Min förhoppning är att världens länder om inte så allt för länge vill handla med varandra nästan utan restriktioner. Det gäller dock att se bort från kortsiktiga manövrer för att skydda vissa länders lantbrukspolitik. Robert B. Reich, president Clintons arbetsminister, i The Work of Nations beskriver ”att det i framtiden inte vill finnas nationella produkter eller teknologier, inga nationella företag eller nationella industrier. Allt som finns kvar inom de nationella gränserna är människorna som utgör nationen. Varje nations bästa resurs vill vara dess invånares kunskaper och talanger”. (1)
Så är frågan hur nationernas befolkning kan lära sig nya talanger, hur kan de lösa nya utmaningar, och hitta nyskapande lösningar som skapar nye värden?
Utbildningsinstitutionerna kommer att spela en stor roll – och det gäller att se till att elevernas kunskap inte baseras på att de ska komma ihåg en begränsad kärna av information.
Informationen är global. Det går inte att hindra kunskap. Jovisst – ett land kan stänga inne sin befolkning i ett intranät och låtsas att de har kontroll, så att landets befolkning inte ska ”smittas” av ”oren” kunskap. Det går ett tag – men befolkningen och världen hittar vägar runt informationsspärrarna.
Och en gemensam världsekonomi gör det lättare att öppna dörrarna. Tillväxten kommer att ske inom produktion och utbildning – det förändrar länder som Sydkorea, Taiwan, Hong Kong, Singapore, Malaysia och Thailand. Kommer ekonomins tyngdpunkt att flyttas från Europa/USA till Asien och länderna i Stilla havsregionen?
Robert B. Reich menar även att USA och andra rika industriländers konkurrensduglighet i det globala samhället inte längre är beroende av nationella företag eller nationella industrier. Deras ekonomi är i stället beroende av de nya uppgifterna dess invånare utför för att öka värdet inom en global ekonomi.
Det gäller som nämnt tidigare – att ha en ny vision – att se ett nytt perspektiv.
Källa:
1) Robert B. Reich, The Work of Nations, Simon & Schuster, New York, London och Sydney
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar