Gradvis spridandet av Guds ljus

Som nämnt i mina tidigare inlägg så utkristalliseras det nya mönster för ett framtida världssamhälle, med utgångspunkt av en andlig progressiv dynamisk kraft. Krafterna frigörs gradvis, och Bahá’u’lláhs ljus blir känt och mottagit av världens folk.

Detta är utgångspunkt även för dagens inlägg, med boken “Forces of Our Time: The Dynamics of Light and Darkness” av Hooper C. Dunbar som underlag.

Den andliga energin frigör och kanaliserar krafter som gör att fundamenten för nya administrativa institutioner och center för tillbedjan nu byggs upp. Det gudomliga ljuset kom år 1844 och vid ögonblicket för uppenbarelsen spred sig ett oändligt potential med energi över hela mänskligheten. Det var första ljusglimten för den nya tidsåldern. Senare blev det gudomliga ljuset – bahá’í-tron spritt över hela världen, då bahá’í-samfund etablerades i så att säga alla länder. Det nästa steget är att utveckla mänskliga resurser och ett aktivt erkännande av Bahá’u’lláhs ord från världens folk. Då överösas ljuset och når hjärtan till alla världens nationer och alla länder påverkas av Bahá’u’lláhs uppenbarelse.

Mönstret - att bygga upp en ny världsordning är lite känt, men “Forces of our Time” beskriver bra de processerna som måste till och vilka krafter som påverkar världen. Vi är nu endast i ett embryonisk stadium av en ny världsordning – och perioden 1944-2044 vill skapa de första små ansatser till en ny världsordning (som det är föregångaren för, kärnan i och mönstret för). En gradvis och organisk framväxt av en global civilisation vill vara baserad på Bahá’u’lláhs uppenbarelse.

En av de gudomligt förordnade institutionerna som ska inspirera mänsklighetens angelägenheter är bahá’í-tillbedjans hus (bahá’í-tempel). Dessa bahá’í-tempel består av nio sidor, nio ingångar, och är en plats för bön och meditation. Omkring templet finns andra byggnader för utbildning, hälsovård och social välfärd. Här samlas andliga krafter och strålar ut från Mashriqu’l-Adhkár (Arab. Gryningsplatsen till Guds lov). Ju högre andliga krafter som samlas i tillbedjans husen, ju större graden av försakelse, ju större bidrag från de troende, dess tydligare och vitaliserande vill de krafter bli som utgår från dessa bahá’í-tempel.

Interiör för Tillbedjans hus, Australien. Foto: media.bahai.org

Det första bahá’í-tempel blev klar 1908 i Ishqábad i Ryssland. Det andra templet blev påbörjat några år senare i Chicago, Amerika och templet fullbordades år 1953. Sen dess har bahá’í-tempel uppförts i Kamapla, Sydney, Frankfurt, Apia och New Delhi. Just nu pågår arbetet för att bli klar med ett tillbedjans hus i Santiago, Chile och två nya nationella tempel planeras i den Demokratiska republiken Kongo och Papua Nya Guinea. Dessutom vill lokala bahá’í-tempel börjas byggas. Först ut är Battambang, Kambodja; Bihar Sharif, Indien; Matunda Soy, Kenya; Norte del Cauca, Colombia; och Tanna, Vanuatu.

Nytt tillbedjans hus i Santiago, Chile. Modellfoto: media.bahai.org

Bahá'i-trons världscenter, Det Universella Rättvisans Hus skriver i sitt brev 21 april 2012 att “sambandet mellan tillbedjan och tjänande är särskilt uttalat i de kluster runt om i världen, där bahá’í-samfund har vuxit betydligt i storlek och vitalitet, och där deltagandet i social verksamhet projekt är påtaglig. Några av dessa har utsetts till utvecklingsplatser för spridning av lärande så att näring kan ges till vännernas förmåga att utveckla juniorprogrammet i anknutna områden.” (1)

‘Abdu’l-Bahá beskriver bahá’í-tillbedjans hus som ”en av de mest livsviktiga institutionerna i världen”, [som] förenar två viktiga och oskiljaktiga sidor av bahá’í-livet: tillbedjan och tjänande. Föreningen av dessa två återspeglas också i den samstämmighet mellan planens samhällsbyggande funktioner, särskilt tillväxten av en hängiven anda, som kommer till uttryck i samlingar för bön och en pedagogisk process som bygger kapacitet för tjänande av mänskligheten. (2)

Följ med på nästa artikel på Ny Vision som tar upp flera spännande aspekter av tillbedjans hus och hur vi lägger grunden för en ny världsordning baserad på ett andlig värdegrundlag. 

 

Källor: 1 och 2. Universella Rättvisans Hus, brev 21 april 2012 till världens bahá’íer.

Betydelsen av ‘Abdu’l-Bahás resor tvärs över Amerika, II av III

I Cleveland yttrade ‘Abdu’l-Bahá dessa kraftfulla ord i början av en av Sina många offentliga tal: ”Den amerikanska kontinenten ger tecken och bevis på många stora framsteg, dess framtid är ännu mer lovande, för dess inflytande och upplysning är långtgående, och det vill leda alla nationer andligt.” Därefter diskuterade Han förutsättningen för uppfyllandet av en så häpnadsväckande förutsägelse.

Samtidigt som han erkände nödvändigheten av materiella framsteg i Amerika, liknade Han ”materiell civilisation” till en kropp, ”medan den gudomliga civilisationen är anden i den kroppen”. Därför hoppades Han att det amerikanska folket, som erkänner denna verklighet kunde ”uppnå både materiella och andliga framsteg.” Shoghi Effendi förklarade att ‘Abdu’l-Bahás upprepade kommentarer till Amerikas framtid var indikationer på den kraft som frigjordes från Baha’u’lláhs uppenbarelse, som så småningom kommer att förmå det amerikanska folket och dess regering att vidta initiativ som i slutändan vill leda mot en global politisk union, med liknande egenskaper som den federala unionen till USA.

För bahá’íerna var Hans besök särskild utmärkt genom vissa symboliska handlingar, som genom de exemplen av visshet Han visade och den tid och energi han satsade på det nyetablerade amerikanska bahá’í-samfundet. Med sina egna händer lade Han ner hörnstenen till bahá’í-tillbedjans hus vid stranden av Lake Michigan i utkanten av Chicago, den första sådana bahá’í-institution i väst, som han beskrev som ”modertemplet”. Han förenade i äktenskap två bahá’íer från olika nationaliteter och etniska grupper, en vit, den andra svart, i en djärv demonstration av djupet av bahá’í-principen som kräver avskaffandet av rasfördomar. Några år senare, på Hans begäran, hölls den första konferensen för rasenhet i landets huvudstad. Han vädjade även vid ett flertal tillfällen, då man diskuterade kvinnors rättigheter, att främja jämställdhet mellan könen; en grundtanke i bahá’í-tron som inte lärs ut i skrifterna eller lagarna i tidigare världsreligioner.

Men ännu mer enastående än dessa och andra sådana handlingar var Hans ”dynamiska bekräftelser” i New York at Förbundet som inrättats av Baha’u’lláh för att säkra enhet och enighet inom bahá’í-tron även skulle förverkliga en permanent förening och varaktig världsfred – ett Förbund där ‘Abdu’l-Bahá var dess utsedda Center. Vid samma tillfälle utsåg Han New York till ”Förbundets stad”. Att Förenta Nationerna, flera tiotals år senare etablerade sitt huvudkontor i New York, där representanter för alla världens länder träffas, visar betydelsen för beteckningen.

Följ med i mitt nästa blogginlägg på Ny Vision.

Bahá'í-tillbedjans hus är ett mysterium – det är som 'Abdu'l-Bahá säger: "Byggnadens mysterium är stort och kan ännu ej avslöjas". Ta till exempel modertemplet i Panama. Det ligger på en höjd mellan två av världens stora oceaner. 'Abdu'l-Bahá skrev långt innan bahá'í-templets byggarbeten blev påbörjat att "denna plats kommer att bli mycket betydelsefull i framtiden. När bahá'í-läran en gång grundas där, kommer den att förena Öst och Väst, Nord och Syd".

Sverre Holmsen skrev i sin bok "De Upplysta Horisonterna" att "i dag möts Öst och Väst, i dag förenas himmel och jord, i dag är 'domens dag', om vilka profeterats i Bibel och Koran".

Han skriver vidare "att bahá'í-templen är inte kyrkor, har inga präster, ingen kollektupptagning, ingen nattvärd, inget dop. De är tillägnade Guds enhet, hans profeters enhet och mänsklighetens enhet. Denna enhet innefattar bland annat mångfaldens nio portar genom vilka varje sökare kan finna sin väg från vilket håll han än kommer. Nio är den största enkla siffran, symbol för ljus och helhet. Närmast runt om helgedomen anläggs trädgårdar och springbrunnar. I närheten bygges skolor, bibliotek, universitet, vårdhem etc. Alltsammans finansieras genom frivilliga bidrag endast från anslutna medlemmar och är avsett som gåvor till alla människor.

Templen står öppna för alla och är andliga meditationscentra för en snabbt växande ström av besökare. Trons tempel kommer under den nya eran att byggas i tusental. Enhetens ljus skall upplysa världen."



"Poeten Alfred Tennyson (1809-1892) skrev följande rader i "Akbar's Dream", som verkar vara en vision av vår tids bahá'í-tempel:"

'Jag drömde
att sten för sten en helgedom jag byggde,
ett tempel, som varken var pagod, moské eller kyrka,
men högre, enklare, med dörrar alltid öppna
for varje fläkt från himmelen;
och sanning och fred,
kärlek och rättvisa kom och bodde i den.'

"Arnold Toynbee, professor i historia skrev: ’... när … jag passerar bahá'í-templet där (i Wilmette), har jag en känsla av att denna vackra byggnad kan vara ett förebud om framtiden." (1)

Tillbedjans hus, Mashriqu'l-Adhkár är öppna för alla. Varje morgon kommer det att hållas gudstjänster. Det finns inga musikinstrument i templet, sången ska vara utan ackompanjemang. Templets portar är öppna för hela mänskligheten.

