Att rösta på ett nytt sätt

Den enhet som bildar fundamentet för bahá’í-samfundets förvaltningsstruktur är Lokala andliga råd, som består av 9 medlemmar, valda årligen av alla bahá’íer på orten. Ett Lokalt andligt råd bildas varhelst där det finns nio eller fler vuxna bahá’íer i en stad, by eller samhälle. Valet sker den 21 april. I Sverige finns omkring 23-25 Lokala andliga råd (2012) och varje råd är inom sitt område ansvarigt för trons och medlemmarnas utveckling och välfärd. Bakgrunden för Lokala andliga råd

”Herren har bestämt att i varje stad ett Rättvisans Hus [tills vidare Andligt råd] skall upprättas, vari rådsmedlemmar skall samlas till ett antal av Bahá (9)… Det tillkommer dem att vara den Barmhärtiges betrodda bland människorna. ” - Bahá’u’lláh i Kitáb-i-Aqdas, vers 30.

Inga valkampanjer?
Shoghi Effendi (1897-1957) ger oss tydliga riktlinjer på denna punkt: ”… Hänvisning till personligheter innan valet skulle ge upphov till missförstånd och skillnader. Vad vännerna ska göra att bli väl förtrogna med varandra, utbyta åsikter, umgås fritt och diskutera krav och kvalifikationerna för ett sådant medlemskap utan referens eller programpunkter, vare sig indirekt eller riktad till enskilda individer. ”

Vem ska man välja?
Shoghi Effendi har även gett bahá’íerna en inblick i de kvaliteter de individer de bör välja: till exempel saker som obestridd lojalitet, osjälvisk hängivenhet, välutbildad sinnelag, erkänd förmåga och mogen erfarenhet – något man bör leta efter när man mediteterar över vem man ska rösta på. För att känna igen dessa egenskaper måste de dock göra en ansträngning för att lära känna medlemmarna så bra som möjligt och Shoghi Effendi uppgav at detta endas uppnås genom nära och fortsatt kontakt med alla lokala aktiviteter, vara sig de gäller att sprida eller administrera tron eller annat. Att delta fullt ut och helhjärtat i de angelägenheter som finns lokalt så väl som nationellt. 1)

Förbjuder partisanpolitik
Bahá’í-läran förbjuder bahá’íerna att bedriva partisanpolitik då partiandan i sin natur är splittrande i sin karaktär och det sätter folkgrupper motvarandra. Bahá’íer kan därför inte ansluta sig till politiska partier, kandidera i val eller delta i andra former av partipolitisk verksamhet. Bahá’í-skrifterna uppmuntrar de troende att rösta vid landets val, så länge valresultatet är hemligt och inga går att identifiera. 2)

 

Källa:

1 & 2) http://www.bahai.net/politics

Val utan smutskastning eller konfetti?

Jag fortsätter min artikelserie om val, utifrån ett andligt perspektiv…

När man tänker på val, så förbinder de flesta oss det med politiska partier, kandidater, dyra valkampanjer, TV-debatter och att smutskasta motparten, flygblad och konfetti.

Bahá’í-val har inga politiska partier eller oberoende kandidater. I stället för debatter finns ett gemensamt samråd. Snarare än smutskastningskampanjer finns uppmuntran och vänskap. I stället för kampanjer, flygblad och konfetti hittar du böner, personlig eftertanke och meditation.

Deltagande i valet är en helig plikt, och att bli vald till ett Lokalt andligt råd anses vara en form av tjänande, i stället för en maktposition. De som väljs till ett Lokalt andligt (eller även ett Nationellt andligt råd) har inte högre ”rank” eller har en högre myndighet än de andra medlemmarna i samfundet. De är i verkligheten medlemmar som tillsammans utgör ett administrativt organ som har auktoritet att båda vägleda och tjäna samfundets behov.

“Principen och metoden för dessa val är lika överallt i bahá’í-världen. Kandidering får ej förekomma, utan den röstande nedskriver namnen på de 9, som han eller hon efter bön och meditation finner lämpligast, på valsedeln. Valet avgöres med relativ majoritet, det vill säga de nio med flest röster utgör rådet. Varje samfundsmedlem som fyllt 21 år är röstberättigad. Rådsmedlemmarna har inga privilegier eller auktoritet som enskilda personer. Det är endast som ett samlat administrativt organ som rådet – enligt Skriften – har sin utövande myndighet” (1).

>> Läs min tidigare artikel den 24 april på Ny Vision: val utan kandidater och kampanjer.

Källa:  

1) De Upplysta Horisonterna, s. 112 från books.google.se.

Kött, en mindervärdig proteinkälla

Är människan en kött- eller växtätare? Ett säkert kännetecken för de varelser som livnär sig av djur – man tänker då på de så kallade rovdjuren, – är det faktiskt så att de äter sitt byte rått och helt och hållet hela djuret. Att äta bytet i oupphettat tillstånd är likaså en förutsättning för det djurätande djuret att äta hela djuret och inte enbart vissa delar. Att översätta det till människan skulle betyda att hon skulle äta hela djuret och i rått skick. Men människan avnjuter köttet uteslutande i upphettad form, antingen kokt, bakat eller stekt.

foto: flickr.com, putte2

Som kött i specificerad mening avses huvudsakligen djurets muskelkött, d.v.s. den del av djuret som ur näringsfysiologisk synpunkt är den mest mindervärdigaste delen. Varje chef för en zoologisk trädgård vet, att rovdjuren snart skulle dö ut, om de enbart fick rått muskelkött. De behöver för upprätthållandet av hälsan hela djuret, alltså även innanmäten som lever, lunga, hjärta, tarmar, blod och så vidare. Om ett lejon skulle matas enbart med stekt kanin eller kycklinglår skulle det inte leva länge. Denna tankegång visar att människan, i motsats till rovdjuren, inte är skapad för att hämta de nödvändiga näringsämnena från djurriket.

