Lärandets vision för framtiden

Människans förmåga att kommunicera är något som särpräglar oss. Vetenskapen säger att universum är omkring 13 miljarder år gammal, jorden ca 4,5 miljarder år gammal och ”människor” inte så olika oss själva har varit här några få miljoner år, och den ”moderna människan” ca 35 000 – 50 000 år.

Intressant nog dök skrivkonsten upp för ca 6 000 år sedan, och det tog ytterligare 2 000 år att få ett ordentligt alfabet när man kunde kommunicera med 25-30 symbol. Först på 1100-talet efter Kristus startade kineserna med boktryckning och år 1451 förändrade Johannes Gutenberg mänsklighetens sätt att spara kunskap och kommunicera med tillgängliga texter.

Processen gick nu mycket snabbare: det första morsemeddelandet skickades 1844, skrivmaskinen blev till 1872, telefonin år 1876, stumfilmen 1922 och början på TV-åldern 1926 och så – mikroprocessorn och miniräknare 1971. År 1994 kom Internet för full musik. I dag är de sociala medier och surfplattor som gäller.

Kommunikationsexplosionen skakar om världen. På 80-talet var det vanligt i västvärlden att ha två nationella TV-kanaler, i dag är det 1000-tals TV-kanaler från hela världen som gäller.

 

Världen blir en kolossal informationsbörs

Fiberoptiska kablar kommunicera med 100 Mbit per sekund med många samtidiga abonnenter över stora avstånd via Internet.

I slutet av 2008 uppskattade man antalet domänsidor på Internet till 188 miljoner och det indexerbara Internetet till 63 miljarder sidor. Man uppskattar att antalet osynliga sidor är 50 gånger flera än de synliga och kanske 100 gånger fler – det blir 10 000 miljarder sidor (1)

Det behövs kunskapsarbetare för att få all tekniken att fungera. Med kunskap förpliktar!

Mycket av de verktyg vi kommunicerar med i dag är baserad på militär forskning. Själv telegrafin, telefonin, mobiltelefoni, Internet, fiberkablar och GPS har används av militären.

Visionen för framtiden är att civil forskning och utveckling driver utvecklingen framåt. Men det viktigaste är att framtidens forskare, lärare och elever har en ödmjuk hållning till lärandets process.

Med ett andligt perspektiv vill man även kunna upptäcka stora mysterier och förnya vetenskapen.

Det gäller bara att ha en ny vision!

Källor:

1) www.iis.se

Filosofi och vetenskap för en andlig världsordning

Som nämnt i mitt tidigare blogginlägg 21 augusti om sökandet efter sanning, så beskriver ‘Abdu’l-Bahá definitionen av filosofi som bestående av fyra huvudområden, syfte, omfattning, riskområden och dess begränsningar.Författaren Julio Salvi tar upp frågan om denna definition av filosofi kan vara missledande när man betraktar den moderna västliga civilisationen:vi kan inbilla oss att det å tro på en filosofi (och i det sammanhanget, sökandet efter sanningen), vars mål är ”att förstå saker och tings verklighet” endast är en teoretisk aktivitet – som har sina egna syften, dömd att förbli i sin sfär av tankar och ord.

Bahá’íer som strävar efter att uppnå ”alla mänsklighetens fullkomligheter i handling” och som efterliknar ‘Abdu’l-Bahá, när Han går den ”mystiska vägen med praktiska fötter”, kunde lätt frestas att förvisa filosofi till en av de onyttiga kunskaper som börjar och slutar i ord, har bestämd blivit fördömd av Bahá’u’lláh.

Filosofer – världens ledare

Bahá’u’lláh, i sin tur, prisar de stora filosoferna och bekräftar att de ”är mänsklighetens ledare och är framträdande bland dem”, medan ‘Abdu’l-Bahá, när Han refererar till Bahá’u’lláh, skriver:”I Hans brev har han uppmuntrat och snarare uppmanat människorna att studera filosofi.Därför, i Bahá’u’lláhs religion är filosofi högst uppskattat.” (1)

‘Abdu’l-Bahá säger även att ”filosoferna har grundad den materiella civilisationen”, medan Shoghi Effendi skrev, genom sin sekreterare: ”Filosofi … är helt klart inte en av de vetenskaperna som börjar och slutar med ord.Man syftar på resultatlösa metafysiska diskussioner, inte en sund gren av kunskapens träd som filosofin … han önskar att du inte brukar för mycket tid på den abstrakta sidan av filosofin, men hellre närmar dig den från en mera historisk vinkling.” (2)

Filosofi värderas högt

Som vi ser av dessa uttalanden så uppmuntras vi att studera bahá’í-skrifterna för filosofiska referenser som vill ge oss en klarare förståelse över de orsakerna till att filosofi värderas så högt, och att vi måste bli vägledda långs den vägen, strikt hållande fast de råd som bahá’í-källtexterna ger oss.

Vi kan inte kalla Ny Vision en filosofi, men det är definitivt värt att tänka på vetenskaper som börjar och slutar med ord.Visioner och tankemönster baserade på en rasistisk, ateistisk eller nationalistisk idé har visat sig vara värdelösa i att vägleda mänskligheten.

Så får vi se om en ny andlig väg, en ny andlig världscivilisation baserad på rättvisa och enhet, att mänskligheten går den andliga vägen på praktiska fötter, kan upprätta vad mänskligheten kollektivt längtar efter.

Källor:
1) Bahá’u’lláh, Lawḥ-i-Hikmát (Tablet of Wisdom)
2) Shoghi Effendi, Unfolding Destiny, p. 445 (ej granskad översättning)

Obunden all vidskepelse – sökandet efter sanningen

De viktigaste och väsentligaste delarna av det gudomliga statskick (ny andlig världsordning) som Bahá’u’lláh förkunnade för världens ledare och mänskligheten kollektivt på slutet av 1800-talet lägger bland annat stor vikt vid oberoende sökande efter sanningen – vi måste vara obunden av vidskepelse eller tradition.

Mänsklighetens enhet är en viktig princip och grundläggande i bahá’í-tron, och även den grundläggande enheten av alla religioner.Vi måste fördöma alla former av fördomar (vare sig religiös, ras, klass eller nationell).
Andra viktiga principer är:

• harmoni mellan religion och vetenskap;
• jämställdhet mellan män och kvinnor, de två vingarna som får mänsklighetens fågel att sväva;
• införandet av obligatorisk skolutbildning (fortfarande en utmaning);
• antagandet av ett universellt hjälpspråk;
• avskaffande av extrem rikedom och fattigdom;
• en världsdomstol för prövning av tvister mellan nationer;
• upphöjelsen av arbete som utförs i en anda av tjänst för mänskligheten ses som tillbedjan;
• rättvisa som härskande principen för det mänskliga samhället och
• religionen som ett bålverk för skydd av alla folk och dess nationer, och
• inrättandet av en permanent och universell fred.

Detta är det högsta målet för hela mänskligheten.

Om en man skulle lyckas i sitt sökande efter sanning en, måste han, i första hand, blunda för all traditionell vidskepelse i det förflutna. Alla de äldre och etablerade religionerna har traditionellt en vidskepelse och har gradvis blivit bundna av tradition och dogmer.

Följ med på nästa artikel på Ny Vision om sökandet efter sanningen och definitionen på filosofi.

Andliga krafter som rensar

Som beskrivit i mitt tidigare blogginlägg så verkar stora andliga krafter i världen. Dessa grundläggande positiva krafter möts av mänsklighetens motstånd mot det nya okända. I boken “Forces of Our Time: The Dynamics of Light and Darkness” som är grunden för denna artikelserien beskriver Shoghi Effendi dessa krafter bland annat som pådrivande, världsskakande, världsrubbande, världsenergigivande, världsstyrande och världsvitaliserande. Det är alltså en kraft från Gud, en renande och förvandlande kraft. Denna kraften renar och driver allt framför sig. Den är överväldigande, oberäknelig i sin styrka, mystisk i sitt sätt och man måste respektera denna kraften.

I grunden är det andliga krafter som är fundamentet för verkligheten, huvudgrunden för mänsklighetens liv. Andlighet ses inte endast som en dimension av människans liv – det är själva drivkraften för vår existens. Vi kan inte leva utan denna andliga kraft.

‘Abdu’l-Bahá beskriver det som att solen är källan till fysisk existens – alltså att Guds ord är källan till människolivet och civilisationen. Inget liv skulle varit möjligt utan värmen och ljuset från solen.

Denna andliga kraften har många namn – vi kan se det som själ, sinne, ande, hjärta, syn, hörsel. I grunden är det samma “realitet”. Det är anden eller själen som ser genom ögonen och hör genom öronen. Det är anden som hör, det är anden som ser och det är anden som vet. I grunden är tillträckningskraften i universum en kärlekskraft. Denna kraft håller universum, dess planeter och stjärnor i sina fysiska banor. Detta är en kraft som förenar, ordnar och upprätthåller balansen i alla ting. Om denna kärlekskraft tas bort upplöses allt. ‘Abdu’l-Bahá omtalar detta som en enhetskraft, tillträckningskraft eller gudomlig energi. Det vi ser är andliga krafter – och om vi koncentrerar oss kan vi förstå vilka system och processer som påverkas och hur dessa krafter verkar i världen.

På varje nivå i skapelsens riken ser vi en andlig verklighet. Det är förbindelselinjer mellan sanningar på ett nivå till ett annat nivå. Den fysiska världen som vetenskapen undersöker kan betraktas som ande – då det materiella speglar andliga sanningar.  I mineralriket har vi tillträckningskraften, i växtriket växt och reproduktion, i djurriket olika sinnen och känslor. För människan är det kraften – den rationella själen – som kan återspegla alla sidor av andligheten. Inom varje nivå hittar man ökande andliga  uttryck för anden.

Det finns olika mönster på olika existensnivån – och när vi undersöker sanningar på en nivå kan vi upptäcka sanningar på högre nivån. Om vi då studerar de krafter som verkar i vår tid vill vi bli hjälpt om vi kommer i håg att Guds ord är källan till liv och att fysisk vetenskap och andlig utbildning upplyser varandra.

