Bahá’u’lláh (1817-1892), grundaren av bahá’í-tron säger att “De som är i besittning av rikedomar måste emellertid ta den största hänsyn till de fattiga, ty stor är den ära Gud förutbestämt för dessa fattiga som är orubbliga i tålamod. Vid Mitt liv! Det finns ingen ära som kan jämföras med denna ära, förutom den som Gud behagar skänka. Stor är den sällhet som väntar de fattiga som tåligt uthärdar och hemlighåller sina lidanden och väl ar det för de rika som skänker sina rikedomar till de nödställda och ger dem företräde framför sig själva.”
Bahá’u’lláh lär att hela ens liv skall vara en bön, att arbete som utföres i rätt sinnelag är tillbedjan, att varje tanke, ord och gärning som ägnas Gud och medmänniskornas bästa, är bön i ordets sanna betydelse. Detta är bahá’í-visionen.
En ny tidsålder närmar sig där då de rika delar med sig av sina rikedomar för att förbättra världen. Att ge utan gränser och att skapa nya förutsättningar till väx – både personligt och kollektiv. Att dela med sig frivilligt är ett stort ansvar.
I USA skänker multimiljardärer som Bill Gates och Warren Buffett av sina rikedomar till olika humanitära projekt, affärsmässigt och konkret. Det kan vara inom forskningsområden, utbildning, medicinsk teknik, direkt biståndshjälp med mera.
Filmstjärnor reser till katastrofområden för att hjälpa till direkt – de får se och uppleva något annat än vardagens kändisliv. Frågan är om det är att visa upp sig eller av reell hjälpsamhet?
Det finns också många anonyma gåvogivare som bidrar till förnyelse och hopp för miljontals människor. Det är ett arv att förvalta.
Att frivilligt dela med sig är godhet och kärlek. En tanke som måste börja när barnen uppfostras, i skolor och på universitet. Att dela med sig ska man göra varje dag, inte vänta till man blir gammal och kanske inte kan tänka klart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar