bygger på en reformering av den Julianska kalendern från 46 f.Kr. Först 1753 fick Sverige den Gregorianska kalendern. Ortodoxa länder använder fortfarande den Julianska kalendern.

Det har varit flera förslag till en internationell standard för en kalender – anpassad till olika traditioner. ISO 8601 beskriver en internationell standard för datum, tid och tidsintervall.

 

Vi har sett den Franska revolutionskalendern från 1793 till 1806 och efter andra världskriget försökte Förenta Nationerna  att etablera en ny kalender, men det blev stoppat av USA:s veto. Kyrkornas världsråd arbetar även för att utveckla dagens Gregorianska kalender när det gäller datumen för påskfirandet.

Anhängare av en kalenderreform ser en del utmaningar med dagens Gregorianska kalendersystem:

• Varje år startar på olika veckodagar, något som gör det svårt att avgöra vilken veckodag det är på en given dag under året. Det vill säga att kalendern inte är oavbruten och fastlagt.
• Utmaningen är även månaderna inte lika långa – det krävs en minnesramsa
• De olika kvartalen är inte lika långa
• Det saknas ett nollpunkt och kalendern är inte konfessionsneutral.
• Varje månad har ingen koppling till månfaser.

Utmaningen är att solåret är lite mera än 360 dagar och det passar inte in i 12-systemet. Nära nummer är 360, 364 och 366.

Då är frågan – kanske vi ska tänka om?

Jag tror att de tidigare kalendersystemen, antingen de kommer från den judiska, kristna eller muslimska, inte passar för dagens globala värld. Vi behöver en universell, en global kalender – för vår tidsålder. Men de lovvärda försök från politiker och vetenskapsfolk har inte fört fram.

Här kan bahá’í-kalendern vara ett intressant perspektiv. Den börjar år 1844 och används redan av miljoner bahá’íer över hela världen. Kalendern har ett väl definierad startpunkt och är årets början är på vårdagjämningen den 20-21 mars.

Bahá’í-året består av 19 månader á 19 dagar. Veckan är på 7 dagar. Kalendern har ett stort potential och tål att jämföras med dagens kalendersystem.

Vi behöver en ny kalender – fri från de invändningar och anknytningar som de tidigare kalendersystemen skapar för stora delar av världens befolkning. Detta är helt i tråd med Bahá’u’lláhs (1817-1892) vision om en ny världsordning. Den nya världsordningen kräver ett nytt kalendersystem.

Läs mera om bahá’í-kalendern på:

• bahai.se
• thebahaicalendar.org

Global etik för mångkulturella möten

Folk från hela världen möts för att hitta lösningar på lokala, regionala, nationella, kontinentala, internationella eller globala frågor och problemställningar. I och med att dessa möten är mångkulturella kommer etik och moral upp som ett tema som kanske glöms i farten.

Det vanliga är att folk är så engagerade i saken – att de glömmer den etiska dimensionen. Tänk dig att du är engagerad i ett lokalt vattenreningsprojekt som påverkar en plats med fornminnesmärken och ett av landets religiösa center, och hundratusentals invånare i regionen – något som har fått mycket mediauppmärksamhet. Här möts representanter för kommunen, religiösa organisationer, de lokala och regionala idéburna organisationerna och företag till rådplägning. Men även tillresande från fjärran länder kommer för att delta med workshop eller demonstrera för eller emot vattenreningskonceptet.

Vad är etiskt och moraliskt här? Folk med många synsätt är engagerad i ett vattenreningsprojekt som tar år att projektera, debattera och igångsätta. Resultatet som ska ge rent vatten påverkar inte bara en kommun, ett religiöst center, men en hel region.

En hållbar miljö påverkar alla – även moral och etik.

Då är frågan – vad är etik och moral i detta scenariot och vid liknande möten. Några etiska frågor är:

• Är det rätt att anordna en aggressiv demonstration mot vattenreningsprojektet för att påverka beslutsfattare?
• Ska beslutsfattare ignorera miljörörelsen och de idéburna organisationernas initiativ och förslag för att kunde leverera bästa resultat?
• Hur kan kommunen se till att leverantörer håller en etisk standard när de utför projektet?
• Tar projektet hänsyn till lokala intressen – eller ska marknadskrafter och företagshänsyn ha första prioritet?
• Är det etiskt försvarbart att organisationer saboterar för företag inblandade i projektet?
• Är det moraliskt att leverantörer och beslutsfattare baktalar/förtalar personer som är intressepartner i vattenreningsprojektet?
• Hur bemöter man aggressivitet och ett engagemang som har motstånd och hat som första prioritet – och som glömmer lokala intressen för att främja en idéburen organisations syften och intressen?
• Hur bemöter man etiskt företag som utnyttjar situationen till egen vinning?

Som vi ser är det många intressen och hänsyn att ta i detta påhittade vattenreningsprojekt. Men frågor om etik och moral påverkar vardagen för miljontals människor från alla etniska bakgrunder och kulturer– du och jag, myndigheter, företag och organisationer.

Agenda 21 är en bra ram till vetenskaplig kunskap och tekniskt vetande men inspirerar inte till personligt engagemang för en global etik. Finns det en global etik (1) där man kan checka av för moraliska frågeställningar, konsekvensanalys för etiska verkemedel? Självsagt går det att studera ämnet på Universitetet, men i grund och botten börjar detta allomfattande etiska arbetet redan hos föräldrarna, förskolan, grundskolan och i skolsystemet.

Bahá’u’lláh (1817-1892), bahá’í-trons grundare som har en vision för framtiden ber oss “betrakta världen – som en människokropp som, trots att den vid sin tillkomst var hel och fulländad, av skilda skäl har blivit hemsökt av svåra störningar och sjukdomar”. Moral och etik är även utmaning som förknippas med frågan om enighet och rättvisa. “Rättvisa gör det mjöligt för individen att se verkligheten genom sina egna ögon snarare än genom andras, och förlänar det kollektiva beslutsfattandet den auktoritet som ensam kan tillförsäkra enighet i tanke och handling”. (2)

“Varje enskild person kommer till världen som något som helheten har ansvar för och det är denna aspekt av mänsklig existens som utgör den verkliga grundvalen för de sociala och kulturella rättigheter som uttrycks i Förenta nationernas stadgar.” (2)

Så etik och moral är förbundet med rättvisa och enighet. Något att fundera över…

1) Läs mer på www.globalethics.org och globalportalen.org

2) Häftet Vem skriver framtiden kan du få från Bahá'í-förlaget AB. Texten finns även tillgänglig på Google Books.

Män och kvinnor – företagandet i större perspektiv

Inom affärslivet är samarbete och partnerskap mellan kvinnor och män en del av en större bild. En bild vi kan kalla mångfalden. Mångfalden skapar och ger rum åt alla, oberoende religion, ålder, geografi, kön, kultur, utbildningsnivå och kultur.

Men mångfalden består även av två delar, en direkt synlig del och en större osynlig del. Som ett isberg – 20 % över vattenytan och 80 % under. Den största delen av isberget är under vatten – och representerar det stora arbete som måste göras innan kvinnor får delta på lik linje med män inom alla aspekt av affärslivet. Isbergfenomenet visar till att många sidor är osynliga och därför svår att mäta.

Det finns ett begrepp vi kan kalla mångfaldsledarskap (Diversity Management). Adrian Kielhorn, en medlem i EBBF (European Bahá'í- Business Forum) beskriver två nyckelbegrepp för företagen:

• Efterrättelse

  • Juridisk orientering

  • Försäkran om att företagen rättar sig efter gällande lagstiftning

• Mångfald på arbetsplatsen

  • Hur multikulturella / internationella arbetsgrupper kan arbeta mest möjligt effektivt

Det är fortfarande stora utmaningar framför oss när det gäller att efterleva alla stora ord om jämlikhet, tolerans och mångfald på arbetsplatsen. Det blir ju inte stora mångfalden när kvinnor inte är med på spelplanen.

Mångfald vill inte heller per automatik skapa en direkt högre produktivitet.

• Det är ett tillstånd, inte en egenskap

• Det måste accepteras / omfamnas

• Det behövs direkt styrning (kräver bra ledarskap och hårt arbete)

"Hemligheten" med mångfald är: olika människor bidrar med annorlunda saker.

"Hemligheten" för att mångfald ska fungera: varje bidrag måste värderas likt.

Visionen om en fredligare värld, med ett bättre företagsklimat och ett samhälle som tar tillvaro mångfalden finns, men det behövs flera som engagerar sig...

Mänsklighetens kollektiva enhet

Att förstå och uppfatta mänsklighetens kollektiva enhet kommer efter en historisk process där individen samlade sig till större och större grupper och enheter. Från klaner till stammar, till stadsstater och nationer, till unioner och federationer av stater är det nästa steget för mänskligheten att skapa en varierad och samtidig förenad global civilisation – där alla människor, befolkningsgrupper och kulturer är beståndsdelar av en enda organism: mänsklighetens i sig själv.

Bahá'í-tron talar om att mänsklighetens enhet betyder en organisk ändring av dagens samfundsstrukturer, en ändring världen tidigare inte har upplevt. Det betyder en rekonstruktion och demilitarisering av hela den civiliserade världen – en värld organiskt förenad i alla dess essentiella delar av sitt liv – sitt politiska maskineri, andliga strävan, dess handel och finansväsen, dess skrift och språk, men samtidigt med en oändligt mångfald av de nationella kännetecken för dess förbundna enheter.

Durban-konferensen 2009 där Bahá'í International Community skrev ett uttal om rasism och mänsklighetens enhet tar vidare upp att för att förstå mänsklighetens enhet betyder det att alla lagar, traditioner eller mentala konstruktioner som ger och tillåter överlägsna rättigheter eller privilegier till en grupp av mänskligheten över en annan, inte bara är moraliskt fel, men är fundamentalt i strid med de bästa intressen till även de som betraktar sig själva som överlägsna.

Läs artikeln i sin helhet på www.bic.org.