Mänskligheten har inte märkt av den nya tidsåldern

I dag, eller rättare sagt år 1844 började den nya tidsåldern, och mänskligheten kollektivt har inte börjat upptäcka det. Men, vi kan se direkt hur den nya tidsåldern, som inleddes med Báb (1819-1850) och Bahá’u’lláh (1817-1892), redan har påverkat båda värdsliga och religiösa samhällsinstitutioner.

De första bahá’íer kom till Sverige för över 100 år sedan, och skandinaviska historiker som reste till Mellanöstern rapporterade om bábísmen och bahá’í-tron redan på 1850-1860-talet.

Här i Sverige har man inte märkt mycket till bahá’í-tron – som nu finns över hela världen, även representerad i Sverige med sitt nationella råd, etablerad 1962 och med 25 lokalavdelningar.

Har religionen spelat ut sin roll för individen?
Kollektivt i det sekulära Sverige verkar en ny Guds Uppenbarare vara fjärran från vårt intresseområde och vi lever i en ”trygghet” och förvissning om att religionen har spelat ut sin roll för individen – om inte annat för att anordna en minimum religiös ceremoniell bekräftelse på dopet, giftermål och begravning. Om detta är de flesta överens, och det finns olika motsvarigheter inom alla religioner och även icke-religiösa möjligheter.

Budskap från fången i ‘Akká
Bahá’u’lláh skickade från sitt fångenskap i det Heliga landet på slutet av 1860-talet, brev och uppmaningar till världens regenter, vare sig de var religiösa eller värdsliga om att kollektivt anta samarbetsformer, minska skatter och militärutgifterna och arbeta mot en ny världsordning. Alla som en av de som mottog breven (bland annat Kejsare Napoleon III, Drottning Victoria, Kejsare Wilhelm I, Den ryska tsaren Alexander II, Kejsare Franz Josef den I av Österrike, Påven Pius IX, Sultan Abdul-Aziz och den persiska härskaren, Nasiri’d-Din Shah och presidenterna av de amerikanska republikerna) lyssnade inte, eller hade inga ambitioner om något samarbete. 1)

Som en konsekvens av att de inte lyssnade berättade han att han tok från dem makten. Han tog makten från både värdsliga och religiösa och lämnade makten till folket. Det är nu – hos oss makten att forma en ny bättre värld ligger – det är vi - mänsklighetens alla folkslag - som kan bygga upp en ny världsordning. Kan vi ta det ansvaret?

En turbulens period för mänskligheten
Man kan säga att perioden 1870-1970 markerade en tid då makten försvann från de värdsliga och religiösa ledarna och mötet mellan nya politiska reformrörelser och bevarare av traditionen skapade turbulens och två världskrig. Under denna period såg vi hur makten dramatisk försvann från alla dessa ledare nämnt över. Detta påverkade hela mänskligheten. Processen pågår fortfarande.

Politiska rörelser som nationalism, socialism och kommunism och bevarare av religiös ortodoxi hamnade på skotthåll. En avkristning av stora delar av mänskligheten har tagit plats, och har etablerad ett tomrum.

Dock så har mänskligheten inte förstått orsaken till alla dessa problem. Varför, vad är det som är källan och drivkraften till att vi hamnat i en sådan situation?

1) wikipedia.org

Följ med – så berättar jag mera på Ny Vision.

Föräldrar – barnens främsta uppfostrare

Som föräldrar har ni stort ansvar för andlig uppfostran av barnen. Men vad innebär detta? Och varför en andlig uppfostran? Räcker inte den materiella och akademiska utbildningen? Och är det endast föräldrarnas ansvar?

Det är viktigt att ständigt beakta barnens andliga fostran – detta är inte endast samhällets institutioners ansvar. Barnen måste få inblick i bön, meditation, goda egenskaper. De måste studera alla religioner och humanistiska kunskapsgrenar – tillsammans med föräldrar och lärare.

