Betydelsen av ‘Abdu’l-Bahás resor tvärs över Amerika, III av III

En kommentator som beskrev ‘Abdu’l-Bahás resor i väst skrev att ”bortom de talade orden var det något obeskrivligt i Hans personlighet som imponerade djupt alla som kom i Hans närhet.” Liknande observationer noterades i tidningsartiklar där man tillskrev Honom egenskaper som profet och även i enskilda fall, felaktigt betraktade Honom som Kristus återkomst. En artikel använde rubriken ”Profeten säger att Han inte är en profet”. Det är verkligen svårt att beskriva En som innehar en så magnetisk personlighet eller ens försöka bedöma effekterna; vart Han än gick, av Hans möte med så många människor, oavsett hög eller låg ställning.

Det är ett mysterium som tycks vara inneboende i den enastående rollen som Förbundets Center. Han var ingen profet eller Gudsmanifestation, som Han själv klargjorde med eftertryck. Men Han hade en ställning som kvalificerade Honom som det perfekta exemplar av bahá’í-lärorna och det gjorde Honom, tillsammans med Baha’u’lláh och Báb till en av de tre centrala personerna i tron.

I Hans person, förklarar Shoghi Effendi, ”är de oförenliga egenskaperna av en mänsklig natur och en övermänsklig kunskap och perfektion blandats och är helt harmoniserade”. Han, ”gällande hela den religiösa historien, fyller en unik funktion”. Det är i detta enastående sammanhang at Hans verksamhet i Amerika måste övervägas och förstås.

‘Abdu’l-Bahá vid Green Acre bahá’í-skola, New Hampshire, USA, 1912.
Foto: centenary.bahai.us

Två dokument uppenbarade av ‘Abdu’l-Bahá efter Hans resor till Väst är speciellt anmärkningsvärda, eftersom de är knutet till trons framkomst i sig och till dess världsomfattande inflytande: The Tablets of the Divine Plan, som utgör grunden för den globala spridningen av tron, där han inriktar sig till bahá’íerna i Amerika och Kanada; och Hans Vilja och testamente, charteret för ett nytt administrativt system, som Shoghi Effendi betraktar ”inte bara som kärnan, men själva mönstret för en ny världsordning, avsett att omfamna i tidens fullbordan hela mänskligheten.” Det var i Amerika att de första initiativen togs för att genomföra dessa två mandat, något som gör det amerikanska bahá’í-samfundet i samarbete med sina allierade, det kanadensiska bahá’í-samfundet, både till den primära drivkraften för en systematisk global plan för att sprida tron och själva ”vaggan” för den bahá’í-administrativa ordningen.

Dessa två ikonliknande arv från ‘Abdu’l-Bahá kan i eftertid ses som nyskapande åtgärder som inspirerade och kastade ett fantastisk ljus över betydelsen av Hans verksamhet i Nordamerika. Det är inte konstigt att Han, som Shoghi Effendi rapporterade, ”antydde att etablerandet av Sin Faders tro på det amerikanska kontinent rankas som den mest framstående bland de trefaldiga mål, som Han ansåg det, var de huvudsakliga målen för Hans verksamhet”.

Tiden kommer utan tvekan att visa hur ‘Abdu’l-Bahás besök i Förenta staterna kan ha varit en avgörande händelse i landets historia; för det rörde vid andliga krafter, så viktiga för att förverkliga dess framstående försyn-bestämda roll i den slutgiltiga ordningen av världens angelägenheter – en möjlighet så upphöjd, så mycket större än det omfång som kunde ha uppenbarats för Amerikas grundare, hur härliga än de hopp de hade hyst eller föreställd sig för denna unika nation.

Källa: http://centenary.bahai.us/abdul-baha-america

Förenta Nationernas roll inom den nya världsordningen (III av III)

Som jag skrev i mina tidigare artiklar I och II, så måste Förenta Nationernas Generalförsamling “upplivas” och dess resolutioner bli bindande.

Ska statlig suveränitet gå framför alla andra hänsyn? Ska ett medlemsland få blockera för FN:s utveckling`att hantera planeten jordens intressen – att skapa en fredligare värld?

FN måste få ett stärkare lagligt mandat – både att genomföra och med auktoritet (inom ett begränsat område).

Jag kan tänka mig att många är rädda för en världsregering och inte vill underordna sig en internationell institution - om den inte är representativ.

För att stärka Generalförsamlingen är det fem praktiska mått och steg som kan leda oss mot en ny världsordning. Detta kommer att förbättra Förenta Nationernas allmänna rykte och vara grundläggande för en långsiktig och hållbar utveckling:

• Höjande av minimikraven för medlemskap
• Utnämnande av en kommission som ska studera nationsgränser
• Sökande efter nya ekonomiska arrangemang
• Förbinda sig till ett universellt hjälpspråk och ett gemensamt skriftspråk
• Undersöka möjlighete4n till en enda internationell valuta

Detta var några av Internationella Bahá’í-samfundets bidrag – ett uttalande med anledning av Förenta Nationernas femtiårsdag 1996.

Budskapet gäller än i dag. Jag kommer att ta upp flera av dessa viktiga pusselbitar – som måste passa in, för att världen ska bli vackrare, bättre, fungerande och med ett bra ledarskap.

Följ med på Ny Visions blogg.

Källa:

En vändpunkt för alla Nationer, Bahá’í-förlaget AB

Förenta Nationernas roll inom den nya världsordningen (II av III)

Som beskrivit i artikel I av II – kritiken mot FN kan egentligen riktas mot medlemsländerna själva. Det är helt klart – ett handlingsförlamat FN kan inte effektivt hantera komplexa situationer och blir därmed verkningslös.

Att vara handlingsförlamad – det är det medlemsländerna är. Om de inte ger mandat till Förenta Nationerna att handla med auktoritet kommer FN aldrig att bli det organ som världen behöver för det nästa steget till en ny världsordning.

Förenta Nationerna har dock en rik källa till segrar och framgångar. Vi kan använda dessa när vi lär oss hur vi kan skapa fred och enhet på planeten jorden.

Jag kan se för mig FN som en institution att se  upp till, under min barndom och ungdom på 1970- och 80-talet. UNICEF och FN-dagen var något att se fram emot.

Därför måste vi se FN i lyset av utvecklingsmöjligheter. Vi måste identifiera vad som styr Förenta Nationernas möjligheter att formulera strategier – för att handla med auktoritet.

FN behöver – som jag ser det – inte totalt ändra fokus för dess kärnprocesser eller institutioner.

Internationella Bahá’í-samfundet säger i sitt skrift En vändpunkt för världens nationer att “grunden för varje styrande system är att lagen härskar och den främsta institutionen för att formulera lagar, är den lagstiftande församlingen. Samtidigt som lokala och nationella lagstiftande församlingars auktoritet respekteras allmänt, har regionala och internationella lagstiftande församlingar betraktats med fruktan och misstro.” 1)

Förenta Nationernas Generalförsamling har attackerats för sin ineffektivitet. Här igen riktas kritiken tillbaka till medlemsländerna: FN har inte mandat eller auktoritet.

Detta blir tillslut en blandning av anarki och konservatism.

Ett reformerat FN kan endast fungera om den lagstiftande delen (Generalförsamlingen) och dess metod för beslut (röstar) representerar alla världens folk och dess national stater. I dag är inte Generalförsamlingens resolutioner bindande om de inte ratificeras av samtliga medlemsländer.

Så det är ett handikappad FN som kommer med… Är det önskvärt?

Läs mer på del III av III.

Källa:

1) En vändpunkt för världens nationer, Bahá’í-förlaget AB

Förenta Nationernas roll inom den nya världsordningen (I av III)

FN-skrapan i New York. Foto: flickr.com

Förenta Nationerna, en sammanslutning av i dag 193 stater – har varit ett center för internationell dialog. FN blev bildat 24 oktober 1945, skapat av andra världskrigets segermakter. Medlemskapet är öppet för “alla stater som vill arbeta för fred” och som accepterar FN-stadgan.

Under många år med kalla kriget mellan Öst och Väst var det ett bra forum för internationell dialog och Förenta Nationerna har stått fram som en internationell normbildare och har gett stöd till ekonomisk och social utveckling och bland annat fredsbevarande operationer.

Den stora utmaningen som jag ser är att FN har bevarat samma uppbyggnad som då det bildades. Och nu riktas stor kritik om dess möjligheter att möta en ny världs behov – 2000-talets världskarta (politiskt, ekonomiskt, organisatoriskt med mera) är inte samma som karta 1945.

Efter kalla krigets slut, under 1990-talet väcktes stora förhoppningar till att FN som organisation skulle förverkliga fred i världen, men det blev det inget av. Det har varit 10-15 konflikter i vägen för detta – och länder har haft en så dominerande ställning att de kunde blockera för FN.

Kritiken riktar sig mot Förenta Nationerna saknar en klar auktoritet (utan veto) och även grundförutsättningarna att handla effektivt.

Fördömanden av FN:s tillkortakommanden kan dock riktas mot medlemsstaterna själva. Det är medlemsländerna som har blockerat för Förenta Nationernas utveckling.

Läs mera i nästa artikel II av II.

 

Källa: En vändpunkt för världens nationer, Bahá’í-förlaget AB

Löftet om en fredlig värld

Den Största fred som människor med god vilja genom århundraden har riktat sitt hopp om, som siare och poeter genom oräkneliga generationer har gett uttryck för i sina visioner, och som utlovats, från tidsålder till tidsålder i de religiösa heliga skrifterna, är nu möjligt för världens nationer.

För första gången i mänsklighetens kollektiva historie är det möjligt för var och en att se hela planeten, med dess myriad av olika människor, i ett perspektiv, i sin helhet. Världsfred är inte bare mjöligt men det är oundvikligt.  Det är nästa steget i utvecklingen av planeten är som en stor tänkare säger - “mänsklighetens planetarisering”.

Om fred ska komma efter stora lidelser då en envis mänsklighet håller fast i gamla beteendemönster eller vill omfattas av en konsultativ vilja är valet alla på jorden står framför. Den här kritiska tidpunkten när stora och svårlösta problem står framför dörren – det är nu ett gemensamt problem för hela världen – ska inte misslyckas i att hitta lösningar – då vill det bara öka antal konflikter och oordning.

Det finns gynnsamma tecken: Nationernas Förbund och Förenta Nationerna har bidragit i stor grad till en ny orientering – men fortfarande är mycket arbete kvar.

För inspirerande läsning kan jag rekommendera “Löftet om världsfred” från oktober 1985 – skrivet av Bahá’í-trons världscenter. Här hittar du bra material till studiecirklar och samtalsträffar om hur man kan skapa en bättre fredligare värld.

På www.bahaiforlaget.se hittar du även andra böcker som tar sig an fredstemat och visionen om en ny världsordning.

Global etik för mångkulturella möten

Folk från hela världen möts för att hitta lösningar på lokala, regionala, nationella, kontinentala, internationella eller globala frågor och problemställningar. I och med att dessa möten är mångkulturella kommer etik och moral upp som ett tema som kanske glöms i farten.

Det vanliga är att folk är så engagerade i saken – att de glömmer den etiska dimensionen. Tänk dig att du är engagerad i ett lokalt vattenreningsprojekt som påverkar en plats med fornminnesmärken och ett av landets religiösa center, och hundratusentals invånare i regionen – något som har fått mycket mediauppmärksamhet. Här möts representanter för kommunen, religiösa organisationer, de lokala och regionala idéburna organisationerna och företag till rådplägning. Men även tillresande från fjärran länder kommer för att delta med workshop eller demonstrera för eller emot vattenreningskonceptet.

Vad är etiskt och moraliskt här? Folk med många synsätt är engagerad i ett vattenreningsprojekt som tar år att projektera, debattera och igångsätta. Resultatet som ska ge rent vatten påverkar inte bara en kommun, ett religiöst center, men en hel region.

En hållbar miljö påverkar alla – även moral och etik.

Då är frågan – vad är etik och moral i detta scenariot och vid liknande möten. Några etiska frågor är:

• Är det rätt att anordna en aggressiv demonstration mot vattenreningsprojektet för att påverka beslutsfattare?
• Ska beslutsfattare ignorera miljörörelsen och de idéburna organisationernas initiativ och förslag för att kunde leverera bästa resultat?
• Hur kan kommunen se till att leverantörer håller en etisk standard när de utför projektet?
• Tar projektet hänsyn till lokala intressen – eller ska marknadskrafter och företagshänsyn ha första prioritet?
• Är det etiskt försvarbart att organisationer saboterar för företag inblandade i projektet?
• Är det moraliskt att leverantörer och beslutsfattare baktalar/förtalar personer som är intressepartner i vattenreningsprojektet?
• Hur bemöter man aggressivitet och ett engagemang som har motstånd och hat som första prioritet – och som glömmer lokala intressen för att främja en idéburen organisations syften och intressen?
• Hur bemöter man etiskt företag som utnyttjar situationen till egen vinning?

Som vi ser är det många intressen och hänsyn att ta i detta påhittade vattenreningsprojekt. Men frågor om etik och moral påverkar vardagen för miljontals människor från alla etniska bakgrunder och kulturer– du och jag, myndigheter, företag och organisationer.

Agenda 21 är en bra ram till vetenskaplig kunskap och tekniskt vetande men inspirerar inte till personligt engagemang för en global etik. Finns det en global etik (1) där man kan checka av för moraliska frågeställningar, konsekvensanalys för etiska verkemedel? Självsagt går det att studera ämnet på Universitetet, men i grund och botten börjar detta allomfattande etiska arbetet redan hos föräldrarna, förskolan, grundskolan och i skolsystemet.

Bahá’u’lláh (1817-1892), bahá’í-trons grundare som har en vision för framtiden ber oss “betrakta världen – som en människokropp som, trots att den vid sin tillkomst var hel och fulländad, av skilda skäl har blivit hemsökt av svåra störningar och sjukdomar”. Moral och etik är även utmaning som förknippas med frågan om enighet och rättvisa. “Rättvisa gör det mjöligt för individen att se verkligheten genom sina egna ögon snarare än genom andras, och förlänar det kollektiva beslutsfattandet den auktoritet som ensam kan tillförsäkra enighet i tanke och handling”. (2)

“Varje enskild person kommer till världen som något som helheten har ansvar för och det är denna aspekt av mänsklig existens som utgör den verkliga grundvalen för de sociala och kulturella rättigheter som uttrycks i Förenta nationernas stadgar.” (2)

Så etik och moral är förbundet med rättvisa och enighet. Något att fundera över…

1) Läs mer på www.globalethics.org och globalportalen.org

2) Häftet Vem skriver framtiden kan du få från Bahá'í-förlaget AB. Texten finns även tillgänglig på Google Books.

Föreläsning om diskriminering av kvinnor i Uppsala 20 september

Varje år hålls konferenser i New York för att följa upp regeringarnas arbete när det gäller "Advancement of Women".

Bahá'í Office for the Advancement of Women i New York, gör rekommendationer i form av uttalanden som är relaterad till konferensernas teman liksom att främja kvinnors rättigheter inom till exempel samhälle, utbildning, politisk och ekonomiskt.