Följ med i fortsättningen på Ny Vision för att ta del av de krafter som verkar i världen – krafter som i slutändan vill skapa en ny andlig världscivilisation.

Vår tids dramatiska krafter sprider ljuset

Jag läser just en inspirerande bok “Forces of Our Time – The Dynamics of Light and Darknes” av Hooper C. Dunbar. Boken beskriver att tiden vi lever i är verkligen en viktig tidsperiod. Ut från det jag läser inser jag att det är mycket stora krafter i gång i världen – men de är svåra att se, och endast några få har uppmärksammad deras ursprung eller effekt. Förhoppningsvis kan jag med boken som grund för denna och några kommande artiklar ge en liten inblick i vad som händer just nu – och varför det sker.

Hooper Cameron Dunbar (1937 –) är en tidigare medlem av Bahá’í-trons världscenter – Universella Rättvisans Hus. Han studerade noggrant bahá’í-skrifterna, däribland ‘Abdu’l-Bahá (1844-1921) och Shoghi Effendis (1897-1957) skrifter. Ut i från sitt studium kom han fram till ett mönster i deras presentation över verkligheten – som ett system där anden bildades först, därefter formades med den gudomliga avsikt strukturer.

Vi kan se att de okända krafterna i vår tid i sin natur är andliga – ett resultat av att Guds budbärare för vår tidsålder, Bahá’u’lláh (1817-1892) har satt i gång processer som ska skapa en gudomlig civilisation – mänsklighetens högsta mål och öde. Det är alltså stora krafter som nu är frigjort – som förvandlar människohjärtana, som formar nya sociala institutioner och som bidrar till högre nivån av välfärd och organisering av planetens resurser. Detta är i grund och botten en positiv energi – en positiv kraft. Men – negativa krafter har rest sig som en virvelström – mänsklighetens motstånd mot det gudomliga syfte.

Det är alltså dramatiska ändringar som tar plats – på den ena tiden ser vi en synlig försämring av så många grundläggande processer och gamla institutioner, från  finansvärlden, politiska och sociala förhållanden till klimatändringar och energifrågor. På den andra sidan ser vi ett livligt uppsväng i kunskap, bekymmer över situationen för de mänskliga rättigheterna och i ny teknik som för människorna närmare varandra (trots stora fysiska avstånd).

Att förstå dessa ljusets krafter kan ge ett inblick hur vi kan bemöta dem och hur vi kan undvika mörkrets motstånd – och ge oss en klar vision över vår värld och vår egen uppgift.

Följ med i nästa artikel om dessa krafter – deras ursprung och bli inspirerad.

Vem tjänar på att använda ett världsspråk?

Jag fortsätter min artikelserie på Ny Vision om behovet av ett framtida världsspråk. Denna artikel handlar om vem som direkt skulle tjäna på att använda ett universellt språk.

Alla tjänar på det
Ett internationellt hjälpspråk eller världsspråk skulle ge många fördelar (som beskrivet i mina tidigare blogginlägg) för alla världens folk. Möjligheten att fritt kunde läsa, skriva till, prata med och lyssna på vilka som helst människa man träffar, utan hjälp av översättning och tolkning, skulle vara av godo för alla.

Detta är en möjlighet av stor betydelse – en sådan möjlighet som aldrig tidigare har funnits för människorna.

Direkt tillgång till känslor, idéer, meningar, information – vetenskaplig, historisk, konst med mera, är i dag ”inlåsta” på webbsidor, i böcker, tidningar, tv- och radioprogram (nyheter, underhållning, kultur, utbildning etc.) över hela världen. Nu då teknologin gör det möjligt för ett stort antal människor att få tillgång till tekniska lösningar för åtkomst till dessa informationskällor, hur kan vi förhindra en politisk lösning som vill ge framtida generationer åtkomst till språkverktyg i teknologins framkant?

De fattiga tjänar på det
Fördelen med att lära sig ett världsspråk för de fattigaste av världens globala befolkning är enorma. Ekonomisk orättvisa råder. Detta på grund av språkhinder – inte alla har tillgång till ”inlåst” information. Ett internationellt språk skulle minska orättvisor och skapa möjligheter för alla.

Alla skulle få samma möjligheter att ta del av världens samlade information. Att barnen lär sig snabbt nya språk är väl känt. Och att lära sig ett globalt språk skulle ge direkt åtkomst till ekonomiska, vetenskapliga och konstnärliga resurser på ett naturligt sätt.

Även invandrare i ett land kan föredra ett annat språk än sitt modersmål, om myndigheterna redan har utvecklat mekanismer för utbildning i det språket.

Det är således flera valmöjligheter för en global mänsklighet att beakta. Om resultatet blir ett konstruerad eller redan existerande språk, vill rättvisare skapa möjligheter för de fattiga att ta del av samhällslivet – ge denna befolkningsgruppen helt nya insikter, erfarenheter och inspiration.

Bahá’u’lláh (1817-1892) “ålade mänskligheten att avskaffa rasmässiga, religiösa, politiska och ekonomiska fördomar, antagande av ett internationellt hjälpspråk, lika rättigheter för män och kvinnor, ett universellt utbildningssystem, oberoende sökande efter sanningen och antagande av en internationell standard för mänskliga rättigheter…”

Det är mot detta mål vi måste arbeta – och ett hjälpspråk eller framtida världsspråk är ett steg på den vägen. 

Följ artikelserien om ett globalt världsspråk på Ny Vision…

Vetenskap och religion i harmoni skapar framdrift

Fördomar och vidskepelse är fortfarande en stor utmaning för mänskligheten. Att bygga en ny världsordning är ingen lätt sak. När så många motstridande kulturer, grupper, intresseområden tävlar om maktfokus och pressar politiska-, vetenskapliga-, sociala-, ekonomiska- och religiösa organisationer och företag att ta ställning, är det lätt att tappa balansen i processen att bygga en ny värld baserad på andliga principer.

Den materiella sidan verkar utmanövrera människans andliga karaktär – dygder och moral är inte speciellt populär, i vare sig skolan, ideell sektor, affärslivet eller offentlig sektor.

Verkligheten är inte svart eller vitt, och för att utveckla och förvalta jordens befolknings bästa mänskliga förmågor och förhindra vidskepelse, övertro, fördomar och inrotade vanföreställningar har Bahá’u’lláh förklarat att religion måste överensstämma med vetenskapen.

Om religionen inte överensstämmer med vetenskapliga principer och förnuftiga processer – då är det vidskepelse. Gud har utrustat oss med förmågan att förstå och betrakta saker och tings innersta verklighet. Om religion är i motsats till förnuftet och vetenskapen, är tro omöjligt – och om tro och förlitan på de gudomliga religionerna inte är uppenbarad i hjärtat, kan det inte ske någon andlig utveckling…

Och det är det den Nya Visionen handlar om – att skapa förändring och att så många som möjligt nu får upp ögonen och tar till sig Bahá’u’lláhs och ‘Abdu’l-Bahás budskap.

Vad är egentlig grunden för mänsklig kunskap – inspiration? V av V

Inspiration – ja, vad är inspiration? Och vad har det med att förstå grunden för mänsklig kunskap? Och är inspiration nyckeln? Låt oss utforska detta sista kriterium:

‘Abdu’l-Bahá förklarar att det påstås att via inspiration kan vi få kunskap. Vad är inspiration? Det är det mänskliga hjärtats förståelse. Men vad är den sataniska påverkan som hemsöker människan? Det är även det mänskliga hjärtats förståelse. Så hur kan vi skilja på dessa två?

Frågan är: Hur ska vi veta om vi följer Gudomlig inspiration eller sataniska inbillningar som påverkar den mänskliga själen? I korthet kan vi säga att i den mänskliga, materialistiska världen är dessa fyra bara de enda existerande kriterier eller vägar till kunskap, och alla dessa är felaktiga eller opålitliga.

Vad kvarstår? Hur kan vi uppnå verklig, reell kunskap? Jo – via Den heliga andes påverkan, som är ljus och kunskap i sig själv. Genom den vil det mänskliga sinnet få tillfört energi och liv och förstärkt i sina slutsatser och få perfekt kunskap. Detta är ett avgörande argument som visar att alla tillgängliga mänskliga kriterier är felaktiga och bristfälliga, men den gudomliga standarden för kunskap är ofelbar.

Därför kan man inte rättfärdiga en människa som säger ”Jag vet då jag förstår via mina sinnen”, eller ”Jag vet därför att jag bevisade det via min förståelse”, eller ”Jag vet då det överensstämmer med traditionen eller tolkningen av den Heliga boken”, eller ”Jag vet då jag är inspirerad”.

Alla mänskliga standarder för slutsatser och bedömningar är därmed felaktiga.

… säger ‘Abdu’l-Bahá .

 

---

Tänkvärt – och speciellt intressant när vi ska bygga en ny världsordning – baserad på andliga principer. Vid att följa ‘Abdu’l-Bahá ’s ord får plötsligen många svåra utmaningar en annan dimension, och vi kan se att med bön, ödmjukhet och ett andligt sinnelag kan man bli öppen för Den heliga andes påverkan, som ger ljus och kunskap.

Källa, boken ”The Promulgation of Universal Peace” av ‘Abdu’l-Bahá

Vad är egentlig grunden för mänsklig kunskap – traditionerna? IV av V

‘Abdu’l-Bahá besökte Europa och USA under mera än nio månader 1911-1912. Han träffade då människor från alla samhällsskikt: journalister, präster, arbetare, vetenskapsfolk, kvinnosaksförespråkare, läkare, byråkrater, fattiga och rika. Han fick många frågor, och flera vetenskapsfolk var intresserade i att veta vad som är grunden för mänsklig kunskap.

‘Abdu’l-Bahá tar upp det tredje kriteriet traditionerna och berättar att teologerna ser traditioner som en korrekt väg och ett mått för att förstå grunden för mänsklig kunskap. Han förklarar dock att denna källa likaledes är otillförlitlig och ovärdig som orsakssamband.