Universella Rättvisans Hus (bahá’í-trons världscenter) skriver: “Oberoende av deras grad av utbildning befinner sig föräldrar i en kritisk position för att forma den andliga utvecklingen av sina barn. De ska aldrig underskatta sin förmåga att forma sina barns karaktärer. För de utövar oumbärligt inflytande genom hemmiljön som de medvetet skapar genom sin kärlek till Gud, sina strävanden att hålla fast vid Hans lagar, sin anda av tjänande till Hans Sak, sin brist på fanatism och sin befrielse från de frätande effekterna av baktal.”

I hemmiljön kan barn och föräldrar studera goda egenskaper (dygder) och lära sig mera om de stora religionerna – att frigöra sig från fanatism, att vara öppna för nya spännande impulser som skapar andlig längtan – men som även stimulerar en akademisk utbildning. Att förbättra barnens karaktär är något alla föräldrar kan göra. 

Universella Rättvisans Hus fortsätter: “Man måste komma ihåg också att barn lever i en värld som informerar dem om en hård verklighet genom direkt erfarenhet med de hemskheter som redan beskrivits eller genom det oundvikliga utflödet från massmedia. Många av dem är därigenom tvingande att växa upp för tidigt och bland dessa finns de som söker måttstockar och en ordning som kan styra deras liv.” 1)

Alla barn borde få möjligheten att stråla som symboler för en bättre framtid.

Som föräldrar är dock ansvaret stort – och därmed uppstår många frågor: Vart ska jag som förälder få energi och inspiration? Och måste jag som förälder engagera mig så mycket? Jag vill helst släppa detta och överlåta det till skolor och utbildningsinstitutionerna!

Som barnens främsta uppfostrare är det inte lätt – det är många utmaningar och hinder i vägen. Det första steget är att ta en andningspaus – och undersöka vilka möjligheter som finns för andlig uppfostran.

Det finns många verktyg. En bok jag fick ett tips om är: Illumine My Family: Bahá’í Prayers and Meditations from the Bahá’í Faith är en samling meditativa böner och utdrag från bahá'í-trons skrifter (Báb, Bahá'u'lláh och 'Abdu'l-Bahá) som hjälper din familj att införliva andlighet i vardagen. Texterna inkluderar vägledning och böner relevanta för familjer, oberoende deras bakgrund eller situation. Här får du läsa och fördjupa dig i teman som äktenskap, föräldraskap, barn, kärlek, hälsa, sorgarbete och mera. Bokens har dom mål att hjälpa familjer att växa tillsammans och främja stärka relationer med varandra och Gud.

Köp boken från Bahá'í-förlaget AB. Läs utdrag av boken på Google Books.

Källa: 1) Universella Rättvisans Hus brev till världens bahá’íer, Ridván-budskapet - april 2000.

Mänskligheten som en fågel

Intressant tanke! En fågel?

Ja – ‘Abdu’l-Bahá (1844-1921) säger “att två vingar är nödvändiga för människan. Den ena vingen är den kroppsliga förmågan och materiell civilisation; den andra är den andliga kraften och gudomlig civilisation. med bara en vinge är det omöjlighet att flyga, två vingar är nödvändigt. Hur mycket materiell kultur än utvecklas, kan den därför inte uppnå fulländning utom genom att upphöjas av den andliga civilisationen.” 1)

Materiell civilisation – vi har kommit bra långt på vägen. MEN – dagens civilisation kan inte jämföras med framtidas civilisation, där den andliga kraften bygger upp något helt nytt, något vi inte kan förstå. Som jag ser det så måste den gudomliga civilisationen vara något helt exceptionellt nytt –något som inspirerar mänskligheten att skapa världsfred.

Den gudomliga civilisationen, baserad på Bahá’u’lláhs (1817-1892) principer är verkligen framtiden. Vi kommer att se fantastiska uppfinningar, få ny kunskap om universums innersta mysterier och lösa stora problem. Vetenskap och religion i harmoni skapar goda förutsättningar för synergieffekter för att förstå på djupet och på alla plan mänsklighetens möjligheter och potential.

