Föräldrar – barnens främsta uppfostrare

Som föräldrar har ni stort ansvar för andlig uppfostran av barnen. Men vad innebär detta? Och varför en andlig uppfostran? Räcker inte den materiella och akademiska utbildningen? Och är det endast föräldrarnas ansvar?

Det är viktigt att ständigt beakta barnens andliga fostran – detta är inte endast samhällets institutioners ansvar. Barnen måste få inblick i bön, meditation, goda egenskaper. De måste studera alla religioner och humanistiska kunskapsgrenar – tillsammans med föräldrar och lärare.

Universella Rättvisans Hus (bahá’í-trons världscenter) skriver: “Oberoende av deras grad av utbildning befinner sig föräldrar i en kritisk position för att forma den andliga utvecklingen av sina barn. De ska aldrig underskatta sin förmåga att forma sina barns karaktärer. För de utövar oumbärligt inflytande genom hemmiljön som de medvetet skapar genom sin kärlek till Gud, sina strävanden att hålla fast vid Hans lagar, sin anda av tjänande till Hans Sak, sin brist på fanatism och sin befrielse från de frätande effekterna av baktal.”

I hemmiljön kan barn och föräldrar studera goda egenskaper (dygder) och lära sig mera om de stora religionerna – att frigöra sig från fanatism, att vara öppna för nya spännande impulser som skapar andlig längtan – men som även stimulerar en akademisk utbildning. Att förbättra barnens karaktär är något alla föräldrar kan göra. 

Universella Rättvisans Hus fortsätter: “Man måste komma ihåg också att barn lever i en värld som informerar dem om en hård verklighet genom direkt erfarenhet med de hemskheter som redan beskrivits eller genom det oundvikliga utflödet från massmedia. Många av dem är därigenom tvingande att växa upp för tidigt och bland dessa finns de som söker måttstockar och en ordning som kan styra deras liv.” 1)

Alla barn borde få möjligheten att stråla som symboler för en bättre framtid.

Som föräldrar är dock ansvaret stort – och därmed uppstår många frågor: Vart ska jag som förälder få energi och inspiration? Och måste jag som förälder engagera mig så mycket? Jag vill helst släppa detta och överlåta det till skolor och utbildningsinstitutionerna!

Som barnens främsta uppfostrare är det inte lätt – det är många utmaningar och hinder i vägen. Det första steget är att ta en andningspaus – och undersöka vilka möjligheter som finns för andlig uppfostran.

Det finns många verktyg. En bok jag fick ett tips om är: Illumine My Family: Bahá’í Prayers and Meditations from the Bahá’í Faith är en samling meditativa böner och utdrag från bahá'í-trons skrifter (Báb, Bahá'u'lláh och 'Abdu'l-Bahá) som hjälper din familj att införliva andlighet i vardagen. Texterna inkluderar vägledning och böner relevanta för familjer, oberoende deras bakgrund eller situation. Här får du läsa och fördjupa dig i teman som äktenskap, föräldraskap, barn, kärlek, hälsa, sorgarbete och mera. Bokens har dom mål att hjälpa familjer att växa tillsammans och främja stärka relationer med varandra och Gud.

Köp boken från Bahá'í-förlaget AB. Läs utdrag av boken på Google Books.

Källa: 1) Universella Rättvisans Hus brev till världens bahá’íer, Ridván-budskapet - april 2000.

Global etik för mångkulturella möten

Folk från hela världen möts för att hitta lösningar på lokala, regionala, nationella, kontinentala, internationella eller globala frågor och problemställningar. I och med att dessa möten är mångkulturella kommer etik och moral upp som ett tema som kanske glöms i farten.

Det vanliga är att folk är så engagerade i saken – att de glömmer den etiska dimensionen. Tänk dig att du är engagerad i ett lokalt vattenreningsprojekt som påverkar en plats med fornminnesmärken och ett av landets religiösa center, och hundratusentals invånare i regionen – något som har fått mycket mediauppmärksamhet. Här möts representanter för kommunen, religiösa organisationer, de lokala och regionala idéburna organisationerna och företag till rådplägning. Men även tillresande från fjärran länder kommer för att delta med workshop eller demonstrera för eller emot vattenreningskonceptet.

Vad är etiskt och moraliskt här? Folk med många synsätt är engagerad i ett vattenreningsprojekt som tar år att projektera, debattera och igångsätta. Resultatet som ska ge rent vatten påverkar inte bara en kommun, ett religiöst center, men en hel region.

En hållbar miljö påverkar alla – även moral och etik.