Konferenserna tar även upp det stora ansvaret som privat- och offentlig sektor har när det gäller att bevaka könsroller, styrkerelationer, stereotyper och socialisering, sjukvård inom HIV/AIDS etc.

Läs mera på www.un.org/womenwatch, UN Women Sverige och Bahá'í International Community.

I Sverige bjuder UN Women Uppsala till föreläsning och diskussion kring FN:s kvinno-konvention CEDWA - Convention on Elimination of All Discrimination of Women.

Datum: Tisdag den 20 september 2011
Tid: kl. 18.30-20.00

Plats: Sensus studieförbund, Västra Ågatan16, Uppsala

Ingen föranmälan krävs. Seminariet är kostnadsfritt.

Ur innehållet:

FN:s Kvinnokonvention från 1979 grundas på principen om jämställdhet och trädde ikraft i Sverige 1981. Idag har 186 länder åtagit sig att följa konventionen. Men hur ser det ut i världen? Hur ser det ut i Sverige? Varför behövs kvinnokonventionen? En ny bestämmelse har ytterligare stärkt kraven på regeringarnas ansvar.

Gunvor Ngarambe, sammankallande CEDAW Nätverket, berättar om kvinnokonventionen och om hur CEDAW Nätverket i Sverige arbetar för att utbilda och informera om kvinnokonventionen.

Arrangör: UN Women Uppsala i samarbete med Sensus studieförbund, CEDAW Nätverket, Bahá’ísamfundet och Uppsala FN-distrikt.

Jämlikhet mellan kvinnor och män – mänsklig rättighet

Full jämlikhet mellan könen är en av de viktigaste förutsättningar för fred (själv om det är lite erkänd). Jag tror att endast när kvinnor kan delta fullt och likt med mannen i världsaffärer – inträda och delta med självförtroende och med duglighet på arena som internationell rätt och myndighet – då vill krig försvinna.

Bahá'í-samfundet har arbetat genomgående för kvinnors utveckling, både genom att stärka FN:s genus mekanismer och genomförande av program och nationella satsningar via dess organ.

För att en framtida världscivilisation ska utvecklas måste varje människa delta. För att kvinnor ska kunna fullt ut delta i världens affärer måste de få de nödvändiga verktyg, utbildning och möjligheter, som de så ofta berövas. Genom utbildning vill kvinnor ge unika bidrag till skapandet av en ny världsordning – en världsordning som karakteriseras av vigör, samarbete, harmoni och ett nivå av deltagande historien aldrig för har skådat.

Dessutom måste kvinnors och mäns jämlikhet bli förstått som en essentiell del av ett ännu bredare perspektiv: mänsklighetens enhet. Korrekt förstått som en aspekt av begreppet mänsklighetens enhet, måste jämlikhet mellan könen inte endast vara ett rättvisekrav men även en förutsättning för fred och välstånd.

Texten över är en översättning av Bahá'í International Community artikel om "Integration gender perspectives into the work of the Human Rights Council", 2007.

Läs artikeln på www.bic.org

Språkbarriärer hindrar universell fred

Esperanto var ett språk som som Ludwik Zamenhof utvecklade på 1880-talet i Polen (närmare bestämt 1887 i Warzawa). Zamenhof såg inte i sin vision Esperanto som enbart ett kommunikationsmedel, men ett medel för fredlig samexistens mellan folk från olika kulturer. Esperanto blev en folkrörelse och fick en stor uppblomstring i början av 1900-talet, men minskade sin spridning efter andra världskriget.

'Abdu'l-Bahá (1844-1921) prisade Esperanto och såg för sig att det hade många möjligheter för universell spridning. Han föreslog även att bahá'íerna skulle lära sig språket och sprida det för att skapa en bättre fredligare värld. Med ett universellt språk skulle de olika nationerna skapa en anda av solidaritet och samarbete. Människor från de olika världsdelarna kan bättre och snabbare hålla sig orienterade om händelser i världen och det universella språket vill vara nyckeln för att minska kommunikationsbarriärerna.

