Center för tillbedjan

Jag fortsätter temat att utforska de andliga dynamiska krafter som påverkar mänskligheten i dag och etablerandet av en ny världsordning. Utgångspunkten är boken “Forces of Our Time: The Dynamics of Light and Darkness” av Hooper C. Dunbar.

Den nya tidsåldern kräver nya institutioner för att förvalta planetens resurser och leda mänskligheten till ny insikt och kunskap - som kan förbättra välfärd och reglera sociala, politiska, humanitära, kulturella, vetenskapliga, ekonomiska och religiösa förhållanden. Bahá’íer bygger sakta men säkert upp dessa institutioner som vägleds av den gudomliga kraften med ursprung 22 maj 1844. Bland dessa institutioner är tillbedjans hus – bahá’í-tempel, som inledningsvis nämnt i min tidigare artikel. 

De i dag sex kontinentala bahá’í-templen och kommande tre nationella som är under byggnation och planering - plus de nationella och lokala bahá’í-templen i världen, är en av dessa institutioner. De inger en gudomlig kraft och kallas Gryningsplats till Guds lov, eller tempel till Guds pris. Öppna för troende från alla religioner eller tro, vill en ren och vital kraft utgå från dessa heliga byggnader. Även i Sverige finns en tempeltomt i Sollentuna, utanför Stockholm.

Så är frågan från besökare: varför används inte pengarna till att bekämpa fattigdom? På kort sikt vore ju det bra – men Mashriqu’l-Adhkár (bahá’í-templet) representerar en varig lösning på många stora problemområden och erbjuder att mänskligheten kommer samman i bön, utan hänsyn till etnisk eller kulturell bakgrund, rank, religion eller kön. Det vill bli ett fast fundament som kan bilda strukturer och organ som kan möta framtida socialekonomiska och andliga behov för en mänsklighet ur kurs.

Att tillbe Gud och tjäna mänskligheten förenas i bahá’í-templet och dess andra kringliggande institutioner, som är praktiska byggnader som ska stödja undervisning-, välgörenhet- och sociala ändamål. Den rena kraften sprids och skapar nytt liv till många nyskapande projekt. I Bahá’u’lláhs världsordning är bahá’í-templen centrum för varje samfund. Från detta centrum utgjuts samfundets andliga liv. Det finns inga bestämda gudstjänstordningar, liturgier, trosbekännelser eller ritualer – då templet är en plats för meditation, bön och läsning av de uppenbarade ordet. 

De underordnade institutionerna är universitet, skola, barnhem, härbärge, sjukhus och forskningslaboratorium – detta är inte separata institutioner, men åtföljer tillbedjans hus. (1)

Lotus-templet i New Delhi, Indien. Foto: media.bahai.org

En annan fråga är vilken effekt gruppbön har. Shoghi Effendi förklarar att “han inte tror någon utstrålning av tanke eller helande från någon grupp vill skapa fred. Bön vill helt klart hjälpa världen, men det världen behöver, är att … bygga upp en världsordning på ett nytt fundament, et gudomlig fundament.” (2) Bön är viktigt, men ett nytt gudomligt fundament måste skapas.

Det blir en pulserande kraft som utvecklas i samspelet mellan bahá’í-templets andliga kraft och alla troendes arbete i vardagslivet, speciellt genom bahá’í-templens underordnade institutioner.

Följ med i nästa inlägg om dessa center för den andliga kraften som påverkar mänskligheten.

Källor:

1. Civilisationens förnyelse, s. 91 av David Hofman. Google Books. Kan beställas via www.bahaiforlaget.se
2. Lights of Guidance, Shoghi Effendi, brev till en troende 6 juni 1948. Nr. 1416. s 432.

Lägg vikt på yngre ungdomars andliga utbildning

Om vi tänker på vägval för framtiden måste principer för social omvandling och förändring vara en integrerad del av alla insatser riktad mot yngre ungdomar. Men den största vikt måste läggas på deras andliga utbildning. Varför det? Jo – samhället är i stor grad “närsynt” när det gäller utbildning av barn och ungdomar. Det har funnits ett krav från myndigheterna att satsa mera på utbildning och mindre på krig – men tyvärr saknas det politisk vilja. Det verkliga värdet av utbildning uppskattas inte – speciellt inte värdet av en andlig utbildning.

De Heliga skrifterna säger en god del om vikten av utbildning för barn och yngre ungdomar. Men enligt bahá’í-förståelsen för utbildning, en värdegrund som baserar sig på olika kunskapsgrenar – så viktigt som det är – måste det motsvaras av en andlig utbildning som gör det möjligt för barn och yngre ungdom att ta till sig goda egenskaper (dygder).

Utbildning i moral och gott uppförande är faktiskt långt viktigare en teoretisk kunskap. Ett rent, trevligt och väluppfostrat barn är att föredra framför en busunge, oförskämd, otvättat, elak – även om barnet blev djupt insatt i alla vetenskaper och alla konstområden. Grunden till detta är att barnet som uppför sig väl – till trots för sin okunnighet - ger andra barn (och vuxna) fördelar. Ett obehärskat och dåligt uppförande barn är skadat och kan vara till skada för andra – själv om det är aldrig så kunskapsrikt. Om barnen tränas att vara både lärda, kunskapsrika och har goda egenskaper, är resultatet ljus på ljus.

Foto: media.bahai.org

En andlig utbildning av unga människor är inte endast önskvärt – det är av största viktigt. Och det studiecirkelmaterial bahá’íerna använder är avsedd att bygga kapacitet för just denna uppgift. Två av de fyra grundläggande aktiviteter som bahá’íer uppmuntras att delta i – relaterar till andlig utbildning.

Här vill jag påpeka att en andlig utbildning av barn och yngre ungdomar inte endast är de professionellas ensamma ansvar, det påvilar alla i samhället. Tänk om alla i världen såg att arbetet med andlig utbildning var deras uppgift. Tänk hur vår värld skulle se ut om barn och yngre ungdomar hade så många resurser för att utbilda och bemyndiga dem.

Källa till denna artikel: bahaiblog.net

Läs mera om dygder och goda egenskaper på dygder.se.

Utbildning för framtiden

I mitt tidigare blogginlägg på Ny Vision redogjorde jag kort för sex avgörande utvecklingsprocesser som bahá’í-samfunden världen över arbetar efter. Det första var organisk växt, det andra var att skapa och bygga förmågor. I detta blogginlägg beskriver jag närmare på den tredje processen Utbildning:

Utbildning och kunskap är viktig. Det är en av Bahá’u’lláhs läror – att individuell och universell utbildning är centerpunkten i trons sociala och ekonomiska utveckling. Inlärning sker på alla nivån och involverar medlemmar i lokalsamfunden, oberoende deras förmågor och erfarenhet. Det förvandlar inte bara studieprocessen, men är en systematisk och pågående process för rådplägning, reflektioner och handling som ska frambringa ett konsekvent ändringsmönster.

En sådan inlärningsprocess kan ske väldig enkelt i grannskapen och lokalsamfunden, men med större förfining på regional och nationell nivå.

På så sätt vill varje bahá’í-utvecklingsprojekt, oberoende av sin storlek, anstränga sig för att bli inlärningscenter med ett stödjande material, moral och andlig välmående.

Bahá’u’lláh tillkännager att alla människor ska förvärva kunskap och erhålla en utbildning. Detta är en nödvändig religiös trosprincip och regel, som är ny och kännetecknar denna religionsordning.

Se historien i ett andligt perspektiv, VII

Den nya tidsåldern är på väg att födas. Det blir mycket smärtfyllt. Krisen finns över allt. Politiska, kulturella och religiösa fördomar håller sin hand över en mänsklighet som är ur kurs.

När mörkret är störst kommer ljuset, då kommer en ny Guds budbärare som ska leda mänskligheten framåt – med kurs för en bättre värld, en ny världsordning med nya andliga principer.

Profeterna och de andliga budbärarna (Abraham, Zoroaster, Moses, Buddha, Jesus Kristus och Muhammed) står på skuldrorna till varandra i en ständigt framåtskridande uppenbarelseprocess.

Dessa är världens lärare. Vi kan jämföra det med skolan: mänskligheten har gått genom förskolan, skolan, mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet och på högskolan – på väg till vuxen utbildning på universitetsnivå. Lärarna har anpassat undervisningen till sina elever från tid, ort och behov. Det är många lärare, kanske tiotusentals, varen så stor som Moses.

