En värld utan ekonomiska gränser

Min förhoppning är att världens länder om inte så allt för länge vill handla med varandra nästan utan restriktioner. Det gäller dock att se bort från kortsiktiga manövrer för att skydda vissa länders lantbrukspolitik. Robert B. Reich, president Clintons arbetsminister, i The Work of Nations beskriver ”att det i framtiden inte vill finnas nationella produkter eller teknologier, inga nationella företag eller nationella industrier. Allt som finns kvar inom de nationella gränserna är människorna som utgör nationen. Varje nations bästa resurs vill vara dess invånares kunskaper och talanger”. (1)

Så är frågan hur nationernas befolkning kan lära sig nya talanger, hur kan de lösa nya utmaningar, och hitta nyskapande lösningar som skapar nye värden?

Utbildningsinstitutionerna kommer att spela en stor roll – och det gäller att se till att elevernas kunskap inte baseras på att de ska komma ihåg en begränsad kärna av information.

Informationen är global. Det går inte att hindra kunskap. Jovisst – ett land kan stänga inne sin befolkning i ett intranät och låtsas att de har kontroll, så att landets befolkning inte ska ”smittas” av ”oren” kunskap. Det går ett tag – men befolkningen och världen hittar vägar runt informationsspärrarna.

Och en gemensam världsekonomi gör det lättare att öppna dörrarna. Tillväxten kommer att ske inom produktion och utbildning – det förändrar länder som Sydkorea, Taiwan, Hong Kong, Singapore, Malaysia och Thailand. Kommer ekonomins tyngdpunkt att flyttas från Europa/USA till Asien och länderna i Stilla havsregionen?

Robert B. Reich menar även att USA och andra rika industriländers konkurrensduglighet i det globala samhället inte längre är beroende av nationella företag eller nationella industrier. Deras ekonomi är i stället beroende av de nya uppgifterna dess invånare utför för att öka värdet inom en global ekonomi.

Det gäller som nämnt tidigare – att ha en ny vision – att se ett nytt perspektiv.

Källa:

1) Robert B. Reich, The Work of Nations, Simon & Schuster, New York, London och Sydney

Lägg vikt på yngre ungdomars andliga utbildning

Om vi tänker på vägval för framtiden måste principer för social omvandling och förändring vara en integrerad del av alla insatser riktad mot yngre ungdomar. Men den största vikt måste läggas på deras andliga utbildning. Varför det? Jo – samhället är i stor grad “närsynt” när det gäller utbildning av barn och ungdomar. Det har funnits ett krav från myndigheterna att satsa mera på utbildning och mindre på krig – men tyvärr saknas det politisk vilja. Det verkliga värdet av utbildning uppskattas inte – speciellt inte värdet av en andlig utbildning.

De Heliga skrifterna säger en god del om vikten av utbildning för barn och yngre ungdomar. Men enligt bahá’í-förståelsen för utbildning, en värdegrund som baserar sig på olika kunskapsgrenar – så viktigt som det är – måste det motsvaras av en andlig utbildning som gör det möjligt för barn och yngre ungdom att ta till sig goda egenskaper (dygder).

Utbildning i moral och gott uppförande är faktiskt långt viktigare en teoretisk kunskap. Ett rent, trevligt och väluppfostrat barn är att föredra framför en busunge, oförskämd, otvättat, elak – även om barnet blev djupt insatt i alla vetenskaper och alla konstområden. Grunden till detta är att barnet som uppför sig väl – till trots för sin okunnighet - ger andra barn (och vuxna) fördelar. Ett obehärskat och dåligt uppförande barn är skadat och kan vara till skada för andra – själv om det är aldrig så kunskapsrikt. Om barnen tränas att vara både lärda, kunskapsrika och har goda egenskaper, är resultatet ljus på ljus.

Foto: media.bahai.org

En andlig utbildning av unga människor är inte endast önskvärt – det är av största viktigt. Och det studiecirkelmaterial bahá’íerna använder är avsedd att bygga kapacitet för just denna uppgift. Två av de fyra grundläggande aktiviteter som bahá’íer uppmuntras att delta i – relaterar till andlig utbildning.

Här vill jag påpeka att en andlig utbildning av barn och yngre ungdomar inte endast är de professionellas ensamma ansvar, det påvilar alla i samhället. Tänk om alla i världen såg att arbetet med andlig utbildning var deras uppgift. Tänk hur vår värld skulle se ut om barn och yngre ungdomar hade så många resurser för att utbilda och bemyndiga dem.

Källa till denna artikel: bahaiblog.net

Läs mera om dygder och goda egenskaper på dygder.se.

Föräldrar – barnens främsta uppfostrare

Som föräldrar har ni stort ansvar för andlig uppfostran av barnen. Men vad innebär detta? Och varför en andlig uppfostran? Räcker inte den materiella och akademiska utbildningen? Och är det endast föräldrarnas ansvar?

Det är viktigt att ständigt beakta barnens andliga fostran – detta är inte endast samhällets institutioners ansvar. Barnen måste få inblick i bön, meditation, goda egenskaper. De måste studera alla religioner och humanistiska kunskapsgrenar – tillsammans med föräldrar och lärare.

Universella Rättvisans Hus (bahá’í-trons världscenter) skriver: “Oberoende av deras grad av utbildning befinner sig föräldrar i en kritisk position för att forma den andliga utvecklingen av sina barn. De ska aldrig underskatta sin förmåga att forma sina barns karaktärer. För de utövar oumbärligt inflytande genom hemmiljön som de medvetet skapar genom sin kärlek till Gud, sina strävanden att hålla fast vid Hans lagar, sin anda av tjänande till Hans Sak, sin brist på fanatism och sin befrielse från de frätande effekterna av baktal.”

I hemmiljön kan barn och föräldrar studera goda egenskaper (dygder) och lära sig mera om de stora religionerna – att frigöra sig från fanatism, att vara öppna för nya spännande impulser som skapar andlig längtan – men som även stimulerar en akademisk utbildning. Att förbättra barnens karaktär är något alla föräldrar kan göra. 

Universella Rättvisans Hus fortsätter: “Man måste komma ihåg också att barn lever i en värld som informerar dem om en hård verklighet genom direkt erfarenhet med de hemskheter som redan beskrivits eller genom det oundvikliga utflödet från massmedia. Många av dem är därigenom tvingande att växa upp för tidigt och bland dessa finns de som söker måttstockar och en ordning som kan styra deras liv.” 1)

Alla barn borde få möjligheten att stråla som symboler för en bättre framtid.

Som föräldrar är dock ansvaret stort – och därmed uppstår många frågor: Vart ska jag som förälder få energi och inspiration? Och måste jag som förälder engagera mig så mycket? Jag vill helst släppa detta och överlåta det till skolor och utbildningsinstitutionerna!

Som barnens främsta uppfostrare är det inte lätt – det är många utmaningar och hinder i vägen. Det första steget är att ta en andningspaus – och undersöka vilka möjligheter som finns för andlig uppfostran.

Det finns många verktyg. En bok jag fick ett tips om är: Illumine My Family: Bahá’í Prayers and Meditations from the Bahá’í Faith är en samling meditativa böner och utdrag från bahá'í-trons skrifter (Báb, Bahá'u'lláh och 'Abdu'l-Bahá) som hjälper din familj att införliva andlighet i vardagen. Texterna inkluderar vägledning och böner relevanta för familjer, oberoende deras bakgrund eller situation. Här får du läsa och fördjupa dig i teman som äktenskap, föräldraskap, barn, kärlek, hälsa, sorgarbete och mera. Bokens har dom mål att hjälpa familjer att växa tillsammans och främja stärka relationer med varandra och Gud.

Köp boken från Bahá'í-förlaget AB. Läs utdrag av boken på Google Books.

Källa: 1) Universella Rättvisans Hus brev till världens bahá’íer, Ridván-budskapet - april 2000.