Missförstånd på grund av religiösa fördomar vill minska – hat och krig är omöjligt att ta bort utan ett gemensamt medium.

Ett gemensamt språk vill bli det mäktigaste medlet för universell framgång – det vill cementera Öst och Väst. Världen vill bli som ett hem och det blir en andlig impuls för mänskligt framåtskridande. Det vill resa enhetens baner i mänsklighetens värld och skapa ett världsförbund.

'Abdu'l-Bahá ser även i sin vision att i de kommande tider vill två språk läras ut i skolorna, ett är modersmålet och det andra det internationella hjälpspråket. Senare vill det universella språket tillkomma.

Så om vi vill fortsätta på FN och EU:s väg med 6 respektive 27 språk som behöver tolkas i alla riktningar så varsågod. Jag tror det blir lättare med ett språk. Det förenklar kommunikationen och minskar riskerna med språkförbistringar. Men det är ju synd på tolkarna då.

Ett universellt språk – behövs det?

I min tidigare artikel nämnde jag att du kan bli språkmäktig när du lär dig ett annat språk. Det ska vara kul med språk och den som behärskar kommunikationen vinner i längden. Men de stora organisationerna FN och EU har 6 respektive 27 officiella språk att hålla reda på, så visst kan det bli språkförbistringar och språkliga utmaningar.

Det är därför den nya världscivilisationen behöver ett universellt språk. Då undviker man dagens språkbarriärer och språkproblem. Bahá'u'lláh (1817-1892) säger att "Den dagen närmar sig då alla jordens folk skall ha antagit ett universellt språk och ett gemensamt alfabet. När detta har fullbordats, så skall en resande människa känna sig som hemma i vilken stad som helst. Denna sak är obligatorisk och absolut nödvändig. Det tillkommer varje människa med insikt och förståelse att vinnlägga sig om att överföra det som blivit skrivet i verklighet och handling". (1)

Innan världen är redo för det universella språket så kan ett internationellt hjälpspråk vara en början. Men det universella språket öppnar stora möjligheter för utveckling och förståelse mellan individen och samhället, materiellt och andligt. Vad det universella språket blir vet vi dock inte än. Det får framtidens språkforskare och politiker komma överens om.

Språkspanaren på sin blogg nämner att det finns ca 6 000 språk i värden och om hundra år tror man att det kommer att finnas ca 500 kvar. (2)

Då återstår det bara att se om världen om hundra år är redo för Bahá'u'lláhs vision om ett universellt språk och kan sätta det i verklighet och handling.

1. Axplock från Bahá'u'lláhs skrifter, nr 117

2. Språkspanaren
   

Hoppfulla tecken på nytänkande

I budskapet "Till jordens folk, Löftet om Världsfred" från Universella rättvisans hus från 1985 är ett viktigt tema att nytänkande kommer av en ökande grad av internationellt samarbete, som ett resultat av andra världskriget. Vi kan se Sydostasiatiska staternas förbund, Karibiska gemenskapen, Nämnden för internationellt bistånd, Europeiska unionen, Afrikanska staternas samarbetsorganisation etc.

Omkring 40 världsomfattande deklarationer har FN formulerad, något som ger ytterligare hopp. Vi har Deklarationen om de mänskliga rättigheterna, Avtalet för förhindrande av folkmord, avskaffandet av diskriminering på grund av ras, köns eller religionstillhörighet och förbud mot tortyr. Dessutom finns många program och insatser för att minska undernäring - samt teknologiska innovationer, till nytta för alla.

Under de senaste åren ser vi hur den globala ekonomin utvecklas, och hur FN:s roll stärks. Internationella kriser tvingar igenom kreativt tänkande. Miljörörelsen tar nya steg och den nya informationsteknologin sprider kunskap och nya idéer till hur vi kan förbättra världen.

Löftet om Världsfred kan du köpa från Bahá'í-förlaget AB