Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. II

Protein

Vår kropp behöver protein för att bygga upp cellerna. Protein är så att säga kroppens byggstenar. Det består av tjugo aminosyror av vilka tolv är essentiella för vuxna och tretton för barn. Förr var åtta aminosyror essentiella för vuxna och nio för barn. Med essentiella menas livsnödvändiga, som måste tillföras kroppen då den inte kan tillverka dem själv. Enligt en kanadensisk undersökning har behovet ökat till tolv respektive tretton olika essentiella aminosyror på grund av miljö- och leverskador och ej endast åtta respektive nio. Genom professor Kollaths forskning vet man att det är av betydelse att aminosyrorna är naturliga och inte denaturerade som i sojaköttprodukter. Dagsbehovet av protein ligger på ett gram per kilo kroppsvikt per dag. Protein behövs som bärare för vitaminer och mineraler till cellerna.

Animaliskt protein

Med det animaliska proteinet tillför vi även alla ämnen djuren har behandlats med oavsett om det är tillväxthormoner, antibiotika m.m., som lagras i djurens kroppsvävnad och därigenom belastar i sin tur våra organ. Har djuren uppfötts med hormoner så kan det bli extra vanskligt för oss. Kycklingkött har sämst kvalité p.g.a. stressuppfödningen. Stresshormonerna lagras i djurens kroppar och överförs sedan till vår kropp.

Urinsyra, som finns i allt kött men framför allt i fläskkött, orsakar bl.a. reumatiska och allergiska sjukdomar, , muskelvärk m.m. Nitratet i köttet omvandlas till nitrit i kroppen, som är cancerogent. Enligt professor Jan Åke Gustafsson bildas cancerogena ämnen vid grillning och stekning av kött redan från 75°C.

Animalisk protein är mera hårdsmält för levern än surmjölksprodukter och är orsak till förstoppning då kött inte innehåller några fibrer. Ligger det länge kvar i tarmen bildas det förruttnelsebakterier eftersom kroppstemperaturen är 37°. Det är samma sak som att låta köttet ligga i rumstemperatur i flera dagar.

Foto: flickr. Von Hepp
potatis

Kostomläggning

Lägger man om kosten till vegetarisk, bygger man upp en ny tarmflora med mjölksyrebakterier. Vegetariska proteinkällorna är alla sorters baljväxter som bönor och ärter, nötter, svamp, men framför allt potatis, sojabönor och vetegräs där vi har det fullvärdiga proteinet med alla livsnödvändiga aminosyror. Torkat vetegräs inta en särställning då det innehåller tre gånger mer protein än oxkött. Även surmjölksprodukter är att rekommendera då de har hela komplexet aminosyror, är lättsmälta för magen och har en gynnsam inverkan på tarmfloran. Däremot skall man vara försiktig med att föda upp barn med komjölk, som forskningen har visat. Enligt dr. Bruckner löper de större risk att utveckla barndiabetes än bröstmjölkuppfödda barn. Man misstänker kaseinet i komjölken som orsak.

Det finns en del barn, cirka en tredjedel, som reagerar med sjukdomar, när de får komjölksprodukter. Mjölk hämmar aptiten hos många barn vilket kan ha till följd, att de inte äter tillräckligt med andra viktiga livsmedel. Man har ingen statistik, men intrycket att barn som dricker lite eller ingen mjölk i genomsnitt uppvisar bättre resultat i skolan än mjölkdrickande barn. Dessa barn har lätt för att få eksem eller är ofta sjuka i slemhinnorna, så kallade förkylningar, det vill säga, hela tiden återkommande infektioner med svullnad och inflammationer i lymfkörtlarna och halsmandlarna. Atopiska eksem orsakas av komjölksprodukter. När man ska undvika mjölkprodukter av hälsoskäl beror det alltid på det artfrämmande proteinet, inte på grund av fettet.

 foto: flickr. Protophotogsl 
sojabönor

Komjök orsak till barnsjukdomar

Enligt dr. M. O. Bruker, överläkare på sjukhuset Lahnhöhe i Tyskland, för invärtes sjukdomar, kan man bota fyra grupper sjukdomar, som anses obotliga, enbart genom att ta bort animaliskt protein. Dessa grupper är:

1) vissa reumatiska sjukdomar, 2) vissa hudsjukdomar, 3) många allergiska sjukdomar, 4) kärlsjukdomar och högt blodtryck.

Jämför man proteinhalten i växter med halten protein i modersmjölken, har de en genomsnittshalt om 3 % vilket ger en fingervisning om hur små proteinmängder, som är avsedda för människan, behövs förutsatt att hon använder sig av växter som näringskälla.

Då det är mycket svårt, eller nästan omöjligt, att täcka proteinbehovet genom oupphettade animaliska produkter, men däremot fullt möjligt med växtnäring, blir den logiska slutsatsen att lösningen av proteinproblemet ligger hos vegetarianerna. Med färska växter kan man lätt täcka proteinbehovet, vilket är mycket svårt med animaliska produkter. Det är lätt att förstå att förtäring av animaliskt protein är fullständigt meningslös och onödig.

Innan prof. Kollath gjorde sin banbrytande upptäckt trodde man inte, att maten blir mindervärdig, när vitaminerna upphettas. I vitaminforskningen använde man alltid mjölkproteinet kasein som proteinbärare. Detta kasein utvanns av ett företag genom en alkoholextraktion vid 73°. Prof. Kollath hade inte tillgång till detta kasein utan framställde det själv hos sitt institut i Greifswald. Han extraherade inte kaseinet vid 73° med alkohol utan vid 34° med eter. De med detta kasein företagna försöken gav helt andra resultat hos de matade djuren än de tidigare gjorda försöken hos det andra företaget. Vid avsaknad av vissa vitaminer dog råttorna tidigare, medan de råttor som under exakt samma förutsättningar, men matade med kasein, som endast hade upphettats till 34°, förblev levande. Det avgörande resultatet av dessa försök var proteinets tillstånd, om det förändrades vid upphettning, denaturerades eller förblev naturligt, det vill säga, oförändrad.

Som aminosyraforskningen har visat har det ingen betydelse, om proteinet är animaliskt eller kommer från växter. Genom Kollaths forskning vet man att det avgörande är om proteinet är naturligt eller denaturerat.

Senaste forskning har visat att barn, uppfödda med komjölk löper större risk att utveckla barndiabetes än bröstmjölkuppfödda barn. Man misstänker kaseinet i komjölken som orsak.

Det finns en del barn, cirka en tredjedel, som reagerar med sjukdomar, när de får komjölksprodukter. Mjölk hämmar aptiten hos många barn vilket kan ha till följd, att de inte äter tillräckligt med andra, viktiga livsmedel. Man har ingen statistik, men intrycket att barn som dricker lite eller ingen mjölk i genomsnitt uppvisar bättre resultat i skolan än mjölkdrickande barn. Dessa barn har lätt för att få eksem eller är ofta sjuka i slemhinnorna, så kallade förkylningar, det vill säga, hela tiden återkommande infektioner med svullnad och inflammationer i lymfkörtlarna och halsmandlarna.

 Foto: flickr.ostwestwind

Ett bra alternativ till kumjölk är sojamjölk, havremjölk eller rismjölk.

För att öka immunförsvaret ska man konsekvent undvika alla fabrikssockerprodukter och vittmjölprodukter och ersätta dem med fullkornsprodukter, helst råa, och färskkost. Atopiska eksem orsakas av komjölksprodukter. När man ska undvika mjölkprodukter av hälsoskäl beror det alltid på det artfrämmande proteinet, inte på grund av fettet.

Grädde är mjölkens fettandel, den innehåller endast 2,5 % protein. Vid en kost utan animaliskt protein kan man använda grädde. Då fett i form av grädde används i relativt små mängder är proteinhalten obetydlig. Endast vid mycket svåra fall som neurodermitis – envisa eksem – vid primär kronisk polyartrit och somliga allergiska sjukdomar rekommenderas det att även utesluta grädde i början och iaktta senare, om det blir en försämring vid förtäring av grädde. Detta få bedömas i varje enskild fall.