Men även de växtätande djuren är hänvisade till att äta sin föda oupphettad. Tvingas de av människan att endast äta upphettad föda dör det snart. Genom prof. Kollaths grundläggande forskning vet man, att det väsentliga som händer, när kött och växter upphettas, är proteinets förändring, det denatureras, det blir värdelös.

Helma Danner, ”Die Naturküche”

”Den mänskliga kroppen består av samma ämnen som finns i växterna i en mycket fin balans och när denna balans rubbas uppstår sjukdom.” - ‛Abdu’l-Bahá ogranskad översättning

Val utan kandidater och kampanjer

Det är en stor kontrast mellan valprocedurer för organisationer, föreningar, myndigheter och offentliga institutioner och bahá’í-samfundet.

Lördag 21 april var det bahá’í-val världen över på medlemmar till omkring 10 000 lokala andliga råd. Ca 90 000 bahá’í-troende (vuxna över 21 år) var valbara.

Själv deltog jag i valet i mitt bahá’í-samfund. Det finns fyra saker som utmärker alla bahá’í-val:

• Inga kandidater
• Inget kampanjarbete
• Ingen diskussion eller nominering för vem som ska väljas
• Hemlig omröstning

Himmel och hav! Hur är det möjligt? Vi är ju så vana med dyra valkampanjer i mångmiljonersklassen (*), strider, propaganda, tvister, smutskastning och valsabotage. I mina kommande blogginlägg ska jag visa lite om hur det går till – utan konflikter och stridigheter.

 

Foto: första Lokala andliga rådet i Samoa, 1957. media.bahai.org

Bahá’í-tron har inga präster. I stället styrs dess organisationer av valda råd. På lokal nivå styrs det lokala bahá’í-samfundet av ett råd på 9 medlemmar. De väljs varje år den 21 april. I en atmosfär av bön och vördnad väljs nio medlemmar som bor inom samfundets geografiska område (ofta en kommun). Innan valet – och även på valdagen förs ingen valdiskussion – annat än praktiska valprocedurer.

Följ min serie blogginlägg på Ny Vision.

 

Källa: http://www.bahai.net/politics

(*) Regeringsalliansen satsade 20 miljoner kronor på sin gemensamma valkampanj 2010.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/valkampanjer-for-en-kvarts-miljard

Låt din vision omfatta hela världen

När vi betraktar sambandet mellan andliga egenskaper och social utveckling är det bra att erinra hur världens tidigare stora religiösa lärare har styrt mänskligheten i det förflutna. Den moralkodex som de tio budorden och den gyllene regeln visar, som båda tar sig uttryck i nästa alla religiösa traditioner och religiösa läror, fungerar båda som etiska riktlinjer och kallar till andliga insatser. De har genomsyrat människors medvetande och omstrukturerade kulturer överallt. Även för icke-troende är värdet av sådana läror uppenbara.

Tidigare har dessa andliga läror i första hand gällt enskilda personers utveckling – eller harmoniska små grupper av människor. Moralfrågor har fokuserad mest på individens beteende: inte stjäla, inte ljuga, älska din granne.

I dag måste vår förståelse av andlighet omfatta – inte bara det personliga liv eller en grupps levnadssätt, men även den kollektiva utvecklingen av mänsklighetens om helhet. Det är bara för att det mänskliga släktet äntligen har nått mogenhetsåldern att de urgamla profetiorna, i en ära av fred och rättvisa, nu kan uppfyllas.

Foto flickr.com – DonkeyHotey

Det väsentliga budskap Bahá’u’lláh presenterar är uppmaningen till enhet; med hela världen som åhörare: ”Låt din vision omfatta hela världen, snarare än begränsas till era själva.” Mera än ett århundrade efter Sin bortgång har denna kallelse börjat ta synlig form i ett samhälle som representerar ett mikrokosmos av det mänskliga släktet – och som är etablerad i varje hörn av världen.

Framväxten av bahá’í-samfundet ger övertygande bevis för att mänskligheten i all sin mångfald, kan lära sig att leva och arbeta som ett enda folk i ett globalt hemland. Den representerar övertygande argument för seriös och opartisk granskning, av de påståenden från Guds Budbärare för vår tid – som skapade och upprätthåller det.

Källa: http://www.bahai.com/thebahais/pg73.htm

Nya visionära trender mot en enad värld

En historisk övergång mot en ny världsordning kan ses i dag i de förändringar och omvandlingar som varslar om just detta. Framväxten av denna ordning kan observeras på tusental sätt: en sekellång trend mot ökad jämställdhet för kvinnor och minoriteter; i detta århundrades trend mot ökad ekonomisk rättvisa och eliminering av de traditionellt stora skillnaderna mellan rika och fattiga; och den sekellånga tendensen och rörelsen mot globalt ömsesidigt beroende.

 Visionary Eye – Landscape Theme – foto: flickr.com

Bahá’u’lláh förutsåg alla dessa trender. Han talade om mänsklighetens förestående omvandling och utfärdade en ram av principer och förordningar som skulle kunna främja sociala framsteg i denna nya tidsålder.

Många visionärer kan i dag främja liknande principer och idéer: ja, som nämnts tidigare har Bahá’u’lláhs sociala läror på många sätt blivit synonymt med den moderna definitionen av ett progressivt samhälle.

Ändå har utfärdandet av en ny social ideologi ensam inte kraften att förändra världen och skapa en ny världsordning – som kommunismens sammanbrott har visat.

Den nya världsordningen kan bara byggas på den djupa förståelsen av mänsklighetens andliga verklighet – en verklighet som är själva kärnan i att vara människa.

Det är den andliga värld som är källan till dessa mänskliga egenskaper som framkallar enighet och harmoni, som leder till insikt och förståelse och som möjliggör kooperativa företag. Bland sådana egenskaper är kärlek, mod, vision, självuppoffring och ödmjukhet. Huvudsakligen, i sin natur andlig, vill dessa egenskaper utgöra den osynliga, men nödvändiga grunden för det mänskliga samhället.

Källa: http://www.bahai.com/thebahais/pg73.htm

Läs fortsättningen i mitt nästa blogginlägg på Ny Vision.

Detta århundradets dramatiska omvandlingar

Bahá’íerna ser framför sig att de dramatiska förändringar och omvandlingar som vi bevittnat under det senaste århundradet – och som vi fortsätter vara vittne till, har initierats av ankomsten av en ny Guds budbärare och påverkats av gryningsljuset från av en ny uppenbarelse. Det kan tyckas vara ett dramatiskt steg att tro, men om Gud existerar och Hans representant vandrade på jorden för över 120 år sedan, så skulle effekten uppenbarligen ha utbrett sig bortom horisonten av Hans omedelbara närvaro.

19 närmar sig – foto flickr.com

Idén om en ny världsordning omfattar därför mycket mera än bara en politisk omorganisering, något mycket mera än den visionära proklamationen från ett fåtal av världsledarna, eller den juridiska konstruktionen gjord av några akademiker. I stället är detta ”underbara System” som beskrivs av Bahá’u’lláh – något som representerar ett fullständigt genomförande av Hans principer och läror. Den nya världsordningen, liksom bahá’í-tron i sig, täcker hela skalan av mänskliga aktiviteter, från den sociala och politiska sfären till vardagliga relationer i våra kulturella, andliga, ekonomiska och samhällsliv. Det är båda en inre och yttre omformulering.

Denna stora vision är det bahá’íer arbetar för och ser som ytterst viktigt. Det är i huvudsak uppfyllandet av den vision som fastställts av Jesaja i Bibeln (2:4), den tid då folken ”skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar… och aldrig mer övas för krig.” Det är vad kristna har bett om genom århundraden när de reciterar Herrens bön, vittnar om det kommande Guds rike: ”Ske din vilja på jorden så som i himlen” (Matt 6:10).

Det är avsikten med det islamiska löftet att ljuset av Guds rättvisa en dag vill lysa upp hela jorden och ”du får se inga fördjupningar eller stigande kullar” (Koran 20:106).

Källa: http://www.bahai.com/thebahais/pg73.htm

Läs fortsättningen i mitt nästa blogginlägg på Ny Vision.

Mot en ny världsordning

Bahá’íer förstår att de dramatiska förändringarna vi har bevittnat det senaste århundradet och som vi fortsätter att se – har inspirerats av en ny Guds Budbärare och påverkats av ljuset från en ny uppenbarelse från Gud.

För några år sedan kom frasen ”ny världsordning” plötsligt och dramatiskt in i världens gemensamma ordförråd.

År 1988 talade Sovjetunionens president Michail Gorbatjov i FN om behovet av att söka efter en ”universell mänsklig konsensus” som tar mänskligheten mot en ”ny världsordning”. År 1990 använde USA:s president George Bush denna term för att beskriva den nya nivån av kalla krigets samarbete mellan nationerna – och speciellt om FN:s åtgärder mot aggressionen i Persiska viken.

Michail Gorbatjov – foto: wikipedia.se

Sedan dess har termen använts och fått utbredning då akademiker, journalister och världsledare har tagit upp ämnet. Begreppet ny världsordning har kommit att formulera diskussionen om hur nästa steg i vår planets sociala och politiska liv bäst kan organiseras.

För nuvarande tror jag att diskussionen kring en ny världsordning endast förblir på diskussionsbordet - men detta är bara början, och detaljerna gissar man bara på…

Bahá’íer förstår uttrycket ”ny världsordning” som något speciellt och med tydlig innebörd. För mera än 120 år sedan använde Bahá’u’lláh termen för att kategorisera en framtida serie betydelsefulla förändringar i världens politiska, sociala och religiösa liv. ”Tecknen på överhängande omvälvningar och kaos kan nu urskiljas, eftersom den rådande ordningen förefaller vara beklagligt undermålig”, skrev Han. ”Snart skall den nuvarande ordningen vecklas samman och en ny vecklas ut i dess ställe.” (1)

Källa: http://www.bahai.com/thebahais/pg73.htm

1. Axplock från Bahá’u’lláhs skrifter, s. 168 från Bahá’í-förlaget AB

Läs fortsättningen i mitt nästa blogginlägg på Ny Vision.