De Gudomliga lärorna har haft som huvuduppgift att återuppliva den andliga sanningen – då den har försvunnit. Vid varje mörkerdump – varje tid av förfall så skapar de med sin andliga energi en ny skapande livsprocess om strävar mot ljuset – det andliga ljuset som ska återuppliva världen.

Guds budbärare är lärare och deras lära är religionen. Religionen är världsläran – där människorna kan få veta svaren. Guds budbärare ger nytt liv, nytt hopp och ny inspiration. I deras kölvatten blomstrar civilisationen upp. Konst. Vetenskap. Uppfinningar. Allt springer fram från denna energi.

Vi är nu på tröskeln till mogenhetsåldern, närmare bestämt 1800-talets mitt, i Persien.

Året är 1844.

Vid mitten av 1800-talet var världen på nytt i behov av gudomlig inspiration. Denna inspiration skulle komma från Persien, ett land som hade förlorad sin forna glans. Okunnighet, sjukdom, smuts, fördomar, fanatism och korruption härskade i landet. Religionen och staten förtryckte och utsög folket – som sjunkit ner i apati och elände. (1)

>> Följ med i fortsättningen i mitt nästa blogginlägg på Ny Vision…

 

1) De Upplysta horisonterna s. 17, Sverre Holmsen. Bahá’í-förlaget AB.

Vad är egentlig grunden för mänsklig kunskap? I av V

’Abdu’l-Bahá (1844-1921) tog upp detta tema då han april 1912 besökte New York. Han beskriver i boken the ”Proclamation of Universal Peace” att vetenskapsmän på den tiden konkluderade med att förvärvandet av kunskap om företeelser i naturen överensstämmer med en fixerad, oföränderlig lag – en lag som är matematisk exakt och som fungerar genom våra sinnen. Till exempel: ett öga ser en stol – det är alltså ingen tvekan att en stol existerar. Ögat ser molnen och solen, det ser blommor och vi luktar en parfym. Jag kan höra ett ljud utanför mitt hus etc.

‘Abdu’l-Bahá i mitten. Han reste till Europa och USA under perioden 1911-1913.
Fotot visar ‘Abdu’l-Bahá i Bristol. England, september 1911.
Foto: media.bahai.org.

Detta var vad den tidens vetenskapsmän betraktade som en fast matematisk lag; lagen om uppfattning och slutledning. Detta bevis är uppenbart – att vår kunskap om universum är beroende av våra sinnen. Materialister betraktar detta kriteriet som en standard för mänsklig kunskap – via våra sinnen uppfattar vi universum.

Bland greker och romare var kriteriet för kunskap förnuftet – det som kunde bevisas och accepteras av förnuftet måste nödvändigtvis medges vara sanningen.

Ett tredje kriterium var teologers uppfattning att traditioner, profetiska uttalanden och utläggningar; detta utgör grunden för mänskligt vetande.

Det finns ett till, det fjärde kriteriet som religiösa och metafysiker betraktar som en källa och kanal för all mänsklig förståelse av det okända i universum – det är genom inspirationen.

Kort sagt, dessa fyra kriterier, i överenstämmelse med 1912-förståelse var:

1. uppfattning via våra sinnen,
2. via förnuftet,
3. traditioner,
4. inspiration.

I mina nästa blogginlägg ska vi titta närmare på de fyra kriterierna, och om de kan vara grunden för ”verklig” mänsklig kunskap. Så följ med på denna spännande resa…

Världar av förbjuden symmetri – fick Nobelpriset i kemi 2011

Professor Dan Schectman från Haifa Israel upptäckte i början av april 1982 att kristaller hade en ny symmetri, utöver de vanliga 1,2,3,4 och 6 dimensionerna som var regeln för kristaller i fast material. Upptäckten gjordes av honom som forskare för den militära forskningsintuitionen DARPA i USA, och chockera vetenskapsfolk.

Nya kristalldimensioner var otänkbart och förbjudet. Kristallformationen var inte enligt regelboken. 5 och 10 dimensioner för kristalldimensioner? Omöjligt!

Professor Schectman fick direkt stor motstånd för sin nya upptäckt och kastades ut från sin forskningsgrupp. För 30 år sedan var inte upptäckten något att tala om. Schetman visste dock att detta var framtiden. Han hånades och ledande inom vetenskaps- och forskarvärlden tog inte upptäckten seriöst. Det gick inte att acceptera kvasikristaller med många dimensioner.

