Sök och du ska finna

Jag tror grunden till mitt sökande kom från alla folksagorna min mamma läste till mig, och som jag själv senare läste och studerade. Sökandet efter skatten, att lämna tryggheten för jakten på det goda. Kampen mellan det goda och onda. Äventyren tog mig med på färden från norska troll, till indianska skogsandar, till afrikanska trumsagor, persiska prinsessor, elaka drottningar och dumma kungar, flygande drakar från Kina och indiska dervischer. Mystik och dramatik.

Jag fastnade i Mellanöstern i sagorna 1001 natt (barnversionen!). Så – jag bestämde mig som 10-åring att jag skulle gifta mig med en persisk prinsessa. Hur det skulle gå till hade jag ingen aning om.

Tillbaka till skolbänken – kristendomstimmarna: Min lärare och präst svarade enkelt ”’Jesus är livet och vägen’, du behöver inte fundera på något annat. De andra religionerna är inte så viktiga. Det är kyrkan som gäller…” Ok – så jag lämnade frågan tills senare. Vuxna kunde helt enkelt inte svara på sådana svåra frågor.

Men – inom mig var nyfikenheten där – världen låg ju framför mig. Och jag visste att alla religioner inte kunde ta fel. Jag visste at alla religioner kom från samma andliga källa. Att det endast var en universell religion och en enda Gud – för alla på jorden.

Jag började på gymnasiet och studerade en kombination av naturvetenskap, elektronik och data – det verkade på mitten av 80-talet vara framtiden. Men varje eftermiddag var det hemstudier inom religion, samhällskunskap och filosofi som var agendan.

På gymnasiet hade vi nu varje veckan en timme religionsundervisning (inte bara om kristendomen). Vår lärare var ateist – och hade som mål att berätta om de stora världsreligionerna. Självsagt fick jag toppbetyg inom ämnet. Och jag kunde fördjupa mig i de olika religionerna – såg helhetsperspektivet. Men frågan om alla religioner kom från samma källa var det fortfarande ingen som kunde svara på. Alla mina medelever så religioner som helt åtskilda, och inte någon enhet eller direkt förbindelse mellan judendom, kristendom eller islam – som ju är alla Abrahams barn.

Jag såg ju att alla religioner kom från samma källa – att de olika budbärarna Moses, Jesus och Muhammed talade om enhet, kärlek, om andlig vägledning och en Gud för mänskligheten – samma gud för judendomen, kristendomen och islam. Bahá’í stod inte på schemat 1985-1987. Det var inga som hade hört Bahá’u’lláhs ord: ”Dessa helgade Speglar, dessa Gryningar av urgammal härlighet är, alla och envar, företrädarna på jorden för Honom, som är världsalltets centrala sfär, dess innersta Väsen och yttersta Ändamål. Från Honom härrör deras kunskap och kraft, från Honom härstammar deras överhöghet. Deras anletes skönhet är blott en återspegling av Hans bild och deras uppenbarelse ett tecken på Hans odödliga härlighet. De är den gudomliga kunskapens Skattkammare och den himmelska visdomens Förvaringsplatser.” 1)

Guds profeter och budbärare är som speglar. Fascinerande.

Några frågor:

Kan det stämma? Kommer alla religioner från samma källa? Vad tror du? Finns det bara EN Gud? Varför behöver vi olika budbärare? Verkar det förvirrande? Varför? Vad är det som förvirrar? Verkar det skrämmande? Kan man bli lurad? Det verkar vara hjärntvätt. Man måste akta sig. Eller?

Läs fortsättningen på Ny Vision.

 

Källa

1) Axplock från Bahá’u’lláhs skrifter, (BAXBS1903), skrifter.bahai.se

Fundamentet är religionernas enhet

‘Abdu’l-Bahá tar upp sju principer av enhet och enighet i dokumentet Enighetens Sju Ljus. En av principerna är religionernas enhet. Frågan är vad som behövs för att uppnå enhet bland världens olika religioner.

Vi kan se att nya sociala läror leder oss framåt mot ett mera rättvist och ädelt samhälle, med ett nytt förfriskande utflöde av Guds kärlek och den Heliga ande som andar liv i människorna, som i stort sett har glömt sin Skapare.

Bahá’u’lláh förkunnar för världens folk att:

”Det som Herren har föreskrivit som det ofelbara läkemedlet och mäktigaste instru­mentet för att bota hela världen är alla dess folks förening i en allomfattande Sak, en gemensam Tro. Detta kan på intet sätt genomföras utom genom en skicklig, allsmäktig och besjälad Läkares kraft” (1)

Bahá’íer tror att Bahá’u’lláh är den gudomliga Läkaren som skapar enhet och samlar alla människor under principen Guds enhet och den fundamentala religionens enhet – något som vill uppnås på samma sätt som mänsklighetens enhet vill uppnås. Det kan endast uppnås genom hans Gudomliga uppenbarelses kraft.