Betydelsen av ‘Abdu’l-Bahás resor tvärs över Amerika, III av III

En kommentator som beskrev ‘Abdu’l-Bahás resor i väst skrev att ”bortom de talade orden var det något obeskrivligt i Hans personlighet som imponerade djupt alla som kom i Hans närhet.” Liknande observationer noterades i tidningsartiklar där man tillskrev Honom egenskaper som profet och även i enskilda fall, felaktigt betraktade Honom som Kristus återkomst. En artikel använde rubriken ”Profeten säger att Han inte är en profet”. Det är verkligen svårt att beskriva En som innehar en så magnetisk personlighet eller ens försöka bedöma effekterna; vart Han än gick, av Hans möte med så många människor, oavsett hög eller låg ställning.

Det är ett mysterium som tycks vara inneboende i den enastående rollen som Förbundets Center. Han var ingen profet eller Gudsmanifestation, som Han själv klargjorde med eftertryck. Men Han hade en ställning som kvalificerade Honom som det perfekta exemplar av bahá’í-lärorna och det gjorde Honom, tillsammans med Baha’u’lláh och Báb till en av de tre centrala personerna i tron.

I Hans person, förklarar Shoghi Effendi, ”är de oförenliga egenskaperna av en mänsklig natur och en övermänsklig kunskap och perfektion blandats och är helt harmoniserade”. Han, ”gällande hela den religiösa historien, fyller en unik funktion”. Det är i detta enastående sammanhang at Hans verksamhet i Amerika måste övervägas och förstås.

‘Abdu’l-Bahá vid Green Acre bahá’í-skola, New Hampshire, USA, 1912.
Foto: centenary.bahai.us

Två dokument uppenbarade av ‘Abdu’l-Bahá efter Hans resor till Väst är speciellt anmärkningsvärda, eftersom de är knutet till trons framkomst i sig och till dess världsomfattande inflytande: The Tablets of the Divine Plan, som utgör grunden för den globala spridningen av tron, där han inriktar sig till bahá’íerna i Amerika och Kanada; och Hans Vilja och testamente, charteret för ett nytt administrativt system, som Shoghi Effendi betraktar ”inte bara som kärnan, men själva mönstret för en ny världsordning, avsett att omfamna i tidens fullbordan hela mänskligheten.” Det var i Amerika att de första initiativen togs för att genomföra dessa två mandat, något som gör det amerikanska bahá’í-samfundet i samarbete med sina allierade, det kanadensiska bahá’í-samfundet, både till den primära drivkraften för en systematisk global plan för att sprida tron och själva ”vaggan” för den bahá’í-administrativa ordningen.

Dessa två ikonliknande arv från ‘Abdu’l-Bahá kan i eftertid ses som nyskapande åtgärder som inspirerade och kastade ett fantastisk ljus över betydelsen av Hans verksamhet i Nordamerika. Det är inte konstigt att Han, som Shoghi Effendi rapporterade, ”antydde att etablerandet av Sin Faders tro på det amerikanska kontinent rankas som den mest framstående bland de trefaldiga mål, som Han ansåg det, var de huvudsakliga målen för Hans verksamhet”.

Tiden kommer utan tvekan att visa hur ‘Abdu’l-Bahás besök i Förenta staterna kan ha varit en avgörande händelse i landets historia; för det rörde vid andliga krafter, så viktiga för att förverkliga dess framstående försyn-bestämda roll i den slutgiltiga ordningen av världens angelägenheter – en möjlighet så upphöjd, så mycket större än det omfång som kunde ha uppenbarats för Amerikas grundare, hur härliga än de hopp de hade hyst eller föreställd sig för denna unika nation.

Källa: http://centenary.bahai.us/abdul-baha-america

Konsumindre

Kommer detta ord att stå i framtidens historieböcker? När vår tidsålder gås igenom av framtidens förvånade ungdomar, som undrar hur vi tänkte runt år 2012. Vad konsumindre betyder är: konsumera mindre. Den livsstilen vi har idag är inte hållbar, vare sig ur mänsklig som ekologisk synpunkt. Vi människor konsumerar saker i allt snabbare takt. Mat, kläder, möbler, andra prylar...

På jakt efter det billigaste, ser vi inte hur det är tillverkat. Har barn sytt de nya jeansen? Hur är arbetsvillkoren i den fabriken som har gjort sportskorna? Bananerna, vad har de besprutats med och hur har det skadat de människor som odlar dem?
Men vi kan ju inte sluta äta. Nej absolut inte! Men vi kan försöka hitta närodlade grönsaker och frukter. Det behöver inte bli dyrare heller. Kanske dyrare kilopris, men mera smak och näring. Och mindre att slänga bort för att vi inte orkat äta upp det.

Och kläder då. Måste vi köpa nytt? Fjolårets jacka kan duga fortfarande, den kan hålla i flera år. Klädmodet förändras alltför snabbt, men måste vi vara trendiga? Eller törs vi skapa vår egen stil? Det finns många som har börjat tänka själv, så nu börjar det bli trendigt att handla second-hand. Föreningar och organisationer har byta-kläder-dagar. 21 april är en sådan dag, då håller Naturskyddsföreningen i aktiviteter i städer runtom i landet. Då kan vi dela med oss av det vi har och inte behöver. Och få lite nytt som någon annan har tröttnat på.

21 april är en speciell dag för bahá'íerna. Det var då Bahá'u'lláh delade med Sig till människorna runt omkring att Han var Den Utlovade för den här tidsåldern. Under nästan hela Sitt vuxna liv var Bahá'u'lláh i fångenskap. Men Han kände Sig inte som en fånge, utan sa:
"Befria dig från denna världens fjättrar och frigör din själ från jagets fängelse."

Betydelsen av ‘Abdu’l-Bahás resor tvärs över Amerika, II av III

I Cleveland yttrade ‘Abdu’l-Bahá dessa kraftfulla ord i början av en av Sina många offentliga tal: ”Den amerikanska kontinenten ger tecken och bevis på många stora framsteg, dess framtid är ännu mer lovande, för dess inflytande och upplysning är långtgående, och det vill leda alla nationer andligt.” Därefter diskuterade Han förutsättningen för uppfyllandet av en så häpnadsväckande förutsägelse.

Samtidigt som han erkände nödvändigheten av materiella framsteg i Amerika, liknade Han ”materiell civilisation” till en kropp, ”medan den gudomliga civilisationen är anden i den kroppen”. Därför hoppades Han att det amerikanska folket, som erkänner denna verklighet kunde ”uppnå både materiella och andliga framsteg.” Shoghi Effendi förklarade att ‘Abdu’l-Bahás upprepade kommentarer till Amerikas framtid var indikationer på den kraft som frigjordes från Baha’u’lláhs uppenbarelse, som så småningom kommer att förmå det amerikanska folket och dess regering att vidta initiativ som i slutändan vill leda mot en global politisk union, med liknande egenskaper som den federala unionen till USA.

För bahá’íerna var Hans besök särskild utmärkt genom vissa symboliska handlingar, som genom de exemplen av visshet Han visade och den tid och energi han satsade på det nyetablerade amerikanska bahá’í-samfundet. Med sina egna händer lade Han ner hörnstenen till bahá’í-tillbedjans hus vid stranden av Lake Michigan i utkanten av Chicago, den första sådana bahá’í-institution i väst, som han beskrev som ”modertemplet”. Han förenade i äktenskap två bahá’íer från olika nationaliteter och etniska grupper, en vit, den andra svart, i en djärv demonstration av djupet av bahá’í-principen som kräver avskaffandet av rasfördomar. Några år senare, på Hans begäran, hölls den första konferensen för rasenhet i landets huvudstad. Han vädjade även vid ett flertal tillfällen, då man diskuterade kvinnors rättigheter, att främja jämställdhet mellan könen; en grundtanke i bahá’í-tron som inte lärs ut i skrifterna eller lagarna i tidigare världsreligioner.

Men ännu mer enastående än dessa och andra sådana handlingar var Hans ”dynamiska bekräftelser” i New York at Förbundet som inrättats av Baha’u’lláh för att säkra enhet och enighet inom bahá’í-tron även skulle förverkliga en permanent förening och varaktig världsfred – ett Förbund där ‘Abdu’l-Bahá var dess utsedda Center. Vid samma tillfälle utsåg Han New York till ”Förbundets stad”. Att Förenta Nationerna, flera tiotals år senare etablerade sitt huvudkontor i New York, där representanter för alla världens länder träffas, visar betydelsen för beteckningen.

Följ med i mitt nästa blogginlägg på Ny Vision.

Växtprotein den bästa proteinkällan

Enligt dr. M. O. Bruker, överläkare på sjukhuset Lahnhöhe i Tyskland, för invärtes sjukdomar, kan man bota fyra grupper sjukdomar, som anses obotliga, enbart genom att ta bort animaliskt protein. Dessa grupper är:

1) vissa reumatiska sjukdomar, 2) vissa hudsjukdomar, 3) många allergiska sjukdomar, 4) kärlsjukdomar och högt blodtryck.

Dagens forskning i näringslära är knuten till kemisk-analytisk forskning i laboratoriet. Här saknas verklighetens kontroll, det vill säga, de av många läkare gjorda iakttagelserna hos de sjuka. Därför blir det oftast motsägelsefulla resultat. Den medicinska vetenskapen bryr sig inte om kosten hos den friska och sjuka människan utan har överlämnat ansvaret till näringsforskare i laboratoriet och inte till dem, som står vid sjukbädden. Industrin i sin tur förlitar sig på den kemisk-analytiska vetenskapen, som är långtifrån läkarerfarenheten.

Att endast animaliskt protein innehåller alla essentiella (livsnödvändiga) aminosyror är en villolära som ännu idag är utspridd fast det är känt sedan 50 år att det även i växter finns alla essentiella aminosyror. Nobelpristagaren Max Planck har uttryckt det så: "Vetenskapens irrläror behöver 50 år innan de avlöses av nya insikter därför att inte endast professorerna måste dö ut utan även deras lärjungar".

foto: flickr.com, bsmart, Stockholm

Allt proteinbehov kan täckas med förtäring av växter.

För att bättre kunna bedöma proteinproblemet måste vi ta ställning till människans dagliga proteinbehov. Vi får svaret genom naturen. Spädbarnet utvecklas med modersmjölken så bra, att det under mindre än ett år fördubblar sin vikt. Slutsatsen måste bli, att alla näringsämnen och andra biologiskt verksamma ämnen måste finnas i optimal mängd i modersmjölken, om man inte vill förebrå naturen att den har skapat en undermålig produkt.

