En ny religion för hela mänskligheten?

På slutet av 80-talet (1988-1990) studerade jag på en högskola i Trondheim. En trevlig tid, men samtidigt utmanande, med spännande ämnen inom elektronik, grundkurser i samhällskunskap, kvantfysik och matematik. På dagarna var det studiegrupper och självstudier och på eftermiddagar föreläsningar – måndag till fredag.

Så – mars 1989. En ny tid börjar i mitt liv. Intressant nog var det på stadsbiblioteket i Trondheim jag upptäckte bahá’í-tron. Här hade alla religiösa samfund ett samarbetsråd för att främja dialog och vänskap mellan olika religioner. Det var nytt – och i storstaden så jag ju folk från främmande religioner – men inga jag kände personligt, eller ens våga fråga om deras tro.

Sent en eftermiddag fick jag nyss om den mångreligiösa utställningen. Det var i princip bokbord, samtal och föreläsningar. Jag kunde gå från det ena till det andra bokbordet och hämta broschyrer om hinduism, humanism, islam, buddhism, antroposofism, katolicism, judendom och bahá’í.

Då jag hittade bahá’í-tron bland alla religiösa grupper gick det upp ett ljus. Jag såg en fin affisch där alla religioner strålade ut från samma centrum. Alla religioner kommer från samma källa, sade bahá’íerna. Det var något jag kunde acceptera med en gång. Och det finns en fortsättning då, undrade jag. Ja, inte bara att de kommer ifrån samma källa, men en ny budbärare för vår tid, Bahá’u’lláh, har ett budskap, ett budskap som ska gälla i minst 1 000 år, och inleda en religiös cykel som ska vara i 500 000 år. Det var nytt, och fantastiskt!

Allt vad jag kunde drömma om var inom räckvidd – och svar på alla mina komplexa frågor fick jag. De två-tre bahá’íerna som deltog och bemannade sitt bokbord var nog glada för att biblioteket stängde klockan sju på kvällen. Då hade de fått en timmes lång utfrågning om komplexa religiösa och andliga funderingar. Jag fick med mig ett par böcker och jag och mina nya vänner var sist ut dörren.

En ny religiös cykel på 500 000 år – vad i all världen är det för något?

Följ fortsättningen på nyvision.nu

Fundamentet är religionernas enhet

‘Abdu’l-Bahá tar upp sju principer av enhet och enighet i dokumentet Enighetens Sju Ljus. En av principerna är religionernas enhet. Frågan är vad som behövs för att uppnå enhet bland världens olika religioner.

Vi kan se att nya sociala läror leder oss framåt mot ett mera rättvist och ädelt samhälle, med ett nytt förfriskande utflöde av Guds kärlek och den Heliga ande som andar liv i människorna, som i stort sett har glömt sin Skapare.

Bahá’u’lláh förkunnar för världens folk att:

”Det som Herren har föreskrivit som det ofelbara läkemedlet och mäktigaste instru­mentet för att bota hela världen är alla dess folks förening i en allomfattande Sak, en gemensam Tro. Detta kan på intet sätt genomföras utom genom en skicklig, allsmäktig och besjälad Läkares kraft” (1)

Bahá’íer tror att Bahá’u’lláh är den gudomliga Läkaren som skapar enhet och samlar alla människor under principen Guds enhet och den fundamentala religionens enhet – något som vill uppnås på samma sätt som mänsklighetens enhet vill uppnås. Det kan endast uppnås genom hans Gudomliga uppenbarelses kraft.

Detta är en djärv utmaning till alla troende från olika religioner och trossamfund, och även till de som har avvisad mänsklighetens andliga natur.

Jag kan bara hoppas att många vaknar till och ser på möjligheterna för fred och att ‘Abdu’l-Bahás dokument Enighetens Sju Ljus och dess principer kan inspirera mänsklighetens kollektiva framtid,

Källa: 1) Axplock från Bahá’u’lláhs skrifter, Bahá’í-förlaget AB

Gradvis spridandet av Guds ljus

Som nämnt i mina tidigare inlägg så utkristalliseras det nya mönster för ett framtida världssamhälle, med utgångspunkt av en andlig progressiv dynamisk kraft. Krafterna frigörs gradvis, och Bahá’u’lláhs ljus blir känt och mottagit av världens folk.

Detta är utgångspunkt även för dagens inlägg, med boken “Forces of Our Time: The Dynamics of Light and Darkness” av Hooper C. Dunbar som underlag.

Den andliga energin frigör och kanaliserar krafter som gör att fundamenten för nya administrativa institutioner och center för tillbedjan nu byggs upp. Det gudomliga ljuset kom år 1844 och vid ögonblicket för uppenbarelsen spred sig ett oändligt potential med energi över hela mänskligheten. Det var första ljusglimten för den nya tidsåldern. Senare blev det gudomliga ljuset – bahá’í-tron spritt över hela världen, då bahá’í-samfund etablerades i så att säga alla länder. Det nästa steget är att utveckla mänskliga resurser och ett aktivt erkännande av Bahá’u’lláhs ord från världens folk. Då överösas ljuset och når hjärtan till alla världens nationer och alla länder påverkas av Bahá’u’lláhs uppenbarelse.

Mönstret - att bygga upp en ny världsordning är lite känt, men “Forces of our Time” beskriver bra de processerna som måste till och vilka krafter som påverkar världen. Vi är nu endast i ett embryonisk stadium av en ny världsordning – och perioden 1944-2044 vill skapa de första små ansatser till en ny världsordning (som det är föregångaren för, kärnan i och mönstret för). En gradvis och organisk framväxt av en global civilisation vill vara baserad på Bahá’u’lláhs uppenbarelse.

En av de gudomligt förordnade institutionerna som ska inspirera mänsklighetens angelägenheter är bahá’í-tillbedjans hus (bahá’í-tempel). Dessa bahá’í-tempel består av nio sidor, nio ingångar, och är en plats för bön och meditation. Omkring templet finns andra byggnader för utbildning, hälsovård och social välfärd. Här samlas andliga krafter och strålar ut från Mashriqu’l-Adhkár (Arab. Gryningsplatsen till Guds lov). Ju högre andliga krafter som samlas i tillbedjans husen, ju större graden av försakelse, ju större bidrag från de troende, dess tydligare och vitaliserande vill de krafter bli som utgår från dessa bahá’í-tempel.

Interiör för Tillbedjans hus, Australien. Foto: media.bahai.org

Det första bahá’í-tempel blev klar 1908 i Ishqábad i Ryssland. Det andra templet blev påbörjat några år senare i Chicago, Amerika och templet fullbordades år 1953. Sen dess har bahá’í-tempel uppförts i Kamapla, Sydney, Frankfurt, Apia och New Delhi. Just nu pågår arbetet för att bli klar med ett tillbedjans hus i Santiago, Chile och två nya nationella tempel planeras i den Demokratiska republiken Kongo och Papua Nya Guinea. Dessutom vill lokala bahá’í-tempel börjas byggas. Först ut är Battambang, Kambodja; Bihar Sharif, Indien; Matunda Soy, Kenya; Norte del Cauca, Colombia; och Tanna, Vanuatu.

Nytt tillbedjans hus i Santiago, Chile. Modellfoto: media.bahai.org

Bahá'i-trons världscenter, Det Universella Rättvisans Hus skriver i sitt brev 21 april 2012 att “sambandet mellan tillbedjan och tjänande är särskilt uttalat i de kluster runt om i världen, där bahá’í-samfund har vuxit betydligt i storlek och vitalitet, och där deltagandet i social verksamhet projekt är påtaglig. Några av dessa har utsetts till utvecklingsplatser för spridning av lärande så att näring kan ges till vännernas förmåga att utveckla juniorprogrammet i anknutna områden.” (1)

‘Abdu’l-Bahá beskriver bahá’í-tillbedjans hus som ”en av de mest livsviktiga institutionerna i världen”, [som] förenar två viktiga och oskiljaktiga sidor av bahá’í-livet: tillbedjan och tjänande. Föreningen av dessa två återspeglas också i den samstämmighet mellan planens samhällsbyggande funktioner, särskilt tillväxten av en hängiven anda, som kommer till uttryck i samlingar för bön och en pedagogisk process som bygger kapacitet för tjänande av mänskligheten. (2)

Följ med på nästa artikel på Ny Vision som tar upp flera spännande aspekter av tillbedjans hus och hur vi lägger grunden för en ny världsordning baserad på ett andlig värdegrundlag. 

 

Källor: 1 och 2. Universella Rättvisans Hus, brev 21 april 2012 till världens bahá’íer.

Val utan smutskastning eller konfetti?

Jag fortsätter min artikelserie om val, utifrån ett andligt perspektiv…

När man tänker på val, så förbinder de flesta oss det med politiska partier, kandidater, dyra valkampanjer, TV-debatter och att smutskasta motparten, flygblad och konfetti.

Bahá’í-val har inga politiska partier eller oberoende kandidater. I stället för debatter finns ett gemensamt samråd. Snarare än smutskastningskampanjer finns uppmuntran och vänskap. I stället för kampanjer, flygblad och konfetti hittar du böner, personlig eftertanke och meditation.

Deltagande i valet är en helig plikt, och att bli vald till ett Lokalt andligt råd anses vara en form av tjänande, i stället för en maktposition. De som väljs till ett Lokalt andligt (eller även ett Nationellt andligt råd) har inte högre ”rank” eller har en högre myndighet än de andra medlemmarna i samfundet. De är i verkligheten medlemmar som tillsammans utgör ett administrativt organ som har auktoritet att båda vägleda och tjäna samfundets behov.

“Principen och metoden för dessa val är lika överallt i bahá’í-världen. Kandidering får ej förekomma, utan den röstande nedskriver namnen på de 9, som han eller hon efter bön och meditation finner lämpligast, på valsedeln. Valet avgöres med relativ majoritet, det vill säga de nio med flest röster utgör rådet. Varje samfundsmedlem som fyllt 21 år är röstberättigad. Rådsmedlemmarna har inga privilegier eller auktoritet som enskilda personer. Det är endast som ett samlat administrativt organ som rådet – enligt Skriften – har sin utövande myndighet” (1).

>> Läs min tidigare artikel den 24 april på Ny Vision: val utan kandidater och kampanjer.

Källa:  

1) De Upplysta Horisonterna, s. 112 från books.google.se.

De Heliga Skrifternas betydelse

“Var givmild i framgång och tacksam i motgång” sa Bahá’u’lláh till exempel. Hur enkelt det låter men hur svårt det kan visa sig vara i verkligheten.  Bahá’u’lláh (1817-1892) kom till världen för att ge oss den efterlängtade freden och mänsklighetens enhet. Inte på detta sätt att det kommer som en blixt från klar himmel, utan Han visar oss vägen dit. Det är vi själva som måste göra jobbet. Jobb är som ordet säger jobbigt men blir mycket lättare när man vet hur. Man kan jämföra det med Kristus kärleksbudskap. Kärleken fanns inte plötsligt överallt och alla bråk och oenigheter försvann med Hans ankomst. Han visade dock att och hur vi ska älska varandra och lämnade jobbet till oss. Hur mycket vi har lyckats med det än så länge låter jag var och en beskåda själv!

Tillbaka till Bahá’u’lláh som föddes idag för 193 år sedan i Teheran. “Var värdig din nästas förtroende och se på honom med ett ljust och vänligt ansikte.” Även det går inte av sig självt utan tillämpas med möda. Utan att vi kan lita på varandra kan världsenheten aldrig bli verklighet.  Om vi vill att alla krig tar slut och att alla människor ska bli likvärdiga och kärleksfullt behandlade, då är det nödvändigt att vi börjar med oss själva och ser till att andra kan lita på oss. Att bara sitta och ropa eller be för fred hjälper inte. Genom miljontals små steg som vi alla tar kommer vi framåt.

”Var ärlig i ditt omdöme och vaksam i ditt tal.” Det är bara några ord som, om man försöker efterleva dem förändrar ens liv och därmed ens omgivning. Att vara ärlig i ens omdöme kan betyda mycket, till exempel att man inte bedömer efter vad man ‘ska’ tycka, vad som är modernt eller allmänt accepterat. När man renar sitt omdöme från allt detta och enbart är ärlig betyder att man ibland går mot strömmen och det är inte den lättaste vägen, dock den rätta. Att vara vaksam i sitt tal är en annan uppgift som har sina egna utmaningar säkert i vår tid då man egentligen får säga allt, som en missförstådd sorts frihet.

Bahá’u’lláh, som nästan hela sitt vuxet liv var förföljd, förvisad och en fånge, endast för att Han kom med en ny religion vars främsta mål är mänsklighetens enhet, skrev under sitt svåra liv mer än hundra böcker och skrifter fyllda med anvisningar hur vi ska leva och bete oss i denna tid som vi lever i. Hans Ord är liksom en stor ocean varifrån vi kan ta en eller ett par droppar varje dag för att förstå lite mer. Dessa Ord är som föda för själen och liksom kroppen behövs det lite näring varje dag.

Citaten kommer från boken ‘Axplock från Bahá’u’lláh Skrifter’, sida 215.  

 

Publicerat i Hallands Nyheter fredag 12 november 2010 av Margo Åkermark.

Axplock och Andlig dagbok kan du köpa från Bahá’í-förlaget AB

Religion gör dig lycklig

Analyser av 300 000 intervjupersoner som ingick i Gallup-Healthways Well-Being Index 2011 visar att religiösa människor upplever välmående och flera positiva upplevelser i vardagen än de som inte definierar sig mindre eller inte alls religiösa.

Gallup och Healthway telefonfrågade 329 152 vuxna amerikaner i alla delstater, över 18 år;  1 000 amerikaner varje dag under ett år, perioden 2 januari – 31 december 2011.

Positiva känslor, som leende, skratt, njutning, glädje, att lära sig något etc, och negativa känslor som oro, nedstämdhet, stress och ilska togs upp i undersökningen.

De som ofta deltog i gudstjänster var lyckligast – de hade 3,36 positiva känslor varje dag, mot 3,08 bland de som aldrig deltog i en gudstjänst. Man kunde kontrollera detta mot demografiska variabler som ålder, utbildning och inkomst.

Lyckligast var de som regelbundet besökte en kyrka, synagoga eller moské. Tydligast mönster för positiva känslor såg man på söndagar. Det är då de religiösa mår bäst, medan de icke-religiösa mår sämre.

…

Detta är ett självsagt resultat i ett multireligiöst land som USA. Hade man gjort motsvarande undersökning i andra länder skulle man säkert fått samma svar, men med lite annat mönster. Kanske fredagar i muslimska länder eller lördagar i Israel, dagar man känner sig som lyckligast?

Men vad kan vi göra i sekulariserade länder – där religionen inte ses som något positivt i vardagen? Hur kan vi uppmuntra människor att ta tillbaka sin “religiositet”? Och vad är andlighet?

Som religiös människa tycker jag att vardagen får mening – när jag via bön och meditation känner en inre styrka. Det gör det möjligt att överse små hinder i vardagen, och ger mig möjligheten att tjäna mänskligheten. Till exempel att skriva på denna bloggen.

Vad ger dig styrka och mening i vardagen? Vad gör dig lycklig?