Detta är en djärv utmaning till alla troende från olika religioner och trossamfund, och även till de som har avvisad mänsklighetens andliga natur.

Jag kan bara hoppas att många vaknar till och ser på möjligheterna för fred och att ‘Abdu’l-Bahás dokument Enighetens Sju Ljus och dess principer kan inspirera mänsklighetens kollektiva framtid,

Källa: 1) Axplock från Bahá’u’lláhs skrifter, Bahá’í-förlaget AB

Center för tillbedjan

Jag fortsätter temat att utforska de andliga dynamiska krafter som påverkar mänskligheten i dag och etablerandet av en ny världsordning. Utgångspunkten är boken “Forces of Our Time: The Dynamics of Light and Darkness” av Hooper C. Dunbar.

Den nya tidsåldern kräver nya institutioner för att förvalta planetens resurser och leda mänskligheten till ny insikt och kunskap - som kan förbättra välfärd och reglera sociala, politiska, humanitära, kulturella, vetenskapliga, ekonomiska och religiösa förhållanden. Bahá’íer bygger sakta men säkert upp dessa institutioner som vägleds av den gudomliga kraften med ursprung 22 maj 1844. Bland dessa institutioner är tillbedjans hus – bahá’í-tempel, som inledningsvis nämnt i min tidigare artikel. 

De i dag sex kontinentala bahá’í-templen och kommande tre nationella som är under byggnation och planering - plus de nationella och lokala bahá’í-templen i världen, är en av dessa institutioner. De inger en gudomlig kraft och kallas Gryningsplats till Guds lov, eller tempel till Guds pris. Öppna för troende från alla religioner eller tro, vill en ren och vital kraft utgå från dessa heliga byggnader. Även i Sverige finns en tempeltomt i Sollentuna, utanför Stockholm.

Så är frågan från besökare: varför används inte pengarna till att bekämpa fattigdom? På kort sikt vore ju det bra – men Mashriqu’l-Adhkár (bahá’í-templet) representerar en varig lösning på många stora problemområden och erbjuder att mänskligheten kommer samman i bön, utan hänsyn till etnisk eller kulturell bakgrund, rank, religion eller kön. Det vill bli ett fast fundament som kan bilda strukturer och organ som kan möta framtida socialekonomiska och andliga behov för en mänsklighet ur kurs.

Att tillbe Gud och tjäna mänskligheten förenas i bahá’í-templet och dess andra kringliggande institutioner, som är praktiska byggnader som ska stödja undervisning-, välgörenhet- och sociala ändamål. Den rena kraften sprids och skapar nytt liv till många nyskapande projekt. I Bahá’u’lláhs världsordning är bahá’í-templen centrum för varje samfund. Från detta centrum utgjuts samfundets andliga liv. Det finns inga bestämda gudstjänstordningar, liturgier, trosbekännelser eller ritualer – då templet är en plats för meditation, bön och läsning av de uppenbarade ordet. 

De underordnade institutionerna är universitet, skola, barnhem, härbärge, sjukhus och forskningslaboratorium – detta är inte separata institutioner, men åtföljer tillbedjans hus. (1)

Lotus-templet i New Delhi, Indien. Foto: media.bahai.org

En annan fråga är vilken effekt gruppbön har. Shoghi Effendi förklarar att “han inte tror någon utstrålning av tanke eller helande från någon grupp vill skapa fred. Bön vill helt klart hjälpa världen, men det världen behöver, är att … bygga upp en världsordning på ett nytt fundament, et gudomlig fundament.” (2) Bön är viktigt, men ett nytt gudomligt fundament måste skapas.

Det blir en pulserande kraft som utvecklas i samspelet mellan bahá’í-templets andliga kraft och alla troendes arbete i vardagslivet, speciellt genom bahá’í-templens underordnade institutioner.

Följ med i nästa inlägg om dessa center för den andliga kraften som påverkar mänskligheten.

Källor:

1. Civilisationens förnyelse, s. 91 av David Hofman. Google Books. Kan beställas via www.bahaiforlaget.se
2. Lights of Guidance, Shoghi Effendi, brev till en troende 6 juni 1948. Nr. 1416. s 432.