Religiösa traditioner är berättelser och uppteckningar av förståelse och tolkningar i de Heliga böckerna. Men med vilka medel har denna förståelse, denna förtolkning kommit till stånd? Vid analys av mänskligt förnuft. När vi läsa Guds Heliga skrifter (från alla skriftreligioner) och med uppfattningsförmågan kan vi dana slutsatsen via förnuftet. Förnuftet är sinnet (Reason is mind). Om vi inte är utrustad med fullkommet förnuft, hur kan vi då begripa meningen i Guds ord?

Därför - som vi redan har förklarat - är mänsklig förnuft, i sin natur, begränsad och ofullkomlig i sina slutsatser. Förnuftet kan inte omsluta den högre Verkligheten själv, det oändliga Ordet.

Eftersom traditionernas källor och förtolkningar är mänskligt förnuft, och mänskligt förnuft är ofullkomligt, hur kan vi då vara bunden av vad förnuftet hittar av verklig kunskap?

I nästa blogginlägg beskriver jag det fjärde kriteriet för kunskap – nämligen ”inspiration”. Kan det vara en verklig källa till att förstå vad mänsklig kunskap är? Följ med…

Källor:

• The Promulgation of Universal Peace
• Andlig Dagbok från Bahá’í-förlaget AB

Vad är egentlig grunden för mänsklig kunskap – förnuftet? III av V

Jag beskriver här vidare hur ‘Abdu’l-Bahá beskriver de fyra kriterierna till mänsklig förståelse och kunskap. I min tidigare artikel tog jag upp sinnet och i detta blogginlägg beskriver jag förnuftet.

‘Abdu’l-Bahá talade med vetenskapsmän under sin Europa- och Amerika-resa 1912. På deras förfråga om vilka kriterier som kan betraktas som grunden för mänsklig kunskap betraktade han förnuftet som ett ej tillförlitligt kriterium.

Den mänskliga världen är ett hav av olika åsikter, tycken och uppfattningar. Om förnuftet är en fulländad standard och kriteriet för kunskap – varför är det då så många olika meningar, och varför är filosoferna fullständigt oense med varandra? Detta är ett klart bevis på att mänskligt förnuft inte kan anförtros att vara ett ofelbart kriterium.

Schack matt – filosofer, forskare, vetenskapsfolk, politiker och teologer
skapar strategier för att vinna… allt på grund av bristande kunskap.

Till exempel: stora upptäckter och tillkännagivanden under tidigare århundraden skapar fortfarande förargelse och fördömelse bland de visa i dag. Matematiker, astronomer, kemister och vetenskapsfolk motbevisar och avvisar tidigare slutsatser; inget är slutgiltigt; allt ändras, då det mänskliga förnuftet utvecklas längs nya vägar av utforskningar och drar nya slutsatser varje dag. I framtiden vill mycket som tillkännagivs i dag bli avvisad och motbevisat. Så vill ske i evig tid.

I nästa blogginlägg tar jag upp hur ‘Abdu’l-Bahá ser på mänsklig kunskap, traditionerna och de andra kriterierna.

Källa: The Promulgation of Universal Peace

Vad är egentlig grunden för mänsklig kunskap – våra sinnen? II av V

‘Abdu’l-Bahá talade med filosofer och vetenskapsmän på sina resor till Europa och Amerika 1912 och berättade att vägen till mänsklig kunskap via våra sinnen inte är tillförlitlig.

Till exempel, betrakta en spegelbild. Spegelbilden existerar inte och har faktiskt ingen levande existens. Men om du aldrig hade sett en spegel, ville du helt klart insistera och tro att spegelbilden var verklig. Ögat kan se en hägring, en optisk illusion i berget, i öknen eller på vattnet, men det är ingen verklighet. Står vi på båtdäcket kan vi tro att kustlinjen rör sig – men vi vet att fastlandet står fast och att det är båten som rör sig.

Tidigare trodde man att jorden var en fast punkt och att solen roterade runt jorden, men själv om det ser sådan ut, är det motsatta tillfället. En virvlande fackla kan röra sig i en cirkel framför våra ögon, men vi vet att det är bara en ljuspunkt. Vi ser att en skugga rör sig på backen, men den har ingen materiell existens, ingen materiell substans. I öknen kan atmosfäriska förhållanden producera illusioner som bedrar ögat. Man kan till exempel se en karavan som rör sig upp mot molnen. Här i Norden kan vi se polarsken (Aurora Borealis) som förbryllar mänskliga synintryck. Vi kan till exempel under vissa ljusförhållanden uppfatta tre solar, som vetenskapen kallar ”falska solar”, men vi vet att det finns bara en enda sol.

I korthet – våra sinnen kan bedras och vi är därför oförmögen att skilja vad som är verkligt från vad som inte är det.

Följ med i nästa blogginlägg där jag beskriver mera om hur ‘Abdu’l-Bahá ser på mänsklig kunskap, förnuftet och de andra kriterierna.