Det finns flera fåglar:

• Vetenskap och Religion
• Jämlikhet mellan kvinnor och män

Det måste vara balans i livet. Utan båda vingar kan inte mänskligheten flyga mot en ny världscivilisation – baserade på andliga principer.

Vad tror du?

 

Källa:

1) Utvalda skrifter av ‘Abdu’l-Bahá, s. 4.

Religion gör dig lycklig

Analyser av 300 000 intervjupersoner som ingick i Gallup-Healthways Well-Being Index 2011 visar att religiösa människor upplever välmående och flera positiva upplevelser i vardagen än de som inte definierar sig mindre eller inte alls religiösa.

Gallup och Healthway telefonfrågade 329 152 vuxna amerikaner i alla delstater, över 18 år;  1 000 amerikaner varje dag under ett år, perioden 2 januari – 31 december 2011.

Positiva känslor, som leende, skratt, njutning, glädje, att lära sig något etc, och negativa känslor som oro, nedstämdhet, stress och ilska togs upp i undersökningen.

De som ofta deltog i gudstjänster var lyckligast – de hade 3,36 positiva känslor varje dag, mot 3,08 bland de som aldrig deltog i en gudstjänst. Man kunde kontrollera detta mot demografiska variabler som ålder, utbildning och inkomst.

Lyckligast var de som regelbundet besökte en kyrka, synagoga eller moské. Tydligast mönster för positiva känslor såg man på söndagar. Det är då de religiösa mår bäst, medan de icke-religiösa mår sämre.

…

Detta är ett självsagt resultat i ett multireligiöst land som USA. Hade man gjort motsvarande undersökning i andra länder skulle man säkert fått samma svar, men med lite annat mönster. Kanske fredagar i muslimska länder eller lördagar i Israel, dagar man känner sig som lyckligast?

Men vad kan vi göra i sekulariserade länder – där religionen inte ses som något positivt i vardagen? Hur kan vi uppmuntra människor att ta tillbaka sin “religiositet”? Och vad är andlighet?

Som religiös människa tycker jag att vardagen får mening – när jag via bön och meditation känner en inre styrka. Det gör det möjligt att överse små hinder i vardagen, och ger mig möjligheten att tjäna mänskligheten. Till exempel att skriva på denna bloggen.

Vad ger dig styrka och mening i vardagen? Vad gör dig lycklig?

På Ny Vision ska vi försöka ta upp dessa teman…

Sufi-amatörens blysamma bidrag

Hon som kastar en vacker bok, En Diktares slit avvisar
För att att göra plats för glitter, För dessa gyllne små grisar
Den människan är ej riktigt klok, Guld och silver hon framvisar
Alla störs av hennes fnitter, När stoftets gud hon lovprisar

Stefan

Teknik för nöjes skull eller?

I dag är tekniska prylar en del av vardagen. Vi omges av mobiler (vissa har flera än 2-3), hörlurar, högtalare, hemmabio, flat-TV, stereoanläggning, iPhone, dockningsstationer, bärbara datorer, stationära datorer, TV-spel, spelkonsoler,  digitala fickur, klockor som projekterar tiden på väggen, lågenergilampor i olika fancy modeller, hjälpmedel till köket, kvarnar, larmsystem, trådlösa bredband, hubbar och switchar, bits och bytes.

Prylar, prylar, prylar. Här är ett renoveringsprojekt på gång… många saker dyker upp från källaren.

Det finns inga ända på hur tekniken ska ända – det finns inga gränser. Bara fantasin är den yttersta gränsen.

Mycket av det vi använder som vardagsteknik i dag, var inte att tänka på för 15-20 år sedan. Att en iPhone skulle vara en kraftfull dator med åtkomst till ett globalt informationssystem, foton, Internet, var ju en helt främmande tanke på 80-talet. Själv om jag hade sett StarTrek och StarWars med deras fantasivärldar av framtiden, så verkade det vara en dröm.

Men var kommer tekniken från? Vad är det som driver utvecklingen? Och varför har vi blitt beroende av alla saker? Det är en stor fråga, men svaret är: militära forskningsområden och materialism.