Man får alltså ta modersmjölken som modell för proteinbehovet. Den innehåller endast 1,4-2% (max 2,5 %) protein. Så lite protein behöver organismerna under en tid av starkaste tillväxt och uppbyggnad. Tillväxthastigheten hos en människa avtar kontinuerligt och slutar vid en viss ålder. Därför kan det antas, att behovet av uppbyggande proteiner blir mindre med tilltagande ålder. Den procentuella proteinandelen av hela näringsbehovet är därför inte högre än 2%.

nötter är en bra proteinkälla, foto: flickr.com, anna_t

I jämförelse med modersmjölken innehåller komjölken 3,5% protein. Man skulle därav kunna dra slutsatsen, att proteinbehovet för människan som en förnuftsvarelse och uttryck för högre andlig utveckling är mindre än för djuren.

Jämför vi därför proteinhalten i växter med halten protein i modersmjölken, har de en genomsnittshalt om 3 % vilket ger en fingervisning om hur små proteinmängder, som är avsedda för människan, behövs förutsatt att hon använder sig av växter som näringskälla.

Helma Danner, ”Die Naturküche”

”Under alla omständigheter skall ni utöva måttlighet” Bahá’u’lláh ”Aus dem Kítáb-i-Badí”, ogranskad översättning
”Den mänskliga kroppen består av samma ämnen som finns i växterna i en mycket fin balans och när denna balans rubbas uppstår sjukdom.” - ‛Abdu’l-Bahá ogranskad översättning

Betydelsen av ‘Abdu’l-Bahás resor tvärs över Amerika, I av III

För hundra år sedan inträffade en händelse av enastående, men hittills, i allmänhet okänt betydelse för Amerikas öde. ‘Abdu’l-Bahá (1844-1921), Baha’u’lláhs (1817-1892) son, grundaren av bahá’í-tron, landsteg i New York den 11 april 1912. Hans vistelse i Nordamerika varade 239 dagar, inklusive tio dagar i Kanada. Under den tiden reste Han till de viktigaste städerna från öst- till västkusten och träffade intresserade från många olika bakgrunder. Ingen annan jämförbar personlighet har med ett sådant syfte och mål som drev Honom, så gynnat landet så mycket.

‘Abdul-Bahá (i mitten). Lincoln Park, Chicago, 1912

Vid tiden för Hans ankomst hade 19 år förflutet sedan Bahá’u’lláhs namn för första gång offentligt nämndes på västra halvklotet. Detta hände i Chicago den 23 september 1893, nästan ett och ett halvt år efter Baha’u’lláhs bortgång, vid tiden för Religionernas världsparlament i samband med 400:e års markeringen av Columbus upptäckt av Amerika.

Här började den första episoden i historien om bahá’í-tron i Amerika. I februari 1894 kom en syriansk läkare som hade accepterad tron i Kairo till Chicago och började entusiastisk att lära ut den nya religionen. Inom två år hade hundratals bekänt sin tro och ytterligare nya medlemmar strömmade till från de städer han besökte. Grunden för det amerikanska bahá’í-samfundet hade skapats. De entusiastiska medlemmarna av den nya tron förlorade ingen tid och började brevväxla med ‘Abdu’l-Bahá – medan han fortfarande var en religiös fånge i ‛Akkás fästning i det osmanska Palestina.

Denna utveckling måste ha gladd och tillfredsställt ‘Abdu’l-Bahá, men kunde knappast ha varit helt oväntat för Honom. Shoghi Effendi, bahá’í-trons Beskyddare, utsedd av ‘Abdu’l-Bahá som Sin efterträdare visade att år 1893, någon gång innan Chicago-konferensen, hade ‘Abdu’l-Bahá uppenbarat ett vers som ”redan förebådade” Hans resor till Väst, ”en gynnsam händelse som eftervärlden skulle känna igen som en av de största triumfer av Hans verksamhet, som i slutändan skulle ge en ovärderlig välsignelse på västvärlden”. Det var med denna stora förväntning, inspirerad av Baha’u’lláhs uppenbarelse, att Han, som under femtio år hade varit föremål för fängelse och exil för sin religion, i en ålder av 68 år, företog den långa resan från Det heliga landet till västvärlden.

Följ med i nästa blogginlägg på Ny Vision.

De Heliga Skrifternas betydelse

“Var givmild i framgång och tacksam i motgång” sa Bahá’u’lláh till exempel. Hur enkelt det låter men hur svårt det kan visa sig vara i verkligheten.  Bahá’u’lláh (1817-1892) kom till världen för att ge oss den efterlängtade freden och mänsklighetens enhet. Inte på detta sätt att det kommer som en blixt från klar himmel, utan Han visar oss vägen dit. Det är vi själva som måste göra jobbet. Jobb är som ordet säger jobbigt men blir mycket lättare när man vet hur. Man kan jämföra det med Kristus kärleksbudskap. Kärleken fanns inte plötsligt överallt och alla bråk och oenigheter försvann med Hans ankomst. Han visade dock att och hur vi ska älska varandra och lämnade jobbet till oss. Hur mycket vi har lyckats med det än så länge låter jag var och en beskåda själv!