(1) Sverre Holmsen, De Upplysta Horisonterna, s. 156-157.

Ska man riva Guds hus?

Detta kunde man läsa om i tidningen Dagen, 2 oktober. Bakgrunden är att hundratals kyrkor i Sverige är i omfattande renoveringsbehov, det är mögelskador med mera. Dessutom besöks inte många av kyrkorna då Svenska kyrkan har förlorat omkring en halv miljon vuxna medlemmar sedan år 2000. Enligt vissa kan kyrkor avkristnas och användas till andra sekulära ändamål som bostäder, museer eller affärslokaler.

Bahá'u'lláh skriver i sin lagbok Kitáb-i-Aqdás att byggnader som är konstruerade till tillbedjan och den enda sanne Guds pris, som kyrkor, kapell, moskéer inte ska användas till annat än till åminnelsen av Guds namn. (1)

Västerhaninge kyra. Foto: flickr.com - bengt-re

I och med att vi lever i ett sekulariserad Sverige och kyrkor förfaller så är det en stor och viktig fråga. Församlingarna är för små att ensamma finansiera renoveringsbehoven, samtidig är detta en del av Sveriges viktiga religiösa arv.

Jag tror att många kyrkor utmärkt ska kunna gå i arv till andra religioner, till exempel frikyrkor, katolska kyrkor, islam eller bahá'í-tron. På så sätt bevaras Bahá'u'lláhs påbud om att detta är Guds hus, tillbedjans hus, som ska bevaras för åminnelsen av Guds namn.

Det är en kontroversiell fråga – kan Svenska Kyrkan tänka sig att överlämna (sälja, hyra ut, överlämna, ge) kyrkor till en annan religion? Eller önskar man att avkristna kyrkan till sekulära ändamål?

NB, Illustrationen ovan visar Västerhaninge kyrka, men det betyder inte att den ska avkristnas.

(1) Kitáb-i-Aqdás kan du beställa via bahaiforlaget.se

Bahá'í-tempel – tillbedjans hus

Bahá'í-templet i Wilmette, Chicago - foto: flickr.com Bob Haarmans

På varje kontinent finns det nu bahá'í-templer eller tillbedjans hus. Detta är helgedomar eller byggnader, öppna för människor av alla trosinriktningar. Denna vecka vill jag skriva lite om bahá'í-tillbedjans hus, historiken och dess bakgrund.

Bahá'u'lláh (1817-1892), bahá'í-trons grundare, förespråkade själv i sin heligaste bok Kitáb-i-Aqdás (uppenbarad omkring 1873) att det skulle byggas ett tillbedjans hus i varje land och stad. Han beskrev Mashriqu'l-Adhkár (arabiska för "gryningsplats till Guds lov") som en niosidig vacker byggnad med kupol.

Siffran nio går igen i konstruktionen och utförande – det ska vara nio trädgårdar, nio fontäner, nio ingångar, nio portaler etc. Runt tillbedjans hus skulle olika byggnader finnas, avsedda till humanitära, sociala och välgörande ändamål.

Det som är karakteristisk är att det inte är några ceremonier eller predikan i tillbedjans hus. Det finns inga prästerskap och de troende kan läsa böner från Bábs och Bahá'u'lláhs skrifter samt de andra av Guds budbärare (bland annat Moses, Krishna, Zoroaster, Buddha, Jesus, Muhammed).

Det första tillbedjans hus byggdes i Ishqábád i Ryssland år 1908, och år 1912 invigde Bahá'u'lláhs son 'Abdu'l-Bahá (1844-1921) platsen där det första tillbedjans hus i Amerika senare skulle byggas. Det pågår i dag byggarbeten på det senaste tillskottet, ett bahá'í-tempel i Chile.

Bahá'í-tempel finns i dag på följande orter:

• Wilmette, Chicago
• Kampala, Uganda
• Sydney, Australia
• Frankfurt, Tyskland
• Panama City, Panama
• Tiapapata, Samoa
• Delhi, India

Det planeras för ytterligare framtida tillbedjans hus i Teheran, Iran; Santiago, Chile; Haifa, Israel; Eliot, Maine och ett flertal ytterligare platser.

På mina utlandsresor har jag besökt baha'í-tillbedjans hus i Sydney, Chicago och New Delhi. En mycket intressant upplevelse på helt olika platser, som skiljer sig geografiskt, kulturellt och religiöst. Det var inga som samlade in pengagåvor, kollektupptagning eller sålde religiösa produkter inne i eller omkring bahá'í-templen; något som är vanligt i förbindelse med andra kyrko- och tempelbesök.

Det finns sedan 1980-talet(?) en tempeltomt för ett framtida svensk bahá'í-tempel i Sollentuna utanför Stockholm.

Bahá'u'lláhs vision är att barn och vuxna ska komma tillsammans och lovprisa Gud i dessa tillbedjans hus och att en atmosfär av andlighet och kreativitet ska upplysa världen från dessa ljuspunkt, dessa fredens helgedomar.