På Ny Vision ska vi försöka ta upp dessa teman…

Se historien i ett andligt perspektiv, VII

Den nya tidsåldern är på väg att födas. Det blir mycket smärtfyllt. Krisen finns över allt. Politiska, kulturella och religiösa fördomar håller sin hand över en mänsklighet som är ur kurs.

När mörkret är störst kommer ljuset, då kommer en ny Guds budbärare som ska leda mänskligheten framåt – med kurs för en bättre värld, en ny världsordning med nya andliga principer.

Profeterna och de andliga budbärarna (Abraham, Zoroaster, Moses, Buddha, Jesus Kristus och Muhammed) står på skuldrorna till varandra i en ständigt framåtskridande uppenbarelseprocess.

Dessa är världens lärare. Vi kan jämföra det med skolan: mänskligheten har gått genom förskolan, skolan, mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet och på högskolan – på väg till vuxen utbildning på universitetsnivå. Lärarna har anpassat undervisningen till sina elever från tid, ort och behov. Det är många lärare, kanske tiotusentals, varen så stor som Moses.

De Gudomliga lärorna har haft som huvuduppgift att återuppliva den andliga sanningen – då den har försvunnit. Vid varje mörkerdump – varje tid av förfall så skapar de med sin andliga energi en ny skapande livsprocess om strävar mot ljuset – det andliga ljuset som ska återuppliva världen.

Guds budbärare är lärare och deras lära är religionen. Religionen är världsläran – där människorna kan få veta svaren. Guds budbärare ger nytt liv, nytt hopp och ny inspiration. I deras kölvatten blomstrar civilisationen upp. Konst. Vetenskap. Uppfinningar. Allt springer fram från denna energi.

Vi är nu på tröskeln till mogenhetsåldern, närmare bestämt 1800-talets mitt, i Persien.

Året är 1844.

Vid mitten av 1800-talet var världen på nytt i behov av gudomlig inspiration. Denna inspiration skulle komma från Persien, ett land som hade förlorad sin forna glans. Okunnighet, sjukdom, smuts, fördomar, fanatism och korruption härskade i landet. Religionen och staten förtryckte och utsög folket – som sjunkit ner i apati och elände. (1)

>> Följ med i fortsättningen i mitt nästa blogginlägg på Ny Vision…

 

1) De Upplysta horisonterna s. 17, Sverre Holmsen. Bahá’í-förlaget AB.

Varför Rymdforskning?

En fråga som ofta ställs är varför vi skall satsa på rymdforskning och skicka ut människor och sonder ut till rymden innan vi först har lyckats lösa de grundläggande problem som finns på jorden, tex fattigdom och krig.

Ett svar som jag personligen skulle vilja skriva under på är att en av de egenskaper som gör oss till just människor är vår nyfikenhet och motivation till att vilja utvidga vår kunskap. Utan denna egenskap hade vi inte varit den framgångsrika art vi är, utan förmodligen fortfarande svingat från träd till träd och varit ett villebråd för vilddjuren.

Sen kan man fråga sig hur världen hade sett ut ifall rymdforskningen inte hade funnits. Om man bortser från alla spinoffs som rymdteknik har fört med sig i form av uppfinningar som vi använder till vardags, så inspirerar sådan forskning våra barn och ungdomar till att utöva teknik, konst och vetenskap, som i sin tur hjälper världen framåt.

Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att utan rymdforskning hade förmodligen fattigdomen varit ännu större i världen än vad den är idag, fler vetenskapsmän hade varit inblandande i fler krig och samtidigt hade bristen på visioner, drömmar, motivation och inspiration lett till att vi hade haft betydligt fler problem att brottas med på jorden än vad vi har idag.

