Lär känna din kropp som är själens tempel V, avlastning av matsmältningsorganen.

Fortsättning från 2/8

Ta dig tillräckligt med tid för måltiderna för att kunna äta avspänd och i lugn och ro. Smakfull tillagning och anrättning av maten befrämjar en kultiverad måltidsnjutning. (Det man bör undvika vid maten är stress, problem, TV-tittandet, att läsa tidning, lyssna på radio eller hålla stora diskussioner).

Ta alltid endast små portioner på tallriken. Med föreställningen att man måste klara sig på en liten portion, blir man psykologiskt bättre inställd att äta rätt.

Ta endast små tuggor på gaffeln eller skeden, ungefär som kineserna ta på sina pinnar.

Se till att tugga varje tugga ordentligt, blanda den med saliv, smaka på den, känn smaken och njut av den. Därvid ska matytan förstoras så pass att det bildas en angreppsyta för matsmältningssafterna som är flera hundra gånger större än den ursprungliga biten. Genom detta blir varje tugga i munhålan till en slags soppa. Du blir mätt fortare, äter mindre och mättnadskänslan håller i längre. En sådan redan i munnen smält kost omsättes bättre i kraft och energi och matsmältningsapparaten avlastas. Som hjälp kan du räkna tuggorna i början. Varje tugga ska tuggas minst 50 gånger. Så blir man en långsam ätare som man kan se som första framgångstecken. Bra tuggat är halva matsmältningen.

 Foto:flickr.robertkneschke.de

Med denna ätkultur lär man sig njuta maten på ett nytt sätt. Man ska komma från den hittills kvantitativa njutningen till den kvalitativa, till en ny upplevelse.

Om du endast ta hälften av det du är van vid, i munnen och tugga på det fyra gånger så länge som förut på det dubbla, så har du efter en halv timme endast ätit en fjärdedel av det du åt förut.

Om vi äter fiberfattig kost som kött, vitt bröd, vitt ris, vit pasta, kan tarmmusklerna inte arbeta fram maten, utan den fastnar i tarmen och lägger sig på tarmväggarna, där den bildar gifter. Äter vi mycket fiberrik kost men dricker för lite vätska, händer samma sak. Då bildas det en cementliknande massa. Om vi äter fiberrik kost som hel säd, råris, mycket frukt och grönt och dricker mycket vätska, ca. 2,5 liter om dagen, så suger fibrerna åt sig vätskan, ökar volymen och tarmmusklerna kan lättare arbeta massan framåt.

A. Vogel, ”Den Lille Doktorn”

Se historien i ett andligt perspektiv, I

Civilisationer och statsbildningar som jag ser det har en dynamisk form och är under konstant ändring. Processen att bilda samhällen stoppar inte upp – men utvecklar sig genom upp- och nergångar, genom mörker och ljus. Det är därför av yttersta vikt att studera närmare den kollektiva mänsklighetens historia i nytt ljus. Denna progressiva process pågår nu här i Sverige, det pågår över hela världen. När nya kulturer möts, frågar etniska folkgrupper och religiösa sig nu vad vi har gemensamt, vad är vår gemensamma historia? För jorden är väl endast ett land – och mänskligheten dess invånare?

Ett sätt att se civilisationshistorien på är som en process baserade på mänskliga värderingar (andlighet och religion) - som tar oss med genom varierande faser upp i ljuset och ner i mörkret, som till exempel ”spädbarn”, ”barndom”, ”ungdom” och ”vuxen ålder” (vår tid) genom olika processer som jag kan tänka har olika huvudteman som ”sökandet”, ”kärlek”, ”kunskap” och ”enhet”. Detta synsätt att se på den kollektiva mänskliga historien är något helt annat än vad du lär i vanlig skola.

Mörkret är för civilisationen frånvaron och motsatsen av upplysning, högkultur: dekadens. Civilisationen utvecklar sig i en neråtgående spiral, med katastrofala konsekvenser. Frånvaron av ledarskap, misstänksamhet, samlandet av rikedomar, slöseri och ingen andlighet medför krig och elände.

I mörkret kommer på nytt bekräftelsen från Gud, en ny budbärare står fram med ljusets budskap. Gud hör människornas böner, och de som följer Guds budbärare lovas ett nytt liv och nya möjligheter – men samtidig måste både Guds budbärare och deras följeslagare gå genom många provningar, bland annat fördömelse, dispyter, motstånd från den tidens ledarskap och makteliten.

>> Läs försättningen i morgons blogginlägg på Ny Vision.