Helma Danner, ”Die Naturküche”

”Den mänskliga kroppen består av samma ämnen som finns i växterna i en mycket fin balans och när denna balans rubbas uppstår sjukdom.” - ‛Abdu’l-Bahá ogranskad översättning

Ett oberoende sökande efter sanningen.

Dagens människa, oavsett på vilken social nivå hon tår eller vilken utbildning hon har kan i jämförelse med människan från tidigare tidsålder på ett helt annat sätt tänka självständig och dra logiska slutsatser. För 2000 år sedan var det endast enstaka som kunde det och för 3000 år sedan hade denna utveckling just börjat.

Kunskapen från Kristi födelse till 1750 hade fördubblats. Den fördubblades åter från 1750 till 1900 och fördubblades igen från 1900 till 1950. Sedan kortades tidsrymden hela tiden i och med att den fördubblades från 1950 till 1960. Samma sak hände från 1960 till 1966 och från 1966 till 1969. Enligt denna beräkning skall mänsklighetens kunskap sedan 1975 fördubblas var tredje månad. Ett annat exempel för denna utveckling är existensen av 6000 olika medicinska tidskrifter (1995). Av dessa existerade endast 4000 fyra år tidigare.

foto: flickr. Fräulein Schiller

Den enskilde människan måste få klart för sig att hon kan tänka självständig. För närvarande tror de flesta inte på denna färdighet utan gör sig allt för beroende i sin meningsbedömning och omdöme av informationen de får genom omgivningen, alltså genom föräldrar, släktingar, bekanta, vänner, litteratur, press, radio, TV och propaganda.

Vår uppgift är inte att oprövad ta emot denna information och tillägna oss den utan detta leder allt för lätt till negativa fördomar och den typiska tron på vetenskapen i denna tid. Lika lite är det vår uppgift, att kritisera allt vi iakt tar då detta kan leda till pessimism, till negativism och till uppror.

foto: flickr. Ann Catrin Brockman

Vår uppgift är snarare att kritiskt pröva all information som hela tiden sköljer över oss och acceptera det som vi anser är rätt, allting går att sälja med mördande reklam. Ett exempel är dagens forskningsresultat som hela tiden sköljer över oss och ofta motbevisas av andra forskare. Då bör man fråga sig, vilket företag har anställt och betalt respektive forskare.

Men för detta krävs en måttstock, och den finns i den äkta tron på den ende Guden. Ett bra rättesnöre finns i Bahá’u’lláhs och ’Abdu’l-Bahás skrifter.

”Neue Wege zur inneren Freiheit” Erik Blumenthal

Vad är det vi betalar för?

Vi blir äldre, men blir vi friskare? Sjukvården talar sitt eget språk. Barnsjukdomar som ADHD, autismen och överaktivitet har ökat lavinartad, likaså våra folksjukdomar som cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och orsaken till det kan vi bland annat söka i den näringsfattiga kosten. Även brottslighet har kunnat kopplas till näringsbrist. Visst mår vi bättre till kropp och själ om vi är friska.

Man klagar över den dyra maten. Blir maten billigare, så blir också kvalitén sämre. Det vi borde kräva är ekologiskt odlade, obehandlade och fullvärdiga produkter om man är mån om sin hälsa.

Dramatisk minskning av näringsinnehållet i maten
Tyska forskningsresultat från Schwarzwald Sanatorium i Obertal har konstaterat att matens innehåll av vitaminer och mineraler i frukt och grönsaker har minskat mycket mellan 1985 och 1996. (Källa: Foodwire)

I broccoli har innehållet av kalcium minskat med 68%, B-vitaminen folsyra med 52 % och magnesium med 35%. I spenat har magnesiuminnehållet sjunkit med 68 procent, vitamin B6 med 59 procent och vitamin C med 58 %. I bananer har innehållet av kalcium minskat med 12 procent, folsyra med 84 procent, magnesium med 13 % och vitamin B6 med 92%. I jordgubbar fann man 14% lägre halt kalcium och 67% mindre vitamin C. Äpplen innehöll 80% mindre vitamin C, men i gengäld en ökning av kalcium- och magnesiuminnehållet med 12 respektive 20%.

Ett annat exempel: järninnehållet i 1 hg livsmedel i följande produkter, där man lade om från ekologisk odling till konstgödselodling.