Bahá’i-tron ger en ny vision

Bahá’í-tron är den yngsta av världsreligionerna, efter kristendomen den geografiskt mest spridda religionen i världen (Encyclopedia Britannica, 1986) och med litteratur översatt till över 800 språk. Märkligt då att denna världsvida religion ännu är så pass okänd, åtminstone i Sverige. I många länder (i Asien, Afrika och Sydamerika) är dock bahá’í ett välkänt begrepp för många människor.

Bahá’í är ingen sekt av islam, lika lite som kristendomen är en judisk sekt. Man kan säga att bahá’í står i samma relation till islam som kristendomen gör till judendomen.

Bahá’í-tron föddes på shía-muslimskt territorium i det gamla Persien (Iran) 1844, en tid då många väntade på en utlovad Gudsprofet, inte bara inom islam och kristendomen utan även inom de andra världsreligionerna. Några exempel: zoroastrierna väntade på Shah Bahram, världsfrälsaren, judarna på Härskarornas Herre som skulle komma och samla Israels barn från alla jordens länder, de kristna liksom många sunni-muslimer väntade på Kristi återkomst och de flesta shía-muslimer väntade på den tolfte imamens återkomst (Muhammad talade om ”den stora kungörelsens dag”). Särskilt stor var denna förväntan år 1260 e. H, ett profetiskt år inom islam, som sammanfaller med 1844 i den kristna tideräkningen. I Indien fanns på liknande sätt vid denna tid en förväntan hos många hinduer på Krishnas återkomst (den tionde avataren) och hos buddhisterna på den femte Buddha, ”den Universelle förbrödraren”.

Den 23 maj 1844 framträdde i staden Shiráz i södra Persien en ung man, en ättling till profeten Muhammad, senare känd som Báb (”Porten”), och kungjorde det snara framträdandet av den utlovade Gudsuppenbarare som skulle leda mänskligheten fram till fred och försoning och därmed inleda en nya era i mänsklighetens historia. Denne var Bahá’u’lláh (”Guds Härlighet”), prins av Núr, som också blev en av Bábs lärjungar. Báb (som i egenskap av förelöpare kan jämföras med Johannes Döparen) avrättades genom det muslimska prästerskapets påbud i Tábriz 1850. Kort därpå inleddes ett kallblodigt avrättande av drygt 20 000 av hans efterföljare, även kvinnor och barn. Bahá’u’lláh fängslades i en underjordisk håla i tre månader i väntan på avrättning, men räddades till livet genom en rysk diplomats påtryckningar mot de styrande.

Regeringen dömde honom därefter till livstids exil. Hans fångenskap och märkliga förvisningväg förde honom via Irak och Turkiet till Palestina i det Ottomanska imperiets utkant. Det var i Baghdad, 1863, som Bahá’u’lláh klargjorde att han var den Utlovade, som Báb förutsagt. Från den tiden uppstod ordet bahá’í och de flesta av Bábs anhängare erkände Bahá’u’lláh som den av Báb utlovade, och blev därmed de första bahá’íerna. Från sitt fängelse i Adrianopel och ‘Akká sände Bahá’u’lláh brev till världens härskare och andliga ledare och kungjorde sitt uppdrag och gav riktlinjerna för social rättvisa, fred och kollektiv säkerhet. Hans son ‘Abdu’l-Bahá (”Ljusets tjänare”) frigavs ur fångenskapen 1908 och reste 1911 till Europa och Amerika och förkunnade sin fars budskap.

Under sin 40-åriga landsförvisning uppenbarade Bahá’u’lláh hundratals volymer skrifter, som utgör grunden till bahá’í-läran. En utgångspunkt är att människan inte kan lära känna Gud, det ofattbara mysteriet, annat än genom hans uppenbarare, de stora profeterna (d.v.s. religionsgrundarna som Krishna, Buddha, Moses, Kristus, Muhammad, Báb, Bahá’u’lláh). Dessa framträder i varje tidsålder för att förnya kärleksbudskapet och de eviga andliga principerna samt ge de nya sociala påbud som fordras i ett ständigt föränderligt och framåtskridande samhälle. De sociala läror som Bahá’u’lláh gav kunde inte ges av tidigare profeter eftersom tiden inte var mogen för dessa. Religionerna utgör i grunden en enda religion, de har bara kommit i olika tidsepoker och har olika namn, men syftet är detsamma: att fostra människor andligt och att skapa harmoni, rättvisa och ordning i samhället. Bahá’u’lláhs världsordning syftar till att förverkliga mänsklighetens enhet – andligen och socialt.