Källa: The Promulgation of Universal Peace

Vad är egentlig grunden för mänsklig kunskap? I av V

’Abdu’l-Bahá (1844-1921) tog upp detta tema då han april 1912 besökte New York. Han beskriver i boken the ”Proclamation of Universal Peace” att vetenskapsmän på den tiden konkluderade med att förvärvandet av kunskap om företeelser i naturen överensstämmer med en fixerad, oföränderlig lag – en lag som är matematisk exakt och som fungerar genom våra sinnen. Till exempel: ett öga ser en stol – det är alltså ingen tvekan att en stol existerar. Ögat ser molnen och solen, det ser blommor och vi luktar en parfym. Jag kan höra ett ljud utanför mitt hus etc.

‘Abdu’l-Bahá i mitten. Han reste till Europa och USA under perioden 1911-1913.
Fotot visar ‘Abdu’l-Bahá i Bristol. England, september 1911.
Foto: media.bahai.org.

Detta var vad den tidens vetenskapsmän betraktade som en fast matematisk lag; lagen om uppfattning och slutledning. Detta bevis är uppenbart – att vår kunskap om universum är beroende av våra sinnen. Materialister betraktar detta kriteriet som en standard för mänsklig kunskap – via våra sinnen uppfattar vi universum.

Bland greker och romare var kriteriet för kunskap förnuftet – det som kunde bevisas och accepteras av förnuftet måste nödvändigtvis medges vara sanningen.

Ett tredje kriterium var teologers uppfattning att traditioner, profetiska uttalanden och utläggningar; detta utgör grunden för mänskligt vetande.

Det finns ett till, det fjärde kriteriet som religiösa och metafysiker betraktar som en källa och kanal för all mänsklig förståelse av det okända i universum – det är genom inspirationen.

Kort sagt, dessa fyra kriterier, i överenstämmelse med 1912-förståelse var:

1. uppfattning via våra sinnen,
2. via förnuftet,
3. traditioner,
4. inspiration.

I mina nästa blogginlägg ska vi titta närmare på de fyra kriterierna, och om de kan vara grunden för ”verklig” mänsklig kunskap. Så följ med på denna spännande resa…

Världar av förbjuden symmetri – fick Nobelpriset i kemi 2011

Professor Dan Schectman från Haifa Israel upptäckte i början av april 1982 att kristaller hade en ny symmetri, utöver de vanliga 1,2,3,4 och 6 dimensionerna som var regeln för kristaller i fast material. Upptäckten gjordes av honom som forskare för den militära forskningsintuitionen DARPA i USA, och chockera vetenskapsfolk.

Nya kristalldimensioner var otänkbart och förbjudet. Kristallformationen var inte enligt regelboken. 5 och 10 dimensioner för kristalldimensioner? Omöjligt!

Professor Schectman fick direkt stor motstånd för sin nya upptäckt och kastades ut från sin forskningsgrupp. För 30 år sedan var inte upptäckten något att tala om. Schetman visste dock att detta var framtiden. Han hånades och ledande inom vetenskaps- och forskarvärlden tog inte upptäckten seriöst. Det gick inte att acceptera kvasikristaller med många dimensioner.

Till och med Linus Pauling, världskänd vetenskapsman talade emot mångdimensionella symmetriska kristaller.

Tillbaka i Haifa fick han dock stöd och på slutet av 80-talet började många unga forskare publicera artiklar om upptäckten. Först motvilligt, men senare tog de till sig den nya kunskapen. Forskarna kunde återskapa resultaten, och nu finns det 10 000 artiklar inom ämnet symmetrisk kristallografi. Det tillhör nu standard läroböcker.

Kvasikristaller med många dimensioner ger material med stor styrka, seghet och hållfasthet. En form för armering.

Forskare hade redan på 70-talet upptäckt kvasikristaller, men de var dock rädda för att upptäckten skulle utsätta dem för stort motstånd. Professor Schectman var rätt man på rätt plats till rätt tid med sin upptäckt – och hade mod att stå fram för sin upptäckt.

I dag vill till och med borgarmästaren från Haifa delta när Professor Schetman filmades vid en guidad tur på Baha’i-trädgårdarna på Karmelberget, Haifa, Israel.

…

Det samma motståndet, ilskan, hånskrattet sker inom många andra områden – bland annat inom religionens värld. Det krävs mod att stå upp för en ny religion, nya principer, nya visioner. Det är motstånd över allt mot den nya tidens principer. Principer som ska vara grunden för den nya världsordningen – baserad på andliga principer. Det är det bahá’í-tron bidrar till.

Jag tror det finns många världar, nya dimensioner som vi i dag inte har upptäckt. Dagens vetenskap räcker inte till – men i framtiden vill nya material skapas, som kommer att revolutionera forskarvärlden och ge oanade möjligheter till bland annat bättre resurser, medicinsk teknik och material som kan skapa bättre liv för oss människor.

Det krävs därför flera som står upp för sin sak, antingen det är inom vetenskap eller religion.

Förhoppningsvis kan religion och vetenskap gå hand i hand och inspirera varandra – där vetenskapen får nya andliga insikter, och ödmjukhet att använda tekniken till människans bästa.