Tillbaka till Bahá’u’lláh som föddes idag för 193 år sedan i Teheran. “Var värdig din nästas förtroende och se på honom med ett ljust och vänligt ansikte.” Även det går inte av sig självt utan tillämpas med möda. Utan att vi kan lita på varandra kan världsenheten aldrig bli verklighet.  Om vi vill att alla krig tar slut och att alla människor ska bli likvärdiga och kärleksfullt behandlade, då är det nödvändigt att vi börjar med oss själva och ser till att andra kan lita på oss. Att bara sitta och ropa eller be för fred hjälper inte. Genom miljontals små steg som vi alla tar kommer vi framåt.

”Var ärlig i ditt omdöme och vaksam i ditt tal.” Det är bara några ord som, om man försöker efterleva dem förändrar ens liv och därmed ens omgivning. Att vara ärlig i ens omdöme kan betyda mycket, till exempel att man inte bedömer efter vad man ‘ska’ tycka, vad som är modernt eller allmänt accepterat. När man renar sitt omdöme från allt detta och enbart är ärlig betyder att man ibland går mot strömmen och det är inte den lättaste vägen, dock den rätta. Att vara vaksam i sitt tal är en annan uppgift som har sina egna utmaningar säkert i vår tid då man egentligen får säga allt, som en missförstådd sorts frihet.

Bahá’u’lláh, som nästan hela sitt vuxet liv var förföljd, förvisad och en fånge, endast för att Han kom med en ny religion vars främsta mål är mänsklighetens enhet, skrev under sitt svåra liv mer än hundra böcker och skrifter fyllda med anvisningar hur vi ska leva och bete oss i denna tid som vi lever i. Hans Ord är liksom en stor ocean varifrån vi kan ta en eller ett par droppar varje dag för att förstå lite mer. Dessa Ord är som föda för själen och liksom kroppen behövs det lite näring varje dag.

Citaten kommer från boken ‘Axplock från Bahá’u’lláh Skrifter’, sida 215.  

 

Publicerat i Hallands Nyheter fredag 12 november 2010 av Margo Åkermark.

Axplock och Andlig dagbok kan du köpa från Bahá’í-förlaget AB

Religion gör dig lycklig

Analyser av 300 000 intervjupersoner som ingick i Gallup-Healthways Well-Being Index 2011 visar att religiösa människor upplever välmående och flera positiva upplevelser i vardagen än de som inte definierar sig mindre eller inte alls religiösa.

Gallup och Healthway telefonfrågade 329 152 vuxna amerikaner i alla delstater, över 18 år;  1 000 amerikaner varje dag under ett år, perioden 2 januari – 31 december 2011.

Positiva känslor, som leende, skratt, njutning, glädje, att lära sig något etc, och negativa känslor som oro, nedstämdhet, stress och ilska togs upp i undersökningen.

De som ofta deltog i gudstjänster var lyckligast – de hade 3,36 positiva känslor varje dag, mot 3,08 bland de som aldrig deltog i en gudstjänst. Man kunde kontrollera detta mot demografiska variabler som ålder, utbildning och inkomst.

Lyckligast var de som regelbundet besökte en kyrka, synagoga eller moské. Tydligast mönster för positiva känslor såg man på söndagar. Det är då de religiösa mår bäst, medan de icke-religiösa mår sämre.

…

Detta är ett självsagt resultat i ett multireligiöst land som USA. Hade man gjort motsvarande undersökning i andra länder skulle man säkert fått samma svar, men med lite annat mönster. Kanske fredagar i muslimska länder eller lördagar i Israel, dagar man känner sig som lyckligast?

Men vad kan vi göra i sekulariserade länder – där religionen inte ses som något positivt i vardagen? Hur kan vi uppmuntra människor att ta tillbaka sin “religiositet”? Och vad är andlighet?

Som religiös människa tycker jag att vardagen får mening – när jag via bön och meditation känner en inre styrka. Det gör det möjligt att överse små hinder i vardagen, och ger mig möjligheten att tjäna mänskligheten. Till exempel att skriva på denna bloggen.

Vad ger dig styrka och mening i vardagen? Vad gör dig lycklig?

På Ny Vision ska vi försöka ta upp dessa teman…

Behovet av en uppfostrare för hela mänskligheten

I vår tillvaros värld ser vi att det behövs en uppfostrare på varje nivå, mineralens, växtens, djurets och människans. Om jorden blir obebyggd blir den till vildmark där ogräset växer, men om bonden brukar den blir det skörd. Se på träden, utan trädgårdsmästare skulle de inte bära någon frukt. Om man betraktar djuren ser man att när de tämjs och fostras tjänar de människan. Men om en människa växer upp utan uppfostran blir hon som ett djur. Det ser vi idag när vi tittar på världens tillstånd och alla krig. Hon kan till och med sjunka lägre än ett djur. Men om människan fostras rätt kan hon bli som en ängel.


Foto: Unicef, Sverige

Det finns tre sorters uppfostran, den kroppsliga, den mänskliga och den andliga. Den mänskliga uppfostran betyder kultur och framsteg, nämligen regering, förvaltning, sociala inrättningar, trafik, handel, yrken, konst, naturvetenskap och humanistisk vetenskap, stora uppfinningar och upptäckter av fysikaliska lagar. Dessa yttringar av den mänskliga anden förtydliga skillnaden till djurriket.