Att rika delar med sig frivilligt

Bahá’u’lláh (1817-1892), grundaren av bahá’í-tron säger att “De som är i besittning av rikedomar måste emellertid ta den största hänsyn till de fattiga, ty stor är den ära Gud förutbestämt för dessa fattiga som är orubbliga i tålamod. Vid Mitt liv! Det finns ingen ära som kan jämföras med denna ära, förutom den som Gud behagar skänka. Stor är den sällhet som väntar de fattiga som tåligt uthärdar och hemlighåller sina lidanden och väl ar det för de rika som skänker sina rikedomar till de nödställda och ger dem företräde framför sig själva.”

Bahá’u’lláh lär att hela ens liv skall vara en bön, att arbete som utföres i rätt sinnelag är tillbedjan, att varje tanke, ord och gärning som ägnas Gud och medmänniskornas bästa, är bön i ordets sanna betydelse. Detta är bahá’í-visionen.

En ny tidsålder närmar sig där då de rika delar med sig av sina rikedomar för att förbättra världen. Att ge utan gränser och att skapa nya förutsättningar till väx – både personligt och kollektiv. Att dela med sig frivilligt är ett stort ansvar.

I USA skänker multimiljardärer som Bill Gates och Warren Buffett av sina rikedomar till olika humanitära projekt, affärsmässigt och konkret. Det kan vara inom forskningsområden, utbildning, medicinsk teknik, direkt biståndshjälp med mera.

Filmstjärnor reser till katastrofområden för att hjälpa till direkt – de får se och uppleva något annat än vardagens kändisliv. Frågan är om det är att visa upp sig eller av reell hjälpsamhet?

Det finns också många anonyma gåvogivare som bidrar till förnyelse och hopp för miljontals människor. Det är ett arv att förvalta.

Att frivilligt dela med sig är godhet och kärlek. En tanke som måste börja när barnen uppfostras, i skolor och på universitet. Att dela med sig ska man göra varje dag, inte vänta till man blir gammal och kanske inte kan tänka klart.

På besök i Gryningsplatsen till Guds pris

År 2005 besökte jag och min fru tre av bahá'í-trons tillbedjans hus, det i New Delhi, Sydney och Chicago. Vi åkte från Stockholm sista augusti och var en vecka i New Delhi i början av september. 40 graders värme höll oss inte tillbaka från ett besök till Lotustemplet i New Delhi. En fantastisk upplevelse. Vi fick ta motorcykeltaxi från vårt hotell, ca 20 minuter resväg i metropolen New Delhi på 12 miljoner invånare.

Lotus-templet, New Delhi - flickr.com

Lotustemplet blev klar 1996. Arbetet blev påbörjat redan 1976 av Fariborz Sabha, en iransk arkitekt. Inspirerad av lotusblomman blev templet bygd av frivilliga, män och kvinnor i ett varmt och svårt tempererad klimat. Formen består av betongskal med marmoröverdrag. Det är nio sidor, och helgdomen är 40 meter hög. Omkring 2500 människor kan övervara en enkel gudstjänst utan ceremonier.

Över 15 000 människor kom den dagen vi besökte templet. På vissa hinduhelgdagar under året kan så många som 150 000 människor komma. Omkring 4 miljoner besökare per år, ca 13 000 besökare varje dag gör Lotustemplet till ett av världens mest besökte religiösa byggnader i världen – med långt flera besökare än kända turistmagneter som Eiffeltornet, eller Taj Mahal.

Vår resa gick därefter till Sydney och vi fick möjligheten att ett fint septemberväder besöka tillbedjans hus som ligger i Ingleside, i utkanten av Sydney. Detta bahá'í-tempel blev öppnad 1961 efter fyra års byggarbeten. Detta är en mycket mindre helgedom än Lotustemplet i New Delhi och kan ta ca 600 människor. Det var inte många besökare den dagen vi var där.

Bahá'í-templet i Sydney, Australien. Foto: flickr.com

Principen om siffran nio är det samma, nio portar, nio sidor och en fantastisk trädgård. Några månader efter vår resa till Australien var det mycket torrt väder och en stor gräsbrand närmade sig tempelområdet, men rammade inte helgdomen.

Till Lotustemplet kom folk från hela världen, vi såg ungdomar hand i hand, brudpar och TV-team som filmade.

Vår resa gick från Australien via Fiji och Los Angeles till bahá'í-templet i Chicago. Chicago var kylig i slutet av september, så det var bra vi hade med varma kläder.

Helgedomen ligger i Wilmette, i utkanten av Chicago. Templets hörnsten blev invigd redan år 1912, men konstruktionen startades år 1921 och helt klar blev helgedomen först år 1953. Det var en stor försening i byggarbeten på grund av depressionen på 30-talet och andra världskriget.

Tillbedjans hus i Wilmette är en majestetisk byggnad på nio sidor. Auditoriets högste punkt till domen är 42 meter och domens diameter är 27,5 meter. Auditoriet kan besökas av 1192 besökande.

Bahá'í-modertemplet i USA, Wilmette, Chicago. Foto: flickr.com

Jag var förvånad över att det var så många spansktalande besökare. Det var ett helt bokbord med små gratis broschyrer på spanska. Men det kom många besökare under de dagarna vi var där, kanske 400-500 per dag. Klart mindre än i New Delhi.

Under auditoriet är en stor möteshall med musikinstrument och möjligheter för olika sammankomster. Här i källaren hittar man även den hörnsten som 'Abdu'l-Bahá invigde 1912.

I samtliga bahá'í-templer var det ingen predikostol, endast en mindre plattform, eller en mikrofon för den som läste från de heliga skrifterna. Mycket enkelt och värdigt. Ingen kollektinsamling eller form för försäljning förekom i templet. Var man intresserad i böcker om tron fanns det en möjlighet i källaren.

Att få besöka tre av de stora bahá'í-tillbedjans hus var för min del en stor sak, och intressant – det var både en historisk och en andlig resa.

Det är bara att rekommendera ett besök till bahá'í-tilbedjans hus. Då kan man uppfatta Guds storhet, och få en liten glimt av bahá'í-visionen för en bättre värld, baserad på andliga principer.

Bahá'í-tempel – tillbedjans hus

Bahá'í-templet i Wilmette, Chicago - foto: flickr.com Bob Haarmans

På varje kontinent finns det nu bahá'í-templer eller tillbedjans hus. Detta är helgedomar eller byggnader, öppna för människor av alla trosinriktningar. Denna vecka vill jag skriva lite om bahá'í-tillbedjans hus, historiken och dess bakgrund.

Bahá'u'lláh (1817-1892), bahá'í-trons grundare, förespråkade själv i sin heligaste bok Kitáb-i-Aqdás (uppenbarad omkring 1873) att det skulle byggas ett tillbedjans hus i varje land och stad. Han beskrev Mashriqu'l-Adhkár (arabiska för "gryningsplats till Guds lov") som en niosidig vacker byggnad med kupol.

Siffran nio går igen i konstruktionen och utförande – det ska vara nio trädgårdar, nio fontäner, nio ingångar, nio portaler etc. Runt tillbedjans hus skulle olika byggnader finnas, avsedda till humanitära, sociala och välgörande ändamål.

Det som är karakteristisk är att det inte är några ceremonier eller predikan i tillbedjans hus. Det finns inga prästerskap och de troende kan läsa böner från Bábs och Bahá'u'lláhs skrifter samt de andra av Guds budbärare (bland annat Moses, Krishna, Zoroaster, Buddha, Jesus, Muhammed).

Det första tillbedjans hus byggdes i Ishqábád i Ryssland år 1908, och år 1912 invigde Bahá'u'lláhs son 'Abdu'l-Bahá (1844-1921) platsen där det första tillbedjans hus i Amerika senare skulle byggas. Det pågår i dag byggarbeten på det senaste tillskottet, ett bahá'í-tempel i Chile.

Bahá'í-tempel finns i dag på följande orter:

• Wilmette, Chicago
• Kampala, Uganda
• Sydney, Australia
• Frankfurt, Tyskland
• Panama City, Panama
• Tiapapata, Samoa
• Delhi, India

Det planeras för ytterligare framtida tillbedjans hus i Teheran, Iran; Santiago, Chile; Haifa, Israel; Eliot, Maine och ett flertal ytterligare platser.

På mina utlandsresor har jag besökt baha'í-tillbedjans hus i Sydney, Chicago och New Delhi. En mycket intressant upplevelse på helt olika platser, som skiljer sig geografiskt, kulturellt och religiöst. Det var inga som samlade in pengagåvor, kollektupptagning eller sålde religiösa produkter inne i eller omkring bahá'í-templen; något som är vanligt i förbindelse med andra kyrko- och tempelbesök.

Det finns sedan 1980-talet(?) en tempeltomt för ett framtida svensk bahá'í-tempel i Sollentuna utanför Stockholm.

Bahá'u'lláhs vision är att barn och vuxna ska komma tillsammans och lovprisa Gud i dessa tillbedjans hus och att en atmosfär av andlighet och kreativitet ska upplysa världen från dessa ljuspunkt, dessa fredens helgedomar.