Global etik för mångkulturella möten

Folk från hela världen möts för att hitta lösningar på lokala, regionala, nationella, kontinentala, internationella eller globala frågor och problemställningar. I och med att dessa möten är mångkulturella kommer etik och moral upp som ett tema som kanske glöms i farten.

Det vanliga är att folk är så engagerade i saken – att de glömmer den etiska dimensionen. Tänk dig att du är engagerad i ett lokalt vattenreningsprojekt som påverkar en plats med fornminnesmärken och ett av landets religiösa center, och hundratusentals invånare i regionen – något som har fått mycket mediauppmärksamhet. Här möts representanter för kommunen, religiösa organisationer, de lokala och regionala idéburna organisationerna och företag till rådplägning. Men även tillresande från fjärran länder kommer för att delta med workshop eller demonstrera för eller emot vattenreningskonceptet.

Vad är etiskt och moraliskt här? Folk med många synsätt är engagerad i ett vattenreningsprojekt som tar år att projektera, debattera och igångsätta. Resultatet som ska ge rent vatten påverkar inte bara en kommun, ett religiöst center, men en hel region.

En hållbar miljö påverkar alla – även moral och etik.

Då är frågan – vad är etik och moral i detta scenariot och vid liknande möten. Några etiska frågor är:

• Är det rätt att anordna en aggressiv demonstration mot vattenreningsprojektet för att påverka beslutsfattare?
• Ska beslutsfattare ignorera miljörörelsen och de idéburna organisationernas initiativ och förslag för att kunde leverera bästa resultat?
• Hur kan kommunen se till att leverantörer håller en etisk standard när de utför projektet?
• Tar projektet hänsyn till lokala intressen – eller ska marknadskrafter och företagshänsyn ha första prioritet?
• Är det etiskt försvarbart att organisationer saboterar för företag inblandade i projektet?
• Är det moraliskt att leverantörer och beslutsfattare baktalar/förtalar personer som är intressepartner i vattenreningsprojektet?
• Hur bemöter man aggressivitet och ett engagemang som har motstånd och hat som första prioritet – och som glömmer lokala intressen för att främja en idéburen organisations syften och intressen?
• Hur bemöter man etiskt företag som utnyttjar situationen till egen vinning?

Som vi ser är det många intressen och hänsyn att ta i detta påhittade vattenreningsprojekt. Men frågor om etik och moral påverkar vardagen för miljontals människor från alla etniska bakgrunder och kulturer– du och jag, myndigheter, företag och organisationer.

Agenda 21 är en bra ram till vetenskaplig kunskap och tekniskt vetande men inspirerar inte till personligt engagemang för en global etik. Finns det en global etik (1) där man kan checka av för moraliska frågeställningar, konsekvensanalys för etiska verkemedel? Självsagt går det att studera ämnet på Universitetet, men i grund och botten börjar detta allomfattande etiska arbetet redan hos föräldrarna, förskolan, grundskolan och i skolsystemet.

Bahá’u’lláh (1817-1892), bahá’í-trons grundare som har en vision för framtiden ber oss “betrakta världen – som en människokropp som, trots att den vid sin tillkomst var hel och fulländad, av skilda skäl har blivit hemsökt av svåra störningar och sjukdomar”. Moral och etik är även utmaning som förknippas med frågan om enighet och rättvisa. “Rättvisa gör det mjöligt för individen att se verkligheten genom sina egna ögon snarare än genom andras, och förlänar det kollektiva beslutsfattandet den auktoritet som ensam kan tillförsäkra enighet i tanke och handling”. (2)

“Varje enskild person kommer till världen som något som helheten har ansvar för och det är denna aspekt av mänsklig existens som utgör den verkliga grundvalen för de sociala och kulturella rättigheter som uttrycks i Förenta nationernas stadgar.” (2)

Så etik och moral är förbundet med rättvisa och enighet. Något att fundera över…

1) Läs mer på www.globalethics.org och globalportalen.org

2) Häftet Vem skriver framtiden kan du få från Bahá'í-förlaget AB. Texten finns även tillgänglig på Google Books.

Kommuner – ta till vara lokalföreningarnas kompetens

Jag tror många av kommunernas tjänstepersonal och ledningsgrupp inte har tänkt på hur ideella organisationer och föreningar har bidragit under många år i lokalsamfunden. Kommunernas förtroendeanställda har inte i stor nog grad uppskattat föreningslivets kompetens inom kärnområden som vård- och omsorg, utbildning och att skapa meningsfyllda aktiviteter för unga och gamla.

För att utveckla lokalt kulturliv och demokratisk utveckling krävs det därför en nysatsning där kommunerna nätverkar med föreningslivet. Detta kommer att skapa fantastiska synergieffekter.