Bidra till samhällets framåtskridande

I mitt tidigare blogginlägg tog jag upp det fjärde området för utvecklingsprocesser och hur bahá’í-tron arbetar med bland annat mänskliga resurser. Det nästa området är Bidrag till samhällets framåtskridande, något som jag beskriver närmare här under:

Att bidra har flera synonymer, det betyder att göra sitt till, medverka, hjälpa till och understödja och att gynna. Inom detta område tillämpas Bahá’u’lláhs (1817-1892) läror till social- och ekonomisk utveckling, en del av en större process som handlar om att skapa stabilitet och välstånd inom mänskliga relationer.

Utvecklingsaktiviteter erbjuder möjligheter för lokala bahá’í-samfund att involveras direkt i samhällslivet. Det viktiga att påpeka är att dessa bahá’í-projekt ska engagera och gynna alla i grannskap och närområden, inte enbart bahá’íer själva. Samarbeten med organisationer och samhällsledare och intellektuella som bekymrar sig för sociala, moraliska och ekonomisk utveckling är en viktig del av dessa bahá’í-projekt.

Till exempel kan enkla saker, som barnklasser som lär barnen goda egenskaper; skapar nya vänskapsband; de får spela tillsammans; berättelser och konst, vara något som inspirerar barnen. De får lära sig att mänskligheten är en, att vi alla är olika, men bor på en gemensam planet. De får även en längtan efter kunskap; både av materiell och andlig karaktär.

Barnens andliga och moraliska utveckling är grunden, inte bara till deras personliga lycka, men det skapar även ett ansvarstagande hos dem för mänskligt samarbete – något som är grunden för och bidrar till samhällets framåtskridande. Detta påverkar direkt vår materiella och andliga civilisation.

Är du intresserad i att hjälpa till? Då är det bara att kontakta närmaste bahá’í-samfund som du hittar på bahai.se.

Att skapa och bygga mänskliga förmågor

I mitt tidigare blogginlägg på Ny Vision tog jag upp att det finns sex avgörande utvecklingsprocesser som bahá’í-samfunden världen över arbetar efter. Det första var organisk växt. I detta blogginlägg beskriver jag närmare på den andra processen Att skapa och bygga förmågor:

Utvecklingsprojekt är inte en produkt som levereras av ”utvecklade” till ”outvecklade” människor. Hellre är det en process där individen i grannskapen över hela världen deltar, oberoende nivån av deras materiella välstånd, och blir därmed viktiga aktörer för att definiera, analysera och lösa egna problem.

Medan konkret handling i ett projekt bör utvecklas mot en synlig förbättring av ett antal livsaspekt vill projektens utveckling och initiativförmågor mätas för hur de påverkar samhället att möta utvecklingsfrågor på högre nivå av komplexitet och effektivitet.

Människors förmåga att delta i sina egna utvecklingsprocesser omvandlar ett antal sammankopplade element. Det genererar och upprätthåller integrerande sociala och ekonomiska aktiviteter som direkt påverkar utveckling av förmågor för individen och på gruppen som helhet.

Vissa nyckelförmågor är:

• att lära sig hur man tar initiativ på ett disciplinerat sätt,
• antagandet av metoder för beslut som är icke-fientliga och inkluderande i sin natur,
• systematisk tänkande för att förstå problemen och söka efter lösningar,
• byta ut dominerande och tävlingsinriktade relationer till nya baserad på samarbete, ömsesidighet och tjänst för andra,
• uppmuntrandet av viktiga essentiella nobla dygder i människan,
• fostran av hederligt beteende på alla samhällsnivån,
• och utvecklandet av färdigheter och åtaganden som är nödvändiga för att skapa och använda teknisk kunskap.

Följ med på Ny Vision för att ta del av de tre andra utvecklingsprocesserna (utveckla mänskliga resurser, bidra till ett framåtskridande samhälle och integration).

Jag tar upp dessa i kommande blogginlägg…

2011 bahá’í-konferens om socialekonomisk utveckling

I Orlando, Florida, 17-20 december 2011 arrangeras en konferens “Bahá’í Conference on Social and Economic Development (SED)”. Fokusområden för konferensen är hur man vi skapar en kultur som ökar vår kapacitet att möta sociala och materiella problemområden världen står inför.  Temat är “fostran av mänskliga möjligheter”.

Konferensen tar även del av och undersöker på djupet den omfattande vägledningen från Bahá’í-trons internationella världscenter och dess betydelse för bahá’í-inspirerad social handling.

Det omfattande programmet innehåller spännande teman, samtal,  föredrag, workshop, samt reflektion och rådplägning på hur deltagarna kan använda sina mänskliga möjligheter i socialekonomisk utveckling

Det är även barnklasser (4-11) och ungdomsprogram. Här finns många möjligheter för nätverksarbete och skapa nya vänner.

Jack Lenz, komponist från Canada - känd för att komponera musiken till bland annat “The Passion of the Christ” 2004 med Mel Gibson i huvurollen och “Little Mosque on the Prairie” 2007 -  tillsammans med Red Grammer och KC Porter håller i musikprogrammet.

Förhoppningen är att ni kommer att delta på ett spännande arrangemang.

Registrering kan ske via www.rabbanitrust.org.

Vad betyder enhet i mångfald?

Enhet i mångfald. Bahá'í-principen om enhet är snarast motsatsen till likformighet. Vad som åsyftas är en harmonisk samverkan av grupper och individer med olik kulturell och historisk bakgrund. Värdet av den enskildes ansvar och initiativ betonas starkt.

Jag tror detta är en princip som är viktigt för att bygga en ny världscivilisation – och en av nycklarna för att det ska fungera.

I och med att Öst och Väst, Norr och Syd nu möts – i den globala smältdegeln så “tvingas” vi att bemöta och bemästra principen enhet i mångfald.

I praktiken betyder det att sätta pris på varandras olikheter – i vardagen: i familjelivet, på jobbet och i fritiden (i föreningslivet, och i samarbeten mellan olika organisationer).

Vi kan utmärkt leva i en mångkulturell värld – där barn från tidig ålder lär sig att sätta pris på olikheter: olika tankar, åsikter, karaktärsdrag, kulturell identitet, kunskap och färdigheter. På så sätt kan alla känna sig viktiga i arbetet med att skapa en bättre värld.

Det krävs alltså insatser från föräldrar, lärare och alla som är engagerade i spridandet av positiva tankar och insikter.

Enhet i mångfald är en grundläggande hörnsten, men motstånden är stor, just bland föräldrar, lärare och politiska system. Nationalism och skadliga ideologier håller världen i järngrepp – och hoppet är nästan förlorat för stora delar av mänskligheten – finns det hopp – finns det möjligheter att bygga en bättre värld, när mörkret hopar sig opp?

Inom alla civilisationer och kulturer har självcentrerade ledare (allt från myndigheter, politiker, religiösa och värdsliga ledare) hindrat tanken om enhet i mångfald.

Nu står däremot en världskultur framför oss – och vi har inte råd att förlora mänskligheten.

Det enkla vi varje dag kan göra är att upprepa orden “enhet i mångfald” i allt vad vi gör och försöka på vårt lilla hörn att minska diskriminering, vardagsrasism, cynism och utanförskap. Ta vara på de goda dygderna som “kärlek, respekt, enhet, tålamod, mod, medmänsklighet och goda tankar”.

När vi blir många nog som hjälper världen framåt – kan vi skapa en bättre värld.

Välkommen du också!

Moralisk utveckling och dygder

Alla skapade varelser har sin nivå eller högsta punkt av mogenhet. Mogenhetstiden i träets värld inträffar när det frambär sina frukter. Djuret uppnår sin mogenhet och fulländning när det är fullvuxen, och i människans värld uppnås mogenhet när ljuset av dess intelligens är i sin största kraft och utveckling.

Detta blogginlägget bygger på en artikel om moralisk utveckling  på info.bahai.org.

Det som var passande människans behov under dess tidiga historia kan inte bemöta kraven som ställs i dag: en period av nymodigheter och konsumtion. Mänskligheten har utvecklats från dess tidigare begränsningar och förberedande utbildning och måste nu bli  “helt fylld” av nya dygder och krafter, nya moraliska egenskaper och nya prestationsförmågor. 

‘Abdu’l-Bahá (1844-1921) säger att från religionens “grundval framlyser andlighetens strålglans, som är enighet, kärlek till Gud, kunskap om Gud, prisvärd moral och den mänskliga världens dygder. Bahá’u’lláh förnyade dessa mänskliga världens principer som vårens ankomst uppfriskar jorden och skänker nytt liv till alla materiella varelser.”

Bahá’íer ser historien som en framåtskridande civilisationsprocess, som är beroende av mänsklighetens kollektiva moral så väl som materiell utveckling. Vi står nu på steget till mogenhet och behöver nya dygder, en ny moralisk standard som passar denna tidsålder.

I boken Anföranden i Paris (2) beskriver ‘Abdu’l-Bahá hur “den alltälskande Guden skapade människan för att hon skulle utstråla det himmelska ljuset och upplysa världen genom sina ord, sina handlingar och sitt liv…”.

Källor:

1. info.bahai.org
2. Anföranden i Paris från Bahá’í-förlaget AB

Global etik för mångkulturella möten

Folk från hela världen möts för att hitta lösningar på lokala, regionala, nationella, kontinentala, internationella eller globala frågor och problemställningar. I och med att dessa möten är mångkulturella kommer etik och moral upp som ett tema som kanske glöms i farten.

Det vanliga är att folk är så engagerade i saken – att de glömmer den etiska dimensionen. Tänk dig att du är engagerad i ett lokalt vattenreningsprojekt som påverkar en plats med fornminnesmärken och ett av landets religiösa center, och hundratusentals invånare i regionen – något som har fått mycket mediauppmärksamhet. Här möts representanter för kommunen, religiösa organisationer, de lokala och regionala idéburna organisationerna och företag till rådplägning. Men även tillresande från fjärran länder kommer för att delta med workshop eller demonstrera för eller emot vattenreningskonceptet.

Vad är etiskt och moraliskt här? Folk med många synsätt är engagerad i ett vattenreningsprojekt som tar år att projektera, debattera och igångsätta. Resultatet som ska ge rent vatten påverkar inte bara en kommun, ett religiöst center, men en hel region.

En hållbar miljö påverkar alla – även moral och etik.

Då är frågan – vad är etik och moral i detta scenariot och vid liknande möten. Några etiska frågor är:

• Är det rätt att anordna en aggressiv demonstration mot vattenreningsprojektet för att påverka beslutsfattare?
• Ska beslutsfattare ignorera miljörörelsen och de idéburna organisationernas initiativ och förslag för att kunde leverera bästa resultat?
• Hur kan kommunen se till att leverantörer håller en etisk standard när de utför projektet?
• Tar projektet hänsyn till lokala intressen – eller ska marknadskrafter och företagshänsyn ha första prioritet?
• Är det etiskt försvarbart att organisationer saboterar för företag inblandade i projektet?
• Är det moraliskt att leverantörer och beslutsfattare baktalar/förtalar personer som är intressepartner i vattenreningsprojektet?
• Hur bemöter man aggressivitet och ett engagemang som har motstånd och hat som första prioritet – och som glömmer lokala intressen för att främja en idéburen organisations syften och intressen?
• Hur bemöter man etiskt företag som utnyttjar situationen till egen vinning?

Som vi ser är det många intressen och hänsyn att ta i detta påhittade vattenreningsprojekt. Men frågor om etik och moral påverkar vardagen för miljontals människor från alla etniska bakgrunder och kulturer– du och jag, myndigheter, företag och organisationer.

Agenda 21 är en bra ram till vetenskaplig kunskap och tekniskt vetande men inspirerar inte till personligt engagemang för en global etik. Finns det en global etik (1) där man kan checka av för moraliska frågeställningar, konsekvensanalys för etiska verkemedel? Självsagt går det att studera ämnet på Universitetet, men i grund och botten börjar detta allomfattande etiska arbetet redan hos föräldrarna, förskolan, grundskolan och i skolsystemet.

Bahá’u’lláh (1817-1892), bahá’í-trons grundare som har en vision för framtiden ber oss “betrakta världen – som en människokropp som, trots att den vid sin tillkomst var hel och fulländad, av skilda skäl har blivit hemsökt av svåra störningar och sjukdomar”. Moral och etik är även utmaning som förknippas med frågan om enighet och rättvisa. “Rättvisa gör det mjöligt för individen att se verkligheten genom sina egna ögon snarare än genom andras, och förlänar det kollektiva beslutsfattandet den auktoritet som ensam kan tillförsäkra enighet i tanke och handling”. (2)

“Varje enskild person kommer till världen som något som helheten har ansvar för och det är denna aspekt av mänsklig existens som utgör den verkliga grundvalen för de sociala och kulturella rättigheter som uttrycks i Förenta nationernas stadgar.” (2)

Så etik och moral är förbundet med rättvisa och enighet. Något att fundera över…

1) Läs mer på www.globalethics.org och globalportalen.org

2) Häftet Vem skriver framtiden kan du få från Bahá'í-förlaget AB. Texten finns även tillgänglig på Google Books.

Att rika delar med sig frivilligt

Bahá’u’lláh (1817-1892), grundaren av bahá’í-tron säger att “De som är i besittning av rikedomar måste emellertid ta den största hänsyn till de fattiga, ty stor är den ära Gud förutbestämt för dessa fattiga som är orubbliga i tålamod. Vid Mitt liv! Det finns ingen ära som kan jämföras med denna ära, förutom den som Gud behagar skänka. Stor är den sällhet som väntar de fattiga som tåligt uthärdar och hemlighåller sina lidanden och väl ar det för de rika som skänker sina rikedomar till de nödställda och ger dem företräde framför sig själva.”

Bahá’u’lláh lär att hela ens liv skall vara en bön, att arbete som utföres i rätt sinnelag är tillbedjan, att varje tanke, ord och gärning som ägnas Gud och medmänniskornas bästa, är bön i ordets sanna betydelse. Detta är bahá’í-visionen.

En ny tidsålder närmar sig där då de rika delar med sig av sina rikedomar för att förbättra världen. Att ge utan gränser och att skapa nya förutsättningar till väx – både personligt och kollektiv. Att dela med sig frivilligt är ett stort ansvar.

I USA skänker multimiljardärer som Bill Gates och Warren Buffett av sina rikedomar till olika humanitära projekt, affärsmässigt och konkret. Det kan vara inom forskningsområden, utbildning, medicinsk teknik, direkt biståndshjälp med mera.

Filmstjärnor reser till katastrofområden för att hjälpa till direkt – de får se och uppleva något annat än vardagens kändisliv. Frågan är om det är att visa upp sig eller av reell hjälpsamhet?

Det finns också många anonyma gåvogivare som bidrar till förnyelse och hopp för miljontals människor. Det är ett arv att förvalta.

Att frivilligt dela med sig är godhet och kärlek. En tanke som måste börja när barnen uppfostras, i skolor och på universitet. Att dela med sig ska man göra varje dag, inte vänta till man blir gammal och kanske inte kan tänka klart.

Meningsfull utbildning III av III

Min tidigare artikel tog upp utbildningsprocesserna "ett" som handlade om ansträngningen för omdanande av individen och samhället och "två" medlen för social ändring måste vara i överensstämmelse med syftet. Simin Fahandejsadi pekar på fem utbildningskoncept som man kan se via bahá'í-samfundets erfarenhet inom utbildningsområdet. I denna artikeln ska vi se på de tre nästa koncepten.

Tre: Utbildningsprocessen skulle vända sig till båda de materiella och andliga dimensioner av personlig utveckling. Människan är inte bara en ekonomisk och social varelse, men har en andlig dimension som berör frågor om mål och mening i ens eget liv. Utbildning, i vida förstånd, måste ge rom och miljö för att utforska dessa fundamentala frågor, på ett sätt som passar ens utvecklingsnivå. Ett sådant närmande erkänner den medfödda ädelhet i barnet eller ungdomen. Hellre än att se honom eller henne som en tom behållare som väntar på att fyllas, kan lärare fostra samspel och upplevelser som kan hjälpa varje individ att upptäcka och utveckla deras tekniska, konstnärliga, sociala, moraliska och andliga förmågor.

Fyra: Samhällstjänst måste betraktas som en viktig utbildningskomponent. Samhällstjänsten hjälper individen att förvärva egenskaper och förhållningssätt som förstärker deras möjligheter att bidra till förbättring av samhället. Denna orientering mot att tjäna fostrar sammanhang mellan lärandet och handlingen – eller, för att uttrycka det enkelt, mellan "att vara" och "att göra".

Fem: Tänk processer – inte projekt. Grunden för bahá'í-samfundets satsningar på detta området är styrd av förhållningssättet av "kontinuerligt lärande". Denna inriktning karakteriseras av cykler av handling, reflektioner över handlandet och kollektiva överläggningar för att förfina handlingarna och bestämma de nästa stegen. Utvecklingsimpulsen kommer ofta från skolorna, som reflekterar över sina metoder och praktiserar effektiva överläggningar. Insikten från denna process hjälper till att bestämma vägen framåt, istället för att se på olika normer för utbildning. På så sätt vill skolorna inrikta sig på att hjälpa varandra att utvecklas istället för att konkurrera ut varandra. Målet blir på så sätt inte att enbart etablera ett antal skolor eller verka för en speciell utbildningsmodell, men i stället sätta i rörelse en process som bygger på förmågan till lokalsamhället, dess föräldrar, lärare, administratorer, samhällsledare och barnen, att skapa en miljö där meningsfull och ihållande utbildning kan ske.

För att summera artikeln, så har bahá'í-samfundets erfarenhet inom området utbildning gett med sig flera olika koncept som hjälper samhället att förfina utbildningsprocessernas kvalité. Dessa inkluderar: (1) att erkänna att bestående ändring beror på de sammanhängande ansträngningar man gör för att ändra både individen och samhället; (2) att medlen för social ändring måste överensstämma med dess mål; (3) att utbildning behöver vända sig till den materiella, sociala och andliga dimensionen för personlig utveckling; (4) att samhällstjänst för allas godo måste vara en integrerad komponent i utbildningen; (5) att det är viktigt att tänka processer – speciellt en processer som orienterar sig mot kontinuerligt lärande av institutioner och individer.

Terrorangrepp i Norge - löser kunskap problemen?

Norge sörjer - vi sörjer alla döda och skadade. Massmedia, TV, tidningar och radion bombarderar oss med insikter, nyhetsreportage, filmer, intervjuer med vittnen och, analys av situationen, spekulationer och fakta om illdådet. Kunskapen vi får om bakgrunden till terrorangreppet, bombdådet och mördarens manifest växer lavinartat.

Hela världen hakar på mediecirkusen.

Mera kunskap om en händelse har under dagarna kommit fram än en vanlig person tog till sig under hela sin livstid på mitten av 1800-talet.

Men - är kunskap nog för att lösa de stora strukturella, sociala och ekonomiska samhällsproblem världen står ovanför?

För att gå till roten med det onda - det hjälper inte med all världens kunskap som barn och unga pluggar på skolan för att bli bättre människor.

Det som måste till är fostran. Bahá'u'lláh säger: "Betrakta människan som en gruva rik på ädelstenar av oskattbart värde. Fostran allena kan förmå den att avslöja sina rikedomar och göra det möjligt för mänskligheten att dra fördel därav." (*)

I kommande artiklar vill jag ta upp hur fostran och kunskap tillsamman kan berika mänsklighetens liv.

(*) - Axplock från Bahá'u'lláhs skrifter, s. 197