Vad är egentlig grunden för mänsklig kunskap? I av V

’Abdu’l-Bahá (1844-1921) tog upp detta tema då han april 1912 besökte New York. Han beskriver i boken the ”Proclamation of Universal Peace” att vetenskapsmän på den tiden konkluderade med att förvärvandet av kunskap om företeelser i naturen överensstämmer med en fixerad, oföränderlig lag – en lag som är matematisk exakt och som fungerar genom våra sinnen. Till exempel: ett öga ser en stol – det är alltså ingen tvekan att en stol existerar. Ögat ser molnen och solen, det ser blommor och vi luktar en parfym. Jag kan höra ett ljud utanför mitt hus etc.

‘Abdu’l-Bahá i mitten. Han reste till Europa och USA under perioden 1911-1913.
Fotot visar ‘Abdu’l-Bahá i Bristol. England, september 1911.
Foto: media.bahai.org.

Detta var vad den tidens vetenskapsmän betraktade som en fast matematisk lag; lagen om uppfattning och slutledning. Detta bevis är uppenbart – att vår kunskap om universum är beroende av våra sinnen. Materialister betraktar detta kriteriet som en standard för mänsklig kunskap – via våra sinnen uppfattar vi universum.

Bland greker och romare var kriteriet för kunskap förnuftet – det som kunde bevisas och accepteras av förnuftet måste nödvändigtvis medges vara sanningen.

Ett tredje kriterium var teologers uppfattning att traditioner, profetiska uttalanden och utläggningar; detta utgör grunden för mänskligt vetande.

Det finns ett till, det fjärde kriteriet som religiösa och metafysiker betraktar som en källa och kanal för all mänsklig förståelse av det okända i universum – det är genom inspirationen.

Kort sagt, dessa fyra kriterier, i överenstämmelse med 1912-förståelse var:

1. uppfattning via våra sinnen,
2. via förnuftet,
3. traditioner,
4. inspiration.

I mina nästa blogginlägg ska vi titta närmare på de fyra kriterierna, och om de kan vara grunden för ”verklig” mänsklig kunskap. Så följ med på denna spännande resa…

Världar av förbjuden symmetri – fick Nobelpriset i kemi 2011

Professor Dan Schectman från Haifa Israel upptäckte i början av april 1982 att kristaller hade en ny symmetri, utöver de vanliga 1,2,3,4 och 6 dimensionerna som var regeln för kristaller i fast material. Upptäckten gjordes av honom som forskare för den militära forskningsintuitionen DARPA i USA, och chockera vetenskapsfolk.

Nya kristalldimensioner var otänkbart och förbjudet. Kristallformationen var inte enligt regelboken. 5 och 10 dimensioner för kristalldimensioner? Omöjligt!

Professor Schectman fick direkt stor motstånd för sin nya upptäckt och kastades ut från sin forskningsgrupp. För 30 år sedan var inte upptäckten något att tala om. Schetman visste dock att detta var framtiden. Han hånades och ledande inom vetenskaps- och forskarvärlden tog inte upptäckten seriöst. Det gick inte att acceptera kvasikristaller med många dimensioner.

Till och med Linus Pauling, världskänd vetenskapsman talade emot mångdimensionella symmetriska kristaller.

Tillbaka i Haifa fick han dock stöd och på slutet av 80-talet började många unga forskare publicera artiklar om upptäckten. Först motvilligt, men senare tog de till sig den nya kunskapen. Forskarna kunde återskapa resultaten, och nu finns det 10 000 artiklar inom ämnet symmetrisk kristallografi. Det tillhör nu standard läroböcker.

Kvasikristaller med många dimensioner ger material med stor styrka, seghet och hållfasthet. En form för armering.

Forskare hade redan på 70-talet upptäckt kvasikristaller, men de var dock rädda för att upptäckten skulle utsätta dem för stort motstånd. Professor Schectman var rätt man på rätt plats till rätt tid med sin upptäckt – och hade mod att stå fram för sin upptäckt.

I dag vill till och med borgarmästaren från Haifa delta när Professor Schetman filmades vid en guidad tur på Baha’i-trädgårdarna på Karmelberget, Haifa, Israel.