Exempel 1: en lokal fotbollsklubb jobbar med drogförebyggande arbete och ledarskapsträning. Varför inviteras inte fotbollsklubben till kommunernas finrum för att prata om detta? Här finns mycket att lära från båda parter. Kommunen får förstahand insyn i fotbollsklubbens ideella arbete och fotbollsklubben får erkännande av kommunen och tar del av kommunala insatser, stipendier och kommunala medel.

Exempel 2: Astma och allergiförbundet har en lokalförening i en kommun. När senast var astma och allergiförbundet inviterat att prata om förebyggande arbete för att minska astma och allergier för invånarna i kommunen? Vet kommunerna nog om astma och allergier. Vad kan kommunerna göra bättre här?

Exempel 3: Kyrkor och religiösa samfund arbetar med religiös dialog. Judar, kristna, muslimer och bahá'íer träffas för att få nya insikter, nätverka och skapa vänskapsband. Något som är viktig i en mångkulturell och mångreligiös värld. Men har kommunerna uppskattat detta viktiga arbete? Jag tror att speciellt de små kommunerna har mycket arbete att kvar när det gäller att uppmuntra till samförstånd, minska rasism och främlingsfientlighet.

Kommunernas ledningsgrupp och olika enheter måste sätta sig in i de lokala religiösa samfunden och deras arbete. De olika religionerna har ledare med många års erfarenheter inom sitt område, alla religioner har en trosföreställning som talar om kärlek och respekt. Ett kommunalt möte, en dialog skulle kunde ge bättre förståelse för religiösa uttryck inom vården, vid begravning, vid olika helgdagsfirande med mera.

Båda parter vinner på ett sådant samarbete.

Bahá'u'lláhs vision – som jag ser det - om ett globalt samhälle innebär mycket nätverkande, samförstånd och dialog mellan lokala föreningslivet, kommunernas ledning och lokalbefolkningen. Det krävs insatser, förståelse och respekt. Det krävs ett nytt kommunalt ledarskap som med nya ögon inser värdet det lokala föreningslivet – och föreningarna behöver integreras i det kommunala arbetet. Kanske kan de nya kommunala ledarna rekryteras just från föreningslivet? Vad tror ni? Bör kommunerna satsa mer på föreningslivet? Vad kan kommunen till exempel göra i just din kommun?

En vision för fred där kvinnor deltar

Inte mindre än en påtvingad vision för fred och välstånd, och ett förpliktande engagemang till de värden det måste baseras på (mänsklighetens enhet och kvinnors deltagande i världens affärer) vill ha kraften att motivera en revolutionerande ändring i individuellt beteende, organisationsstrukturer och mellanmänsklig dynamik när det gäller kvinnans framsteg.

Principen om mänsklighetens enhet ligger i hjärtat av förmaningen att vi ska bemöta andra som vi själva önskar bli bemött. För att etablera rättvisa, fred och ordning i en värld beroende av varandra, måste denna princip vara vägvisare för alla växelspel, inkluderat dessa mellan kvinnor och män. Om behandlingen av kvinnor detaljgranskas i ljuset av denna etiska norm kan vi utan tvekan göra framsteg utöver många traditionella, religiösa och kulturella vanor.

Det är helt klar för min del att kvinnor och män måste arbeta sida vid sida, med respekt – för att etablera en fredlig värld och en hållbar utveckling.

Texten över är en översättning av Bahá'í International Community artikel om "Integration gender perspectives into the work of the Human Rights Council", 2007.

Läs artikeln på www.bic.org

Är språkresor nödvändiga?

Det är populärt att åka på språkresor – du lär dig om andra länders skickar och sedvanor, historia, kultur och samhällskunskap. Att resa ut i den stora världen för att lära sig ett nytt språk har sedan historiens början kanske inte varit själva målet – men resultatet blev att den som reste till fjärran land kom rikare hem, både med souvenirer, kunskap och (delar av) ett nytt språk i bagaget.

I dag är förståelse för och kunskap i ett språk i tillägg till modersmålet viktigt för dig som individ, för företagen, multinationella verksamheter, myndigheter och stora globala organisationer. Speciellt Förenade Nationerna med sina sex officiella språk och EU med sina 27 officiella språk behöver tolkar. Guldåldern för tolkar är nu...

Själv hade jag två år tyska i 8-9 klass på skolan. Det var en timme i veckan. Som ag aldrig praktiserade senare... Engelska var inte min stora favorit i tonåren. På gymnasiet spelade vi kort i timmarna och läraren var inte engagerad i utbildningen, han kom för sent till timmen eller var inte intresserad...

Som tjugoåring (sommaren 1990) flyttade jag till Oslo för vidare studier. Min studentlägenhet var upptagen av besökande och jag fick från mitt värdpar i uppdrag att guida Ervin László, en ungersk vetenskapsfilosof, systemteoretiker och konsertpianist och hans fru, som var på besök i Oslo. Mina engelska var inte på topp – men jag kastade mig på "djupt vatten" och det gick ju bra! Vi besökte bland annat Kontiki-museet och Vigelandsparken. Senare åt vi middag hos mitt värdpar utanför Oslo.

Min engelska studentvärd från London gav mig engelska böcker – så det var bara att börja l¨sa. På ett år lärde jag mera engelska – än 10 skolår(!).

I och med att jag fick engelska och amerikanska vänner i Oslo och att ingeniörhögskolans böcker var på engelska gick det snabbt med språkutvecklingen.

Jag tror emellertid språkresor är bra. Sätt dig in i olika språk, lär dig från olika kulturer och du vill bli språkmäktig. Du får även stora chansar på på arbetsmarknaden.

Tips till dig som vill lära språk:

• Starta en engelsk klubb – där alla måste prata engelska, för exempel en Toastmastersklubb.

• Ta en språkresa via EF.

• Res till utlandet och prata så mycket du kan på lokalspråket

Hur kan du som turist påverka

Hoppas du har haft en bra sommarsemester. I denna artikeln vill jag ta upp kulturell turism som är en snabbt växande turistmarknad. Kultur och kreativa industrier är i ökande grad använt för att lansera turistmål och utveckla områdens konkurrenskraft och även attraktionsvärde. Många resmål utvecklar sina greppbara så väl som ogreppbara fördelar på den internationella turistmarknadsplatsen – för att skapa intresse i lokala specialiteter i möten med globaliseringen.

Fantastiska orörda koraller: Comoro Islands. Foto flickr.com

Som turister lockas vi till nya exotiska resmål (med lokala specialiteter) – kanske till områden där inga av dina släktingar eller arbetskollegor har varit. När det gäller hur vi som turister påverkar vårt val av transportmedel, resesätt, resemål, vare sig det är i storstaden eller på en öde landsbygd, sommar eller vinter, kan det vara värt att tänka på följande:

1. Hitta möjligheter för ekoturism.
Enligt The International Ecoturism Society är ekoturism definierat som en ansvarig resa till naturområden som bevarar miljön och ökar lokalbefolkningens välstånd. Det kan vara värt att planera resan så att du kan minska påverkan på miljön, natur och människor.

2. Minimera utsläppen av föroreningar
Det att resa jorden runt, eller till en annan kontinent påverkar naturen globalt. Att flyga är i sig själv en stor förorenare (själv om flygbolagen de senaste åren har minskat bränsleförbrukningen rejält per passagerare per mil). Det finns flera sätt att minimera miljöutsläppen – från det extrema – att gå till resemålet, ta cykeln, använda bilen, kollektivtrafik, tåg, buss, båt eller flyg. Det mest ekovänliga sättet att resa på är tåg – om du har tid (som inte många har).

3. Minimera din påverkan som turist
Med en gång du kommer till resemålet, oberoende vart i världen, finns det sätt att reducera din påverkning lokalt, samtidigt som du får en fantastisk upplevelse. Använd lokala transportsystem i stället för att hyra en bil eller ta taxi. Gå gärna i storstadden i stället för att hyra bil/ta taxi mellan stadsdelarna. Du får uppleva mera!

Tänk på vad du äter – då mycket av miljöutsläppen kommer via mattransport. Ät lokalt, gärna mat från lokala gårdar.

Var även försiktig med ur du reser till naturområden, skogar, naturparker och stränder. Det är ett privilegium att besöka sådana områden – så skräpa inte ner och ta heller inte en 4-hjuls motorscykel (ljudskräp). Ta heller med goda skor/kängor för vandring. Kanske hittar du hästridning eller kanotmöjligheter?

4. Den bästa lösningen
Är din hemby eller lokalområde en turistattraktion? Chansen är stor för att det finns goda attraktioner i din egen bakgård! Det bästa sättet att minska global uppvärmning är att uppleva ditt närområde – besök dessa som du var en turist. Kolla ut kommunen eller turistföreningens guidebok på biblioteket och använd en helg eller två till att cykla runt och besök alla ställen som omtalas i guideböckerna. Du kan bli förvånat över vad du hittar...


Läs mera på The Impact of Culture on Tourism