I Tyskland på 20-talet.................USA på 60-talet ............Livsmedelsverket 1988


Mandarin ........57 mg ................. 0,4 mg............................ 0,16 mg
Sallad.............. 38 mg ................. 2,0 mg ............................0,65 mg
Russin ............ 20 mg.................. 3,5 mg............................ 2,40 mg
Lök ................. 41 mg .................. 1,0 mg............................ 0,35 mg
Bananer.......... 18 mg .................. 0,7 mg ........................... 0,44 mg


Rekommenderad dagsdos är 10-18 mg/dag
För att få dagsbehovet av järn bör man med dagens näringsinnehåll i konventionellt odlad mat äta:
5,1 kg lök eller 2,8 kg sallad eller 0,8 kg russin eller 1,8 kg tomater eller 4,9 kg bananer eller 11,2 kg mandariner.

I organiskt odlade tomater finns det ca 1,900 mg järn/hg, i konstgödselodlade 1mg/hg. Källa: dr. Margaretha Hellsten och dr. Anders Tegeman, (personlig kommunikation)

Näringsinnehåll av vitaminer och mineraler i ekologiskt odlade sädesprodukter:
En jämförelse mellan fullkornsmjöl och siktat mjöl
fullkornsmjöl av .................................siktat mjöl .........................förlust i %
vete eller råg mg/kg ...........................mg/kg ................................ mg/kg

Tiamin, B1 .........5,1 ...............................0,7 ...................................... 86
Riboflavin, B.. .. 21,3............................. 0,4 ...................................... 69
Niacin, B3...... ..57,0 ............................. 7,7........................................86
Pyrodoxin, B6... 4,4.............................. 2,2 .......................................50
Vitamin E.........24,0............................. 0,0....................................... 100
Provitamin A.... 3,3.............................. 0,0....................................... 100
Järn ................ 44,0............................. 7,0........................................ 84
Koppar ..............6,0.............................. 1,5 ....................................... 75
Magnesium... 250,0..........................120,0.........................................52
Mangan........... 70,0 ...........................20,0.........................................71
Kalium .........4730,0 .......................1150,0 ........................................76
Kalcium......... 120,0 ...........................60,0....................................... 50

Källa: Helma Danner, ”Vollkornbrote, vitalstoffreiche Vollwertkost ”

Dagsbehovet av följande näringsämnen är mg/dag:

Tiamin, B1.................................................... 1,1-1,4
Riboflavin, B 2............................................. 1,2-1,7
Niacin, B3.....................................................14-18
Pyrodoxin, B6...............................................1,5-2,1
Pantotensyra................................................ 4-7
Vitamin E..................................................... 8-10
Provitamin A........ .......................................0,8-1
Järn .............................................................10-18
Koppar ........................................................1,5-3
Magnesium..................................................300-350
Mangan........................................................2-5
Kalium.........................................................1,9
Kalcium ......................................................600-800

Vetemjöl från konstgödselodlad säd innehåller:
Fullkornsmjöl av graham ...................................vetemjöl..................... förlust i %
.............................mg/kg...................................... mg/kg

Tiamin, B1................ 0,4...................................... 0,1...................................98
Riboflavin, B 2 ........ 0,13..................................... 0,05.................................96
Niacin, B3 .................4,0...................................... 0,9...................................98
Pyrodoxin, B6.......... 0,35..................................... 0,15.................................97
Pantotensyra uppgift saknas................ uppgift saknas............ uppgift saknas
Vitamin E ................ 1,4 .................................... 0,0...................................100
Provitamin A........... 0,0 .................................... 0,0...................................100
Järn.......................... 5,0..................................... 1,0.....................................98
Koppar ....... uppgift saknas................. uppgift saknas............. uppgift saknas
Magnesium. uppgift saknas................. uppgift saknas................................ 92
Kalium................ 380,0................................. 120,0..................................... 97
Kalcium................. 35,0................................... 22,0..................................... 72

Källa: Statens livsmedelsverk, livsmedelstabell 1993

Rågmjöl från konstgödselodlad säd innehåller:
...............................................Fullkornsmjöl av råg mg/kg

Tiamin, B1 ................................................................0,30
Riboflavin, B 2 ........................................................ 0,13
Niacin, B3................................................................. 1,0
Pyrodoxin, B6.......................................................... 0,35
Pantotensyra ........................................... uppgift saknas
Vitamin E................................................................ 0,8
Provitamin A .......................................................... 0,0
Järn......................................................................... 3,3
Koppar ..................................................... uppgift saknas
Magnesium ..........................................................110,0
Mangan ................................................... uppgift saknas
Kalium ............................................................... 410,0
Kalcium ................................................................35,0

Källa: Statens livsmedelsverk, livsmedelstabell 1993

Vad är välnärd?

Begreppet välnärd kan tolkas på olika sätt. Den gängse uppfattningen är att vi här i västvärlden anser oss vara välnärda. Men faktumet är att vi är felnärda i välfärden, vi är undernärda på många viktiga näringsämnen.

Foto: flickr., happy mealy

Att vara välnärd kan förklaras på följande sätt: Under de första efterkrigsåren fick den tekniska högskolan i Boston i USA i uppdrag av regeringen, att göra en flerårig storundersökning av näringsläget och hälsotillståndet hos den mexikanska genomsnittsbefolkningen. Tusen fattiga indianbarn undersöktes. De livnärde sig endast på sparsam, vegetarisk kost.

Samtidigt undersöktes en grupp om 700-800 barn från medelklassen i den nordamerikanska staten Michigan, som hade fått en kost, som var sammansatt efter senaste resultaten i näringslära, mångsidigt och rikligt, framför allt med kött-, ägg- och mjölkprodukter. Prof. dr. Robert S. Harris redogjorde för undersökningen. Alla vetenskapsmän var eniga om, att resultatet för de stackars Mexikobarnen skulle bli ofördelaktigt, ja t.o.m. katastrofalt – men raka motsatsen inträffade!

Man konstaterade efter alla undersökningar man hade genomfört, att de torftigt och vegetariskt närda Mexikobarnen var friskare än de allsidigt närda jämnåriga barnen i Michigan. Fastän protein-, fett- och kolhydratmängderna låg långt under normen var hälsotillståndet bättre än hos dem i den amerikanska medelklassen.

Människorna i Mexiko var visserligen med vetenskapliga mått mätt kraftigt undernärda, men Harries kom till slutsatsen, att "undernäring, när den är harmoniskt sammansatt, vitamin- och mineralrik, inte ger några påvisbara biokemiska eller histologiska skador, ingen felnäring. Människan svälter, men är trots det välnärd.

Foto: flickr., folkehjelp

Ingen annan kan ge oss hälsan, utan ansvaret ligger hos oss. Inte ens läkarna kan ta över det ansvaret, de kan endast ge oss råd. Det är vi som avgör vad vi skall äta och dricka. Och även lösningen på alla våra själsliga och andliga problem finns inom oss.

Walter Ostertag ”Lebende Makromoleküle als Lebenselixier”

Bahá’ulláh Die Tafel an einen Arzt, Lawh-i-Tib: ”Möt sjukdomarna med dess orsaker – detta är det avgörande ordet till detta tema.” ogranskad översättning

Varför Rymdforskning?

En fråga som ofta ställs är varför vi skall satsa på rymdforskning och skicka ut människor och sonder ut till rymden innan vi först har lyckats lösa de grundläggande problem som finns på jorden, tex fattigdom och krig.

Ett svar som jag personligen skulle vilja skriva under på är att en av de egenskaper som gör oss till just människor är vår nyfikenhet och motivation till att vilja utvidga vår kunskap. Utan denna egenskap hade vi inte varit den framgångsrika art vi är, utan förmodligen fortfarande svingat från träd till träd och varit ett villebråd för vilddjuren.

Sen kan man fråga sig hur världen hade sett ut ifall rymdforskningen inte hade funnits. Om man bortser från alla spinoffs som rymdteknik har fört med sig i form av uppfinningar som vi använder till vardags, så inspirerar sådan forskning våra barn och ungdomar till att utöva teknik, konst och vetenskap, som i sin tur hjälper världen framåt.

Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att utan rymdforskning hade förmodligen fattigdomen varit ännu större i världen än vad den är idag, fler vetenskapsmän hade varit inblandande i fler krig och samtidigt hade bristen på visioner, drömmar, motivation och inspiration lett till att vi hade haft betydligt fler problem att brottas med på jorden än vad vi har idag.

Mikrovågsmat en fara för hälsan.

I dagens samhälle skall allting gå snabbt och vara bekvämt. I nästan varje hushåll ingår en mikrovågsugn som standard. I nya husbyggen ersätts den vanliga spisen ibland av en mikrovågsugn. Skolmaten, sjukhusmaten och maten till äldreboende tillagas på annan ort och fraktas långa vägar för att värmas i mikron. Till och med maten till spädbarn värms i mikron på dagis. Huvudsaken är att man spar pengar och tid. Men ingen frågar sig, vilka konsekvenser det har på hälsan.

I tidningen Råd & Rön nr. 9/2011 finns en artikel om att god mat behövs i vården. Man lägger stort värde på doft- och smakupplevelse, men ingen fråga efter näringsinnehållet och kroppens förmåga att tillgodogöra sig maten. Till det sistnämnda återkommer jag i ett senare inlägg.

I början på nittiotalet kom den en chockrapport om konsekvenserna av mikrovågsmat. Två forskare i Schweiz, professorn i biokemi, Bernhard H Blanc, och miljöforskaren, dr Hans U Hertel, genomförde en undersökning, som gick ut på att se hur människokroppen reagerade på mikrovågsmat.


foto: flickr Helena Ferry

De påvisade en förändring av blodet. Hemoglobinet och lymfocyterna minskade, hematokriterna, leukocyterna och kolesterolet ökade istället. Lymfocyterna, som behövs för vårt immunförsvar, minskade mest vid förtäring av mikrovågsuppvärmda grönsaker. Ökningen av leukocyterna betraktar dr Hertel som särskilt oroväckande. Leukocyterna reagerar extra känsligt på yttre stress och avslöjar ofta negativa påverkningar av organismerna, till exempel förgiftningar och vävnadsskador.

Förändringar i blodet var inte så långvariga, efter några timmar återgick blodvärdena till sitt normala värde. Men om man äter mikrovågsmat kontinuerligt, återgår blodvärdena inte så lätt. Immunsystemet blir allt svagare till dess cancer kan utvecklas.

De vetenskapliga tidningarna har nekat att ta in denna rapport, men en del populärtidningar har publicerat den. Det blev stort rabalder, och ett stort tryck på forskarna från både deras universitet och från tillverkningsindustrin. Professor Bernhard orkade inte stå emot trycket och drog tillbaka sitt forskningsresultat. Men dr. Hertel kämpade ensam vidare. Han har hotats till livet och dragits inför domstol och fick bekosta både rättegångskostnaderna och all forskning ur egen ficka. Endast all utrustning och undersökningarna gick på 275.000-300.000 kronor. Ändå hade forskarna fått uppdraget av landets regering. Men detta visar, hur beroende forskarna är av de styrande marknadskrafterna.

Professor Blanc uttalade sig i Expressen för några år sedan. Han har den uppfattningen, att en person, som äter mikrovågsmat, löper större risk att kroppen utvecklar sjukdomar, framför allt misstänker han cancer och allergi. Tidigare hade han upptäckt, att mjölk, som värms i mikrovågsugnen, påverkas. Den blir surare och visar en större tendens till avlagringar. Samtidigt förändras fettet. Det betyder att folk, som annars inte är allergiska mot mjölk, kan få allergiska anfall.

En läkare på ett svenskt sjukhus med allergiker har upptäckt att vattnet, som annars har ett neutralt PH-värde, blir surt i mikrovågsugnen, vilket hade till följd att allergikerna blev sämre. Detta händer även när man värmer mjölken till spädbarn i mikron. En kvinna, som fick ta del av denna rapport slängde genast ut sin nyinköpta mikrovågsugn.

Källa: Svensson, E. 1993"Chockrapport om mikrovågsugnar" "Vegetar"- tidningen 4/93, SVF, Stockholm

Var och en måste fritt och oberoende söka efter sanning, bahá’i-religionens huvudprincip