Den yttersta tiden är början på en ny tid

Temat Domedagen har varit många diskussioners mittpunkt. Men det är även en ny start(!) Det gamla avslutas och något nytt börjar. ”Den sista tiden” är början på ”en ny tidsålder”.

Tankar om Den yttersta tiden och Domens dag är inte ovanligt – och uppstår till exempel vid krigsutbrott och kommer tillbaka på en global nivå – när vi tänker på turbulensen på den internationella arenan i dag. Från oron i Mellanöstern, till vågor av flyktingar som passerar nationella gränser, till skövling av miljontals av AIDS-viruset, ser vi tecken förutsagt i Bibeln och alla de heliga böckerna om ”den sista tiden”.

Heliga böcker förkunnar inte bara nattsvart mörker – men även en ljusets tid

De samma heliga böcker som tar upp temat Domens dag förkunnar även en tid i framtiden när mänskligheten liv kommer att blomstra. I en av de få böner som tillskrivs Jesus Kristus, sade han: ”Låt ditt rike komma, ske din vilja, på jorden så som i himlen”. Sedan har vi, naturligtvis, den berömda passagen i Gamla Testamentet, Jesajas bok 2:2-4. Här lovas en tid då jordens folk kommer att ”smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig”.

Dessa två idéer, en av förstörelse eller slutet för denna värld och den andra av en tid av fred i världen verkar vara i direkt konflikt med varandra. Hur kan det vara så?

Låt oss utforska vad vi vet. De heliga böckerna från gammalt av är verkligen inspirerad av Gud och innehåller sanningen - problemet ligger snarare i vår tolkning. Det finns ett par anledningar till detta: först talade Jesus Kristus i liknelser och hans liknelser var svårt att förstå.

Svårigheter att förstå och tolka de heliga skrifterna

Faktum är att Bibeln och alla andra heliga böcker är fyllda med kommentarer om profeternas läror. Dessa är ofta svårbegripliga för att endast de rena av hjärtat skulle klara ”testet” – att förstå. Vidare talade Kristus ett judiskt språk som kallas arameiska. Många generationer senare blev Jesus Kristus läror skrivits ned för första gången, först på grekiska och långt därefter fick vi moderna översättningar som olika grupper använder idag. Med dessa fakta tillhands ser vi att det kan vara möjligt att en tolkning av vad profeterna sagt inte matchar vad de menade.

Adventister – förväntan på Jesu återkomst

Intressant nog uppstod det på mitten av det nittonde århundradet en underström av adventist-rörelser runt om i världen i väntan på ankomsten av en ny uppenbarelse från Gud (även som lovat i alla tidigare religioner). Själv om de flesta på den tiden såg på händelsen med besvikelse (att den nya uppenbarelsen inte kom som de trodde) så ser bahá’íer att deras förväntningar uppfyllts.

Bahá’u’lláh förklarar “den yttersta tiden” och “födelsen av en ny cykel”

Bahá’í-tron, den yngsta av världsreligionerna framstod år 1844 - och grundaren, Bahá’u’lláh påstod sig 1863 att vara den Utlovade för av alla världens religioner. Bahá’u’lláh förklarar fenomenet ”den yttersta tiden” och ”födelsen av en ny cykel” i detalj. Han uppenbarade över 100 volymer av skrifter under 40 år som Guds Budbärare för vår tid.

Det är min vision – att en ny tid för mänskligheten har börjat. Vi lever helt i början, dörren är på glänt. Ljuset från den gudomliga inspirationens källa skiner – men inte många har upptäckt det.

En ny världscivilisation är fött – och de grundstrukturer som den behövs byggs just nu.

Du kan vara med att hjälpa till!

En ny vision för religionsdialog

Människor från olika religioner möts dagligen. Människor träffas, blir vänner, samarbetar – oberoende vilken religion de har. På skolor, föreningar och i jobb-sammanhang ser vi folk från olika kulturer och religioner arbeta tillsammans fredligt. Detta är normalt – och visar att världen går framåt.

Bara för 40-50 år sedan var skepticismen till främmande människor från främmande religioner mycket större än i dag. Läroplaner på skolan har ändrat karaktär, och ungdom får nu i starten av sitt liv inblick i religioner, som tidigare generationer inte visste något om.

Den stora utmaningen är religionsdialogen mellan kristendom och islam – som är de två största världsreligionerna. Här kan mycket förbättras på området.

Vi måste se på vad som skapar enhet, enighet och vad skapar möjligheten för en bättre relation, speciellt mellan dessa två systerreligioner.

Den nya visionen finns, och det första steget i processen att skapa nya förutsättningar för kunskap inom detta område är att förstå följande: att alla religioner kommer från samma källa, Gud. Detta är budskapet man kan se i islam och i kristendomen (om man undersöker noggrant). Islam erkänner kristendomen och de tidigare profeterna. Kristendomen erkänner judendomen och de tidigare profeterna. Judendomen bekräftar även de tidigare profeterna. Det går helt tillbaka till Abraham, och människans skapelse.

Det som behövs nu är att kristna accepterar Muhammed som Guds budbärare. Det hjälper inte mänskligheten att ha en teoretisk kunskap – färgad av vår kristna kultur – om islam. För att bygga en bättre värld måste kristna förstå islam på djupet. Även islam måste sätta sig in i kristendomen på djupet.

Det nästa är att ta bort alla religiösa hinder för mänsklighetens utveckling, att se religion som en möjlighet att skapa en bättre värld, inte som ett hinder för världen. Religionen ska leda mänskligheten framåt. Religionen är som en lampa, som med sitt ljus, upplyser mänskligheten. Om religionen var skadlig, så vore det bättre utan religion. Vi måste se på religion med nya ögon.

Religionsdialogen måste fortsätta, och vi måste acceptera att de stora världsreligionerna tillsammans kan skapa en bättre värld.

Bahá’í-trons grundare Bahá’u’lláh (1817-1892) berättade redan på mitten av 1800-talet att vi måste frigöra oss från alla fördomar, att religion och vetenskap måste vara i harmoni, och att religion måste befrämja endräkt och harmoni. Hans budskap är klart:

”Det kan inte finnas något som helst tvivel om att världens folk, vilken ras eller religion de än tillhör, hämtar sin inspiration ur en enda himmelsk Källa och är undersåtar till en Gud. Skillnaden mellan föreskrifterna under vilka de lyder måste hänföras till de skilda förutsättningar och behov i den tids-ålder då de uppenbarades. De anbefalldes alla av Gud, utom ett fåtal som är en följd av mänsklig förvändhet, och är en återspegling av Hans vilja och syfte. Stå upp, och beväpnade med trons kraft förstör er egen fåfänga inbillnings gudar, de som utsår tvedräkt bland er. Håll fast vid det som för er samman och förenar er.” 1)

Vi måste därför anstränga oss för att sprida den nya visionen – en ny världsordning baserad på andliga principer – där de stora religionerna samarbetar, samverkar och agerar för att skapa en fredlig värld. Det kräver nya kunskaper, fördjupat kunskap inom och de stora religionerna.

Vil kristendomen och islam möta dessa utmaningar? Vill de skapa nya vänskapsband? Vill de se framåt mot det stora målet – mänsklighetens enhet: där islam och kristendomen ingår och inspirerar mänskligheten?

Källa:

1) Universella Rättvisans Hus, Budskapet till världens religiösa ledare

Religionsdialog–att se helheten inom alla religioner

De senaste veckorna har jag pratat med människor som är upptagna av religiös dialog. Mina vänner ser nya möjligheter när jag förklarar att alla religioner kommer från samma källa. Detta är den Nya Visionen.

Det är inte många som förstår detta: att alla religioner får sin kraft och inspiration från samma andliga källa, det vi kan kalla Gud. Gud skickar sina gudomliga budbärare från tid till tid – dessa berättar om den Nya Visionen.

Visionen om en mänsklighet, en ny världsordning baserad på andliga principer är i grunden inte ny. Men människor på Jesus Kristus tid eller Muhammeds tid, kunde inte förstå de globala principerna. Mänskligheten var inte mogen för dagens utmaningar, och fick därför ett enklare budskap, anpassad sin tid.

För att skapa en bra och utvecklande religiös dialog, räcker det inte bara att säga att man stödjer det i tanken, man måste verkligen mena det. De kristna måste acceptera Muhammed som Guds budbärare, de måste acceptera Bahá’u’lláh som Guds budbärare. Det är där utmaningarna ligger – att inse att alla de stora Profeterna, Guds budbärare, Manifestationer av Guds ljus, inspiratörer och Gudomliga lärare, får sin inspiration från samma källa.

Inga Profet motsäger den andra. Moses, Jesus, Muhammed, Báb och Bahá’u’lláh har fått sin inspiration från samma Gud.

Den Nya Visionen får vi om vi accepterar att vi är Abrahams barn – att alla gudomliga budbärare är som spegel, som reflekterar Guds ljus. Ljuset är det samma i alla religioner.

Vi kan säga att Guds budbärare är som som olika lampor, som lyser med var sin intensitet, glöd, värme och ljuskraft. Vissa tillber enskilda lampor, de har fjärmat sig från den sanna religionen. I och med att ljuset är det samma i varje lampa, så bör vi nu i den religiösa dialogen förstå att alla lampor får sin energi från samma källa. Därmed motsäger inte de olika religionerna varandra. De bygger ju på samma andliga kärlekskraft. Den andliga energin är den samma för alla religioner.

Religionen är progressiv, den utvecklar sig, och behöver förändras för att fungera i vår globala tidsålder.

Den sociala kraften i religionen måste ändras för att anpassas varje tidsålder. Varje tid har sin utmaning och de sociala behoven ändras. Vår tid står framför globala utmaningar: en global ekonomi, internationella samarbeten och universella principer måste tillämpas för att mänskligheten ska gå vidare.

Den Nya Visionen har vi fått – men det gäller att vårda det i vardagen.

Bahá’u’lláh säger att “jorden är endast ett land och mänskligheten dess invånare”. Vi måste därför förstå att religionerna inspireras från samma källa – Gud. Vi måste hjälpa varandra i all ödmjukhet att bygga vänskapsband mellan religioner.

Vi kan inte tillåta oss att filmer som beskriver en Guds Budbärare liv ska störa balansen. Vi kan inte tillåta att religiösa ledare missbrukar religionen för kortsiktiga politiska eller egoistiska syften. Religion är inte en leksak.

Vi måste fortsätta sträva att skapa en ny värld – att bygga upp en ny världscivilisation.

Välkommen du också!

Följ med på Ny Vision på artiklar om religionsdialog och religiös harmoni – grunden för en ny världsordning.

Detta århundradets dramatiska omvandlingar

Bahá’íerna ser framför sig att de dramatiska förändringar och omvandlingar som vi bevittnat under det senaste århundradet – och som vi fortsätter vara vittne till, har initierats av ankomsten av en ny Guds budbärare och påverkats av gryningsljuset från av en ny uppenbarelse. Det kan tyckas vara ett dramatiskt steg att tro, men om Gud existerar och Hans representant vandrade på jorden för över 120 år sedan, så skulle effekten uppenbarligen ha utbrett sig bortom horisonten av Hans omedelbara närvaro.

19 närmar sig – foto flickr.com

Idén om en ny världsordning omfattar därför mycket mera än bara en politisk omorganisering, något mycket mera än den visionära proklamationen från ett fåtal av världsledarna, eller den juridiska konstruktionen gjord av några akademiker. I stället är detta ”underbara System” som beskrivs av Bahá’u’lláh – något som representerar ett fullständigt genomförande av Hans principer och läror. Den nya världsordningen, liksom bahá’í-tron i sig, täcker hela skalan av mänskliga aktiviteter, från den sociala och politiska sfären till vardagliga relationer i våra kulturella, andliga, ekonomiska och samhällsliv. Det är båda en inre och yttre omformulering.

Denna stora vision är det bahá’íer arbetar för och ser som ytterst viktigt. Det är i huvudsak uppfyllandet av den vision som fastställts av Jesaja i Bibeln (2:4), den tid då folken ”skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar… och aldrig mer övas för krig.” Det är vad kristna har bett om genom århundraden när de reciterar Herrens bön, vittnar om det kommande Guds rike: ”Ske din vilja på jorden så som i himlen” (Matt 6:10).

Det är avsikten med det islamiska löftet att ljuset av Guds rättvisa en dag vill lysa upp hela jorden och ”du får se inga fördjupningar eller stigande kullar” (Koran 20:106).

Källa: http://www.bahai.com/thebahais/pg73.htm

Läs fortsättningen i mitt nästa blogginlägg på Ny Vision.

Bahá’i-tron ger en ny vision

Bahá’í-tron är den yngsta av världsreligionerna, efter kristendomen den geografiskt mest spridda religionen i världen (Encyclopedia Britannica, 1986) och med litteratur översatt till över 800 språk. Märkligt då att denna världsvida religion ännu är så pass okänd, åtminstone i Sverige. I många länder (i Asien, Afrika och Sydamerika) är dock bahá’í ett välkänt begrepp för många människor.

Bahá’í är ingen sekt av islam, lika lite som kristendomen är en judisk sekt. Man kan säga att bahá’í står i samma relation till islam som kristendomen gör till judendomen.

Bahá’í-tron föddes på shía-muslimskt territorium i det gamla Persien (Iran) 1844, en tid då många väntade på en utlovad Gudsprofet, inte bara inom islam och kristendomen utan även inom de andra världsreligionerna. Några exempel: zoroastrierna väntade på Shah Bahram, världsfrälsaren, judarna på Härskarornas Herre som skulle komma och samla Israels barn från alla jordens länder, de kristna liksom många sunni-muslimer väntade på Kristi återkomst och de flesta shía-muslimer väntade på den tolfte imamens återkomst (Muhammad talade om ”den stora kungörelsens dag”). Särskilt stor var denna förväntan år 1260 e. H, ett profetiskt år inom islam, som sammanfaller med 1844 i den kristna tideräkningen. I Indien fanns på liknande sätt vid denna tid en förväntan hos många hinduer på Krishnas återkomst (den tionde avataren) och hos buddhisterna på den femte Buddha, ”den Universelle förbrödraren”.

Den 23 maj 1844 framträdde i staden Shiráz i södra Persien en ung man, en ättling till profeten Muhammad, senare känd som Báb (”Porten”), och kungjorde det snara framträdandet av den utlovade Gudsuppenbarare som skulle leda mänskligheten fram till fred och försoning och därmed inleda en nya era i mänsklighetens historia. Denne var Bahá’u’lláh (”Guds Härlighet”), prins av Núr, som också blev en av Bábs lärjungar. Báb (som i egenskap av förelöpare kan jämföras med Johannes Döparen) avrättades genom det muslimska prästerskapets påbud i Tábriz 1850. Kort därpå inleddes ett kallblodigt avrättande av drygt 20 000 av hans efterföljare, även kvinnor och barn. Bahá’u’lláh fängslades i en underjordisk håla i tre månader i väntan på avrättning, men räddades till livet genom en rysk diplomats påtryckningar mot de styrande.