Många prylar vi omges med var tidigare hemliga militära forskningsområden. Till exempel Internet, som i början utvecklades på 1960-talet för att USA:s försvar skulle ha alternativa kommunikationsvägar och inte bli utslagna vid en möjlig atomkrig.

Och även rymdforskningen har banat väg för medicinska prylar, pennor som kan skriva upp och ner, magneter, frystorkade maträtter och mikrougnar, satelliter som kan positionera mobiltelefon och GPS med mera.

Men materialismen driver på utvecklingen. Ett stort sug efter produkter, en global marknad, lockar storföretagen som har finansiärer, en sälj- och marknadsavdelning som är redo att satsa på elektroniska spel, online gambling och appar.

Ett habegär, där vi är tvungna att visa upp senaste version av operativsystem, senaste apps, senaste nyvinningar inom teknikens område, senaste dator och senaste iPhone med mera är en karusell som är svår att stoppa.

Det finns en intressant sida: i och med att Västvärlden har nått mognad och infrastruktur och marknad är relativt mättad inom flera marknadssegment söker nu de stora globala företagen efter nya jaktmarker i fattiga outvecklade länder. Dessa länder tar nu ett jättekliv, från yttersta fattigdom till en medelklass som blir prylberoende.

Fött innan Internet, så kan jag säga att världen var långsammare förr. Nu ska allt gå fort, när stoppar karusellen?

Vill vi ha prylar som är utvecklade av militären och rymdforskningsprogram – eller kan vi nu snart se en paradigm, där andliga världen positionerar sig, där ödmjukhet, respekt, nyfikenhet och ett balanserad syn på livet kan driva utvecklingen framåt – utan pryljaget?

Vill en materialistisk inställd forskning och utveckling i marknadsekonomins namn ta den utmaningen?

I byggandet av en ny världsordning på fredliga principer, måste vi demilitarisera världens länder. Det kan vara ett steg på vägen mot prylar som har en civil bakgrund. Det ska bli spännande att se…

Materialismen – moraliska konsekvenser

Materialismen har en ödeläggande påverkan på samhällen och individer – världen över. Jag kan lätt se att de moraliska och sociala konsekvenserna från materialismens tankesätt (till exempel mantrat Volvo, vovve och villa), att begära och samla på sig saker, är stora.

Materialismen påverkar människans sinne, antingen psykologiskt, sociologiskt eller andligt.

Rikedom och välstånd är inte endast ett ekonomiskt "problem" det skapar även ett moraliskt dilemma. Det är en stor utmaning att möta den ohämmade materialismen, den otyglade jakten på saker och ting, korruption och habegär. Egoism, arrogans och ointresse bland de rika för de miljoner av fattigas levnadsvillkor gör inte saken bättre.

Ointresse i andras bekymmer kommer av att materialismen överskyggar den mänskliga förmågan: gott uppförande. Att leva ett andligt liv i pakt med Guds bud finns inte på kartan.

Jag tror det behövs en balans mellan det andliga och det materiella för att skapa en världscivilisation. De globala problemen accelererar och de rika blir rikare, på bekostande av den fattiga befolkningen. Som jag skrev i gårdagens blogginlägg så är de materiellt orienterade "frihetskämparna" inte intresserade i sociala, kulturella och globala lösningar. De vill ha snabba kortsiktiga lösningar, där materialismen är huvudingrediensen och terror är medlet för att driva deras process framåt.

Detta är tvärt emot den framtidsvisionen som Bahá'u'lláh (1817-1892) presenterar. Han menar att endast genom att befria sig från nedärvda dogmer, oavsett om de är religiösa eller materialistiska, kan förståndet inleda en oberoende undersökning av relationen mellan Guds Ord och mänsklighetens erfarenheter.

Fördomar är det största hindret. Materialismen gör en blind. De moraliska konsekvenserna är stora. Världens ledare måste nu snarast hitta lösningar som minskar materialismen.

Men det största arbetet åvilar var en av oss...