…

Det samma motståndet, ilskan, hånskrattet sker inom många andra områden – bland annat inom religionens värld. Det krävs mod att stå upp för en ny religion, nya principer, nya visioner. Det är motstånd över allt mot den nya tidens principer. Principer som ska vara grunden för den nya världsordningen – baserad på andliga principer. Det är det bahá’í-tron bidrar till.

Jag tror det finns många världar, nya dimensioner som vi i dag inte har upptäckt. Dagens vetenskap räcker inte till – men i framtiden vill nya material skapas, som kommer att revolutionera forskarvärlden och ge oanade möjligheter till bland annat bättre resurser, medicinsk teknik och material som kan skapa bättre liv för oss människor.

Det krävs därför flera som står upp för sin sak, antingen det är inom vetenskap eller religion.

Förhoppningsvis kan religion och vetenskap gå hand i hand och inspirera varandra – där vetenskapen får nya andliga insikter, och ödmjukhet att använda tekniken till människans bästa.

Det kommer en dag då folk upptäcker principerna, dess bakgrund och hur det kommer att omdana hela mänskligheten.

Förhoppningsvis blir det inte för sent för en mänsklighet i desperation efter goda nyheter…

Klicka på bilden – se programmet i Vetenskapens Värld från SVT Play.
Programmet visas till den 2 februari 2012.
De 24 första minuterna tar upp temat mångdimensionella kristaller

 

Text: baserad på Vetenskapens Värld, SVT Play.

2011 bahá’í-konferens om socialekonomisk utveckling

I Orlando, Florida, 17-20 december 2011 arrangeras en konferens “Bahá’í Conference on Social and Economic Development (SED)”. Fokusområden för konferensen är hur man vi skapar en kultur som ökar vår kapacitet att möta sociala och materiella problemområden världen står inför.  Temat är “fostran av mänskliga möjligheter”.

Konferensen tar även del av och undersöker på djupet den omfattande vägledningen från Bahá’í-trons internationella världscenter och dess betydelse för bahá’í-inspirerad social handling.

Det omfattande programmet innehåller spännande teman, samtal,  föredrag, workshop, samt reflektion och rådplägning på hur deltagarna kan använda sina mänskliga möjligheter i socialekonomisk utveckling

Det är även barnklasser (4-11) och ungdomsprogram. Här finns många möjligheter för nätverksarbete och skapa nya vänner.

Jack Lenz, komponist från Canada - känd för att komponera musiken till bland annat “The Passion of the Christ” 2004 med Mel Gibson i huvurollen och “Little Mosque on the Prairie” 2007 -  tillsammans med Red Grammer och KC Porter håller i musikprogrammet.

Förhoppningen är att ni kommer att delta på ett spännande arrangemang.

Registrering kan ske via www.rabbanitrust.org.

Livet är en process

Filosofen Kant säger att livet har en hemlig plan som ska fullbordas. Bahá'u'lláh (1817-1892) säger att vi ska lära att känna Gud och att älska Gud.

Livet har en hemlig plan, som ska lära oss människor, den högsta talismanen att leva ett gudomligt liv. Men vi måste lära oss dygdernas språk, det gudomliga språket, innan vi får nyckeln och kan förstå den hemliga planen. Det räcker alltså inte med skolans ytliga kunskap.

Livet är en process och historien speglar processen. Den går upp i ljuset och ner i mörkret. Det är vågrytmen som är själva livsanden. Upp i ljus finns inspirationen, ner i mörkret för passivitet och matsmältning. Mörkret har två sidor, det goda vilande mörkret och det otäcka smärtfulla mörkret.

Ny inspiration kommer och integreras med gammalt innehåll och kan förorsaka svårigheter som ångest, depression, sorg med mera. Det kan därmed bli svårt att ta till sig all den nya positiva energin som renar och river ner det mörker vi har runt oss.

Men håll dig fast och var med på resan på Ny Vision. Här får du glimt och idéer på hur en ny världsordning kan upprättas med visionen i centrum.