Det kommer en dag då folk upptäcker principerna, dess bakgrund och hur det kommer att omdana hela mänskligheten.

Förhoppningsvis blir det inte för sent för en mänsklighet i desperation efter goda nyheter…

Klicka på bilden – se programmet i Vetenskapens Värld från SVT Play.
Programmet visas till den 2 februari 2012.
De 24 första minuterna tar upp temat mångdimensionella kristaller

 

Text: baserad på Vetenskapens Värld, SVT Play.

Behoven av ett internationellt hjälpspråk

I dag har FN 6 officiella språk och EU 23 officiella språk. På grund av tidsbrist översätts relativt få av arbetsdokumenten till alla språk. EU använder engelska, franska och tyska som procedurspråk – och Europaparlamentet översätter beroende på ledamöternas behov.

Alltså – goda tider för tolkar och översättare för tiden.

Men – vi har visionen för en ny tidsålder för världen och därmed behoven av ett internationellt hjälpspråk och skriftspråk som stöd och för att förenkla gränslös kommunikation. Det globala samhället kan göra stora framsteg inom vetenskap, konst, kultur, religion och få förståelse för planetens bästa genom bättre kommunikation mellan nationer, reduktion av administrativa kostnader för affärsvärlden, regeringar, myndigheter och organisationer.

Språkforskarna räknar att det finns mellan 3 000 till 8 000 språk i världen. Om man räknar med ca  6 000 (1) språk i världen, talas över 50 % av färre än 10 000 människor. Om 50 år kommer en stor del av dessa språk att försvinna…

Det kan därför etableras språkkluster i och med att språken försvinner – och nya språkformer utvecklas (språken går in i varandra) – väl anpassade för den nya tiden.

Just som Bahá’u’lláh, grundaren av bahá’í-tron påpekade för omkring 150 år sedan: behovet av ett gemensamt tal- och skriftspråk. 

 

Källor:

1) Databasen Ethnologue räknar antal levande språk till 6 909.

Världens kroniska sjukdomar

Är världen sjuk? Kan världen bli sjuk? Är det inte bara varelser - människor eller djur som kan bli sjuka? Nej – världen och dess institutioner är sjuka – det är kroniska “sjukdomar” som plågar en sönderfallande tids institutioner. Det är en nedbrytande kraft som påverkar planetens processer. En moralisk global kris omger mänskligheten och river upp samhällsväven.

Själviskhet, misstänksamhet, rädsla och bedräglighet är tydliga. Terrorism som hänger över den internationella scenen i alla världens hörn och den intensiva jakt på rikedomar och nöjen kontrollerar värden som lycka, trohet och kärlek. (1)

Försvagandet av familjsolidariteten hotar grundläggande hela samhällens fortsatta existens. “Hur den mänskliga naturen fördärvas, hur det mänskliga beteende urartar, hur mänskliga institutioner korrumperas och upplöses”, om vilket Shoghi Effendi (1897-1957) förvarnade, visar sig tråkigt nog “i den värsta och mest motbjudande form man kan tänka sig.” (2)

Shoghi Effendi lägger största delen av skulden för mänsklighetens moraliska förfall på religionens minskade inflytande som social kraft. “Skulle religionens lampa döljas”, citerar han Bahá’u’lláh (1817-1892), “kommer kaos och förvirring att följa och godhetens, rättvisans, lugnets och fridens ljus att sluta skina.” De decennier som har gått sedan Shoghi Effendi skrev dessa orden har inte bar sett religionens minskade moraliska inflytande – men har även sett hur religiösa institutioner i själva verket har förrått massorna. Resultatet har gett upphov till en fanatism som (om den får härja fritt) kan förgöra grunden för civiliserat umgänge mellan människor. (3)

Den ökande ekonomiska klyftan mellan rik och fattig, den bestående fiendskapen mellan nationer, det ökande antalet flyktningar, den genomgående känsla av osäkerhet, avsaknaden av grundläggande service på många orter, exploateringen av naturresurser är bara några tecken på värdens ledares oförmåga att lindra mänsklighetens plågor.

Miljökatastrofer – Tjernobyl. Foto: flickr.com

Vi ser i dag akuta tecken på hur europeiska ekonomiska teorier, handlingskraft och institutioner bryter samman, och hur vissa länder i Europa, Latinamerika, Mellanöstern och Asien är oförmögna att leda sina länder mot en bättre värld.

Ansträngningar har gjorts – men det har kommit till korta att avlägsna “roten till den ondska som så bryskt har rubbat jämvikten i dagens samhälle.” “Inte ens”, sade Shoghi Effendi, “skulle skapandet av ett system som skulle ge världen politisk och ekonomisk enhet … i sig ge ett motgift mot det gift som ständigt undergräver organiserade folks och nationers livskraft.” (4)

Men det finns en uppbyggande process – en gradvis spridning av en världssolidaritet som spontant uppstår ur den oorganiserade världens villervalla – som ett indirekt tecken på principen om mänsklighetens enhet. Denna solidaritet har ökat och i dag ser man dess inverkan inom områden som förkastandet av etniska fördomar till en medvetenhet om ett världsmedborgarskap, från ökad miljömedvetenhet till koordinerade ansträngningar inom folkhälsoarbetet, omtanke för mänskliga rättigheter, systematisk utbildning och uppblomstringen av interreligiösa samarbeten och hundratusentals lokala, nationella och internationella organisationer som arbetar med sociala frågor i någon form. (5)

Det är långt fram mot bahá’í-visionen om en ny världsordning baserad på andliga principer – men arbetet är startat och fler och fler bidrar. Du är även välkommen att bidra. Kontakta en gräsrotorganisation och delta i arbetet.