Då är frågan – vad är etik och moral i detta scenariot och vid liknande möten. Några etiska frågor är:

• Är det rätt att anordna en aggressiv demonstration mot vattenreningsprojektet för att påverka beslutsfattare?
• Ska beslutsfattare ignorera miljörörelsen och de idéburna organisationernas initiativ och förslag för att kunde leverera bästa resultat?
• Hur kan kommunen se till att leverantörer håller en etisk standard när de utför projektet?
• Tar projektet hänsyn till lokala intressen – eller ska marknadskrafter och företagshänsyn ha första prioritet?
• Är det etiskt försvarbart att organisationer saboterar för företag inblandade i projektet?
• Är det moraliskt att leverantörer och beslutsfattare baktalar/förtalar personer som är intressepartner i vattenreningsprojektet?
• Hur bemöter man aggressivitet och ett engagemang som har motstånd och hat som första prioritet – och som glömmer lokala intressen för att främja en idéburen organisations syften och intressen?
• Hur bemöter man etiskt företag som utnyttjar situationen till egen vinning?

Som vi ser är det många intressen och hänsyn att ta i detta påhittade vattenreningsprojekt. Men frågor om etik och moral påverkar vardagen för miljontals människor från alla etniska bakgrunder och kulturer– du och jag, myndigheter, företag och organisationer.

Agenda 21 är en bra ram till vetenskaplig kunskap och tekniskt vetande men inspirerar inte till personligt engagemang för en global etik. Finns det en global etik (1) där man kan checka av för moraliska frågeställningar, konsekvensanalys för etiska verkemedel? Självsagt går det att studera ämnet på Universitetet, men i grund och botten börjar detta allomfattande etiska arbetet redan hos föräldrarna, förskolan, grundskolan och i skolsystemet.

Bahá’u’lláh (1817-1892), bahá’í-trons grundare som har en vision för framtiden ber oss “betrakta världen – som en människokropp som, trots att den vid sin tillkomst var hel och fulländad, av skilda skäl har blivit hemsökt av svåra störningar och sjukdomar”. Moral och etik är även utmaning som förknippas med frågan om enighet och rättvisa. “Rättvisa gör det mjöligt för individen att se verkligheten genom sina egna ögon snarare än genom andras, och förlänar det kollektiva beslutsfattandet den auktoritet som ensam kan tillförsäkra enighet i tanke och handling”. (2)

“Varje enskild person kommer till världen som något som helheten har ansvar för och det är denna aspekt av mänsklig existens som utgör den verkliga grundvalen för de sociala och kulturella rättigheter som uttrycks i Förenta nationernas stadgar.” (2)

Så etik och moral är förbundet med rättvisa och enighet. Något att fundera över…

1) Läs mer på www.globalethics.org och globalportalen.org

2) Häftet Vem skriver framtiden kan du få från Bahá'í-förlaget AB. Texten finns även tillgänglig på Google Books.

Meningsfull utbildning II av III

Som du kunde läsa i den tidigare artikeln om Meningsfull utbildning gör nu flera länder stora framsteg i att öka utbildningsresurserna för sin befolkning. Simin Fahandejsadi pekar på fem utbildningskoncept som man kan se via bahá'í-samfundets erfarenhet inom utbildningsområdet. I denna artikeln ska vi se på de två första koncepten.

Först: Varaktig ändring beror på sammanhängande ansträngningar för att omdana både individen och samhället. Social ändring är vare sig ett resultat av att "individen uppvärderas" (genom sekulär eller religiös utbildning), heller inte är det resultatet av en särskild fokus på sociala reformer och politiska strukturer. Utmaningen att öka och bibehålla barnens närvaro på skolan, speciellt tjejer, förutsätter ett systematiskt närmande till ändrandet av attityder, värden och beteende till individen, deras familjer och lokalsamhället. Det är även nödvändigt med en parallell ändring i institutionella normer för att hitta vägar som stödjer ett meningsfullt resultat av utbildningen.

De som står upp för att åta sig undervisning och träning av ungdomar måste bli sett, och se sig själva, som några som återger en mycket värdefull tjänst till deras lokalsamhälle och samhället som helhet. Deras uppgift är efter allt, inte mindre än att betrakta varje student som en individ med stort potential och talanger av högt värde, och måste vara kapabel att hjälpa studenten att upptäcka potentialen och utveckla det.

Två: Medlen för en social ändring måste vara i överensstämmande med syftet. Det är inte nog att fokusera på att värva tjejer och pojkar till skolan och behålla dem där. Samhällen och nationer måste även skapa en vision på vilket samhälle de önskar leva i och även fundera på individen som ska lägga grunden för det. Om vi ser för oss samhällen där män och kvinnor från olika etniska bakgrunder, klasser och trosbekännelser kan leva sida-vid-sida och glädja sig över en gemensam lycka, då måste vi noga överväga typen av utbildningsprocesser som kan stödja den visionen. Detta kan för exempel innebära att utbildningen fostrar processer och beteenden karakteriserad av hederlighet, trovärdighet och frihet från orättvisa. Det kan även förutsätta skapandet av ömsesidiga samarbeten och äkta tillgivenhet mellan lärare, elever, studenter och lokalsamhället. På sätt kan ett rikt och stödjande nätverk skapas för barnen, föräldrarna, lärarna, administratörerna och andra som är involverad i utbildningsprocesserna.

Läs mera om de tre andra utbildningsprocesserna i min nästa artikel Meningsfull utbildning.