Till detta behöver vi en uppfostrare, som är samtidigt kroppslig, mänsklig och andlig uppfostrare och vars auktoritet har inflytelse på alla områden. Denna uppfostrare måste utan tvivel vara fullkomlig på alla områden och överträffa alla andra människor, annars skulle han inte kunna vara deras uppfostrare.

Detta betyder att han lär människorna att ordna de materiella tingen och leder dem framåt och att gestalta den mänskliga gemenskapen så att det organiseras institutioner och centraler för ömsesidig hjälp och vård och alla materiella frågor i alla avseenden ordnas och regleras. Likaså kommer han att uppfostra människan. Det vill säga att han måste fostra förståndet och tankarna så, att de kan göra omfattande framsteg så att vetenskapen och kunskapen kan utsträcka sig över större områden och upptäcka tingens verklighet, varelsernas hemligheter och egendomligheterna i tillvaron. Undervisningen, uppfinningarna och lagarna skall förbättras varje dag, så att man kan dra slutsatser ur sinnesiakttagelser av den materiella världen med avseende på den andliga världen.

Den andliga, gudomliga uppfostran är fostran till himmelriket. Genom denna förvärvar människan gudomliga fullkomligheter. Den är den sanna uppfostran, för på denna nivå framträder det gudomliga i människan så pass mycket att Guds namn och egenskaper i verklighetens spegel av människan utstrålar och orden ”Låt Oss skapa människor efter Vår bild och liknelse” uppenbaras i henne. Detta är mänsklighetens högsta mål.

Det är klart att den mänskliga kraften allena inte räcker till för ett sådant stort uppdrag och att genom förståndet allena så höga uppgifter inte kan lösas. En fullkomlig fostrare måste därför förutom en kroppslig även vara en mänsklig och andlig uppfostrare. Och det måste ha givits honom en övernaturlig kraft, som upphöjer honom till rang och värdighet av en gudomlig lärare. Om han inte ägde en sådan helig kraft, kunde han inte uppfostra, då vore han själv ofullkomlig.

En sak som ingen av världens regeringar och folk med all sin makt och sina härskaror förmådde förkunna och utsprida ledes fram av en enda helig själ utan hjälp och bistånd! Kristus ensam och utan hjälp höjt baneret av andlig fred och rättskaffenhet. Likaså har Moses, Muhammad och andra Gudsuppenbarare ensam enat folken och byggt upp en ny civilisation. Idag har Bahá’u’lláh gett oss receptet för en bättre värld i fred, samförstånd och enighet grundat på kärlek till hela mänskligheten.

’Abdu’l-Bahá ”Beantwortete Fragen” ( Some Answered Question)

Hur kan vi etablera en universell fred?

Detta var en av de första frågorna ‘Abdu’l-Bahá (1844-1921) fick av journalister när han i början av april 1912 steg i land i New York, Amerika. ‘Abdu’l-Bahá, bahá’í-trons ledare, var inviterad av amerikanska bahá’íer, kyrkor, samfund, föreningar, organisationer och fredskongresser. ‘Abdu’l-Bahá beskrev under båtresan från Alexandria, Egypten, syftet med resan till en journalist: “jag reser till Amerika på invitation från fredskongresser, därför att de grundläggande principen för bahá’í-tron är universell fred, mänsklighetens enhet och jämlikhet mellan kvinnor och män. Då detta är en tidsålder för ljus och mysteriernas århundrade kommer det storslagna ändamålet säkerligen erkännas och denna mäktiga saken med säkerhet att omfamna Öst och Väst.”

Han berättade för journalisterna att han hade rest till Paris och London och hade nu kommit till Amerika för att möta de som söker universell fred. Hans hopp var att fredsorganisationerna i Amerika skulle leda vägen och befrämja fredssaken.

Journalisterna frågade “hur kan universell fred åstadkommas?”. ‘Abdu’l-Bahá svarade: “Förverkligandet kommer genom attraktion och stöd från den allmänna opinionen. I dag är universell fred panacea (patentlösningen) för allt mänskligt liv.”

Fortfarande nyfikna, frågade journalisterna “vad är dessa världens motgångar och sjukdomar?”. Han svarade: “En av dessa sjukdomar är mänsklighetens rastlöshet och missnöje under oket av världens regeringars krigsutgifter. Vad människan tjänar under hårt arbete tas från dem av myndigheterna och spenderas för krigsändamål. Varje dag ökar dessa utgifter. På så sätt ökas belastningen på människorna och blir olidliga och provningarna blir mera och mera alvarliga. Detta är en av de stora sjukdomarna i dag. Vilka stora provningar är det inte i länder som Italia och Turkiet i dessa dagar! Fäder får höra om sina söners död och sönerna är smärtsamt plågad över nyheterna om sina döda fäder. Vilka städer som läggs i ruiner och vilka framgångsrika förmögenheter kastas inte åt vinden! Motgiftet för denna stora sjukdomen är världsfred, som är källan till universell sinneslugn.”

Därefter frågade de: “Är det inte möjligt att fred blir orsaken till problem och att krig betyder framsteg?”. ‘Abdu’l-Bahá svarade: “Nej. Det är i dag krig som är orsaken till alla problem. Om alla ville lägga ner sina vapen skulle de bli fria från alla svårigheter och allt elände skulle ändras till lättnad och bättre levnadsvillkor. Men, detta kan endast ske genom utbildning och utveckling av människornas tankar och idéer.”

 

Foto: centenary.bahai.us: Persisk apostel förutser krig i Europa