Till och med Linus Pauling, världskänd vetenskapsman talade emot mångdimensionella symmetriska kristaller.

Tillbaka i Haifa fick han dock stöd och på slutet av 80-talet började många unga forskare publicera artiklar om upptäckten. Först motvilligt, men senare tog de till sig den nya kunskapen. Forskarna kunde återskapa resultaten, och nu finns det 10 000 artiklar inom ämnet symmetrisk kristallografi. Det tillhör nu standard läroböcker.

Kvasikristaller med många dimensioner ger material med stor styrka, seghet och hållfasthet. En form för armering.

Forskare hade redan på 70-talet upptäckt kvasikristaller, men de var dock rädda för att upptäckten skulle utsätta dem för stort motstånd. Professor Schectman var rätt man på rätt plats till rätt tid med sin upptäckt – och hade mod att stå fram för sin upptäckt.

I dag vill till och med borgarmästaren från Haifa delta när Professor Schetman filmades vid en guidad tur på Baha’i-trädgårdarna på Karmelberget, Haifa, Israel.

…

Det samma motståndet, ilskan, hånskrattet sker inom många andra områden – bland annat inom religionens värld. Det krävs mod att stå upp för en ny religion, nya principer, nya visioner. Det är motstånd över allt mot den nya tidens principer. Principer som ska vara grunden för den nya världsordningen – baserad på andliga principer. Det är det bahá’í-tron bidrar till.

Jag tror det finns många världar, nya dimensioner som vi i dag inte har upptäckt. Dagens vetenskap räcker inte till – men i framtiden vill nya material skapas, som kommer att revolutionera forskarvärlden och ge oanade möjligheter till bland annat bättre resurser, medicinsk teknik och material som kan skapa bättre liv för oss människor.

Det krävs därför flera som står upp för sin sak, antingen det är inom vetenskap eller religion.

Förhoppningsvis kan religion och vetenskap gå hand i hand och inspirera varandra – där vetenskapen får nya andliga insikter, och ödmjukhet att använda tekniken till människans bästa.

Det kommer en dag då folk upptäcker principerna, dess bakgrund och hur det kommer att omdana hela mänskligheten.

Förhoppningsvis blir det inte för sent för en mänsklighet i desperation efter goda nyheter…

Klicka på bilden – se programmet i Vetenskapens Värld från SVT Play.
Programmet visas till den 2 februari 2012.
De 24 första minuterna tar upp temat mångdimensionella kristaller

 

Text: baserad på Vetenskapens Värld, SVT Play.

Sann civilisation II av III

Foto: Museum of Civilization, Ceiling Detail, flickr.com

Varför har inte våra ledare upprättat den största freden, källan till fred och välfärd för hela mänskligheten? Vad är det som har förmörkat deras hjärtan och varför har de inte svarat på Bahá’u’lláhs och 'Abdu'l-Bahás uppmaningar att skapa en bättre värld – en framtid där människorna bidrar till planetens framtid med sina talanger, sina mänskliga resurser, sin kreativitet och förmågor?

Bahá'u'lláh (själv en fånge och landsförvisad i det Osmanska under perioden 1853-1892) hänvänder sig direkt till jordens härskare, han frågar dem direkt "Varför har ni fördunklat Solens strålglans och gjort så att den upphört att sprida sitt sken? Lyssna till rådet som givits er av den Högstes Penna, så att måhända både ni och de fattiga kan finna ro och fred. Vi bönfaller Gud att bistå jordens konungar att upprätta fred på jorden", och "Vi ser er årligen öka era utgifter och lägga denna börda på era undersåtar. … Ert folk är era rikedomar. Tag er i akt så att er maktutövning inte bryter mot Guds bud och att ni inte lämnar era skyddslingar i rövares händer. Ni härskar genom dem, ni lever på deras tillgångar och ni gör erövringar med deras hjälp. Dock, hur ringaktande betraktar ni dem inte! Så underligt, så synnerligen underligt!" (1)

Det är verkligen underligt – som Bahá'u'lláh säger i dessa brev till världens regenter på 1860-1870-talet. Han säger även något viktigt "När ni nu har tillbakavisat den Största freden, håll då fast vid denna, den Mindre freden, så att ni möjligen i någon mån förbättrar era egna villkor och era undersåtars." (2)

Detta visar att regenterna på 1860-1870-talet och framöver inte var intresserad i Bahá'u'lláhs budskap. Han erbjöd dem i sina brev och appeller den Största freden, men det kunde inte falla dem in att samarbeta, ej mindre föreställa sig en värld där de fick dela makten med andra härskare. Jag antar att de var så hovmodiga och giriga att de inte kunde föreställa sig att en fånge i det Osmanska riket hade något att erbjuda – en fredlig värld?

Nu är det alltså den Mindre freden som regenterna har att förhålla sig till. Detta innebär att den Största freden ligger långt framme, och mänskligheten måste gå igenom en turbulent tid (vi har gått genom en turbulent tid sedan Bábs och Bahá'u'lláhs tid på mitten av 1800-talet) och det tar tid för det andliga ljuset att släppa in i människornas sinnen och hjärtan. Men arbetet för den Största freden är påbörjat och miljontals människor i byar, små samhällen och städer arbetar för att sprida ljuset – utan härskarnas och ledarnas hjälp.

(1) och (2) Axplock från Bahá'u'lláhs skrifter, nr 119, s. 193

När mörkret är störst kommer ljuset

Den nya medvetenheten vibrerar - vi går mot mänsklighetens mogenhet och en global enhet. Vad är det?

Det är en levande dynamisk, skapande enhet jag tänker på. Enhet i mångfald, där alla är blommor i en trädgård, vågor på samma hav, strålar från samma sol. Många är inte klar över denna enorma enhetskraft. Jag kan tänka mig att många är redda för denna kraften. Men i stället för att rymma, är det bättre att glädje sig och bli inspirerat.

Människan, talismanen ska tjäna det ljus och den energi som nu frigörs. En en energi som segrar över de mörka krafterna i människans sinnen. En energi som övervinner terrorism, okunskap, bitterhet, hat och otrevligheter. Den kamp mellan ljus och mörker som nu är i gång vill bara vinnas av ljuset.

Vi är ljusmänniskor. Men vi behöver hjälp och inspiration. I och med att vi har berövats det som vi medfött äger (se min tidigare artikel) krävs det dock gedigna insatser för att individuellt och kollektivt komma på rätt spår.

Bahá'u'lláh och Isaac Asimov

Otroligt nog har det inte slagit mig förut. Vad? Jo likheterna mellan min tro, Bahá'í  och science fiction-författarens Isaac Asimovs (1920 - 1992) trilogi om Stiftelsen. Asimov är kanske mest känd för sina robotnoveller, som filmen I Robot  till stor del bygger på.

Stiftelsetrilogin, publicerad på 1950-talet,  handlar om en grupp troendes arbete för att underlätta uppbyggnaden av en ny och bättre världsordning när den gamla brakar ihop. Det är ungefär vad vi bahá'íer till stor del sysslar med. Till och med temat återkommande uppenbarelser är med, men på ett i högsta grad vetenskapligt sätt och i gigantisk skala i de tre Stiftelseböckerna.

I den första boken  (1951) presenteras Galaktiska imperiet som funnits i tiotusentals år och som omfattar i pricip alla beboeliga delar av vår galax, Vintergatan. Detta imperium styrs av en kejsare, en ganska tandlös senat och miljontals byråkrater, de flesta korrumperade, från planeten Trantor, som så att säga är imperiets huvudstad. Galaktiska imperiet har långsamt börjat förfalla, men bara ett fåtal vetenskapsmän inser att galaxen går mot ett totalt haveri och fullständig upplösning.

Hari Seldon är den främste av dessa vetenskapsmän, och i en tid då förfallet börjar ta fart utvecklar Hari Seldon psykohistorien, en vetenskap som genom avancerad samhällsanalys kan användas för att förutsäga och förändra framtiden. För att undvika att imperiets fall följs av en flertusenårig period av barbari så startar han Stiftelsen. Denna organisation ska samla och skydda allt mänskligt vetande i galaxen under och efter kejsardömets upplösning. När imperiet har upplösts och en massa småriken (som ligger i krig med varandra startats) över hela galxen, faller gradvis en rad tekniska och vetenskapliga landvinningar i glömska. Men Hari Seldon, som förutsett allt genom psykohistorien, har samlat allt mänskligt vetande på planeten Terminus i Vintergatans utkant. Stiftelsen av vetenskapsmän på Terminus utvecklas till en hemlig vetenskapens oas i en tid av vetenskapligt förfall.
Av och till inträffar olika kriser då Stiftelsen eller något annat hotas, men varje gång detta händer träder ett hologram av Hari Seldon fram. Det visar sig att Seldon förutsett allt och kan ge vetenskapsmännen och de styrande på Terminus en beskrivning av exakt vad som ska göras för att de ska ta sig ur krisen så att lugn åter råder och vetenskapsmännen kan fortsätta att skydda och utveckla det mänskliga kunnandet. Genom sin överlägsna vetenskap och genom att dess utveckling hela tiden styrs in i "Seldonkriser" växer sig Stiftelsen allt starkare.

Mina tankar går till gudsmanifestationerna, det namn som vi bahá'í-troende använder på religionsgrundare och Guds sändebud. 

Men när det gäller Bahá'í är det inte en och samma person som framträder som hologram, utan vanliga människor som Gud gett den oerhörda uppgiften att etablera en ny religion på jorden eftersom den eller de tidigare har tappat sin kraft och som har slutat attrahera människors hjärtan. Krishna, Melkisedek, Abraham, Moses, Zarathustra (Zoroaster), Buddha (Amtiabha, och senare även Sidharta Gautama), Jesus, Muhammed, Báb. Bahá'u'lláh har alla framträtt i samhällen som gjort synder och överträdelser till något naturligt, depraverade samhällen som håller på att sönderfalla och som står inför ett totalt sammanbrott. Genom att Gud sänder ut en budbärare minskas det mänskliga lidande genom att det gudomliga budskapet ger samhället en livsinjektion så att en ny världsordning som bättre passar mänsklighetens andliga mognad kan växa fram.

I den andra boken om Stiftelsen – Stiftelsen och imperiet – händer något som inte ens den store Hari Seldon kunnat förutse. Ett barn föds med gener muterade på ett sätt som aldrig setts tidigare. Detta barn blir som vuxen Mulan, som har den övernaturliga förmågan att styra andra människors känslor. Genom att nyckelpersoner blint lyder hans befallningar lyckas han skapa ett växande rike. Mulan är dessutom besatt av att finna Den andra stiftelsen – som enligt myten ska ligga i motsatta sidan av galaxen.

En nygift ung kvinna räddar Seldon-planen genom att överlista Mulan. I den tredje boken, Den segrande stiftelsen, visar det sig att vetenskap bara är den ena sidan som är viktig för att människorna i Vintergatan ska kunna enas igen på en vetenskaplig och teknisk nivå som är högre än den var före imperiets sammanbrott.

Det finns nämligen en andra stiftelse, och denna är inriktad på att utveckla de andliga och mentala styrkorna hos människor. 

Den andra stiftelsens medlemmar har hela tiden i all anspråkslöshet bott i jordbrukarsamhällen på en för alla helt ointressant planet. I hemlighet har de utvecklat transcendentala krafter, som telepati, som de använder för att påverka händelseförloppet i hela galaxen. Tillsammans lyckas den första och andra stiftelsen ena alla människor i Vintergatan genom att bygga upp en ny och högre form av fredlig civilisation än vad det gamla imperiet var.

Det intressanta vid en jämförelse med Bahá'í är att även denna religion ser vetenskapen och religionen, eller intelligensen och andligheten, som mänsklighetens två främsta styrkor. Dessa förmågor är något vi fått från Gud. Och dessa förmågor måste precis som i den tredje boken i Stifteksenserien samverka för att mänskligheten och dess civilisation ska kunna utvecklas.

Bahá'u'lláh (1817 - 1892)  grundade Bahá'í under 1860-talet. Senare har många människor, ofta författare, kommit fram till lösningar som ligger inom ramen för Bahá'u'lláhs uppenbarelse att göra jorden till ett enda land, en pacifistisk union, där alla människor är medborgare, är lika mycket värda, får utbildning och utvecklar de inneboende anlag de har. Författarna och även andra kulturpersonligheter och kreativa människor, har oftast inte haft en aning om vem Bahá'u'lláh var eller att det finns en religion som kallas Bahá'í. Detta visar bl.a. att Bahá'u'lláhs ord om att varje människa inom sig bär med sig fröet till en ständigt avancerande civilisation är sanna.