Tillsamman hittar vi medicinen mot världens kroniska sjukdomar.

Källor:

1. Baserad på Shoghi Effendis uttal för 70 år sedan.
2. Universella Rättvisans Hus, april 2006 till världens bahá’íer
   
3. Ibid
   
4. Ibid
   
5. Ibid

Går det att skapa en värld där vetenskap och religion är i harmoni?

För att skapa en bättre värld – behöver religion och vetenskap samarbeta. Utmaningarna som står framför oss är globala, katastrofala och mörka, och en cynisk vetenskaplig väg kan inte ensam föra mänskligheten framåt mot en ny världsordning.

Det krävs därför andliga principer och goda dygder som kan tygla den materialistiska vetenskapen, som kan vägleda och inspirera till nya vetenskapliga upptäckter – till glädje för alla på hela planeten.

Det är som en fågel med två vingar – den ene religionen, och den andra vetenskapen. Fågeln kan inte flyga med endast en vinge, både måste fungera.

Religion och vetenskap har betraktats som motpoler – och har aktivt motarbetat varandra, inom islam och kristendomen, under olika perioder.

Men så var egentligen inte tillfället under högkulturer, där religionen uppmuntrade vetenskapen och en fantastisk civilisation uppstod.

Kristendomen i begynnelsen uppmuntrade vetenskap (under Konstantin den Store, Bysantiska riket omkring år 330 e.Kr.) – och en ny kultur där vetenskap och religion samarbetade skapade grunden för det som kom att bli en kort, men blomstrande civilisation.

Även Muhammed undervisade i och uppmuntrade de troende att ta del av vetenskap, kunskap och förnuft. (1)

‘Abdu’l-Bahá (1844-1921) hade en andlig inställning till detta ämnesområde, som var lika logisk som den var religiös och lika mycket i överenstämmelse med vetenskap som tro. (2)

Poängen är att för att vetenskap och religion ska vara i harmoni måste full tankefrihet råda, samt harmoni mellan dem.

H. M. Balyuzi beskriver i Sverre Holmsens bok “De Upplysta Horisonterna” att religion och vetenskap måste gå hand i hand. Religion utan vetenskap blir vidskepelse; vetenskap utan religion blir sterilitet.” (3)

Bahá’u’lláh (1817-1892) skriver att “infernaliska instrument har uppfunnits och sådana illdåd av livsförstörelse utvecklas som man aldrig förr har sett eller hört talas m bland jordens nationer.

Jag tror helt fast att i den nya världsordningen, det nya världssamhälle vill vetenskap och religion, dessa två mest betydelsefulla kraftkällor i mänsklighetens liv förlikas och bringas att samverka.

1) Kristus och Bahá’u’lláh, s. 55 från Bahá’í-förlaget AB

2) Kristus och Bahá’u’lláh, s. 100 från Bahá’í-förlaget AB

3) De Upplysta Horisonterna, s. 85, Google Books

Fängslande litteratur II

I dag fängslas författare eller konstnärer för sin tro, sin ideologi eller övertygelse. Vissa för sin samhällskritik, andra för sin tro. Till exempel: bahá'í-studenter i Iran fängslas om de studerar eller tar utbildning, journalister trakasseras om de kritiserar sin regering, Dawit Isaak, en eritreansk-svensk journalist sitter fängslad sedan många år, i Kina fängslas regimkritiska författare – i olika länder världen runt ses litteratur på som något farligt, något som måste kontrolleras.

I vissa länder dödades en stor del av befolkningens intellektuella elit eller andra med akademisk bakgrund – de var en fara för rikets säkerhet. De som hade kunskap blev en säkerhetsrisk – de blev skickat till tvångsarbete, fängelse eller dödad.

När staten kom in och styrde konst, litteratur och musik, då stagnerade dessa konstarter, eller utvecklade nya former. Det utvecklades även motkulturer och en katt och råtta lek mellan myndigheternas agenter och de olagliga författarförbunden eller hemliga konstföreningar för att hitta dolda budskap i konst, musik och litteratur.

I en ny världsordning – baserad på rättvisa och andliga principer ska, som jag ser det, de fria konstarterna, vetenskap, kultur och musik blomstra och en ny skapande kraft ska stimulera dessa att visa upp sin skönhet och elegans. Detta må ske inom en mängd olika områden – områden som vi i dag inte kan föreställa oss, men som i framtiden blir uppenbarad – i ljuset av Bahá'u'lláhs vision om varaktig och hållbar fred på jorden.