Regeringen dömde honom därefter till livstids exil. Hans fångenskap och märkliga förvisningväg förde honom via Irak och Turkiet till Palestina i det Ottomanska imperiets utkant. Det var i Baghdad, 1863, som Bahá’u’lláh klargjorde att han var den Utlovade, som Báb förutsagt. Från den tiden uppstod ordet bahá’í och de flesta av Bábs anhängare erkände Bahá’u’lláh som den av Báb utlovade, och blev därmed de första bahá’íerna. Från sitt fängelse i Adrianopel och ‘Akká sände Bahá’u’lláh brev till världens härskare och andliga ledare och kungjorde sitt uppdrag och gav riktlinjerna för social rättvisa, fred och kollektiv säkerhet. Hans son ‘Abdu’l-Bahá (”Ljusets tjänare”) frigavs ur fångenskapen 1908 och reste 1911 till Europa och Amerika och förkunnade sin fars budskap.

Under sin 40-åriga landsförvisning uppenbarade Bahá’u’lláh hundratals volymer skrifter, som utgör grunden till bahá’í-läran. En utgångspunkt är att människan inte kan lära känna Gud, det ofattbara mysteriet, annat än genom hans uppenbarare, de stora profeterna (d.v.s. religionsgrundarna som Krishna, Buddha, Moses, Kristus, Muhammad, Báb, Bahá’u’lláh). Dessa framträder i varje tidsålder för att förnya kärleksbudskapet och de eviga andliga principerna samt ge de nya sociala påbud som fordras i ett ständigt föränderligt och framåtskridande samhälle. De sociala läror som Bahá’u’lláh gav kunde inte ges av tidigare profeter eftersom tiden inte var mogen för dessa. Religionerna utgör i grunden en enda religion, de har bara kommit i olika tidsepoker och har olika namn, men syftet är detsamma: att fostra människor andligt och att skapa harmoni, rättvisa och ordning i samhället. Bahá’u’lláhs världsordning syftar till att förverkliga mänsklighetens enhet – andligen och socialt.

Religionsfrihet–respekt för övertygelsefrihet

Detta var temat på lördag  11 februari, Medborgarplatsen i Stockholm, där undertecknande av Sveriges interreligiösa råds uttalande om religions- och övertygelsefrihet.

En viktig händelse och något som visar att religionen egentlig kommer från en och samma källa. Biskop Anders Wejryd sade att “Det är religionernas både väsen och plikt att ta ansvar för det gemensamma bästa”.

Detta överensstämmer även med Bahá’u’lláhs (1817-1892) ord när han förklarar att: “… detta är Guds oföränderliga Tro, evig i forntiden, evig i framtiden”.

Jag tror att religionerna måste samarbeta närmare och på djupet förstå sin historik, sin teologi och filosofi. De måste även stå upp för att ta bort vidskepelse som skiljer religionerna.Religionerna och alla trossamfund måste samarbeta än närmare.

‘Abdu’l-Bahá (1844-1921) berättar att “den Helige andes största kraft finns i sanningens Gudomliga manifestationer. Genom Andens kraft har den gudomliga läran förts in i mänsklighetens värld. Genom Andens kraft har evigt liv kommit till människobarnen. Genom Andens kraft har den gudomliga härligheten lyst från öst till väst och genom samma Andes kraft, kommer mänsklighetens gudomliga förmågor att uppenbaras. “

Vi måste arbeta och be för mänsklighetens enighet, för alla länder är ett land och vi måste arbeta tillsammans i fullständig enighet.

Det är jättetrevligt att FN har utlyst första veckan i februari till World Interfaith Haromny Week. Något jag ser fram emot till kommande år.

Jag är övertygad om att Sveriges interreligiösa råd som bildades 4 maj 2010 kommer att spela en viktig roll i framtiden. Dess arbete är viktigt och du kan bidra!

Läs mer på Dagen.se

 

Sveriges interrelligösa råd, med representanter för bland annat kristendom,
islam, bahá’í och buddhism

Källa:

1) Axplock från Bahá’u’lláhs skrifter, s. 17. Bahá’í-förlaget AB

2) Anföranden i Paris, s. 86. Bahá’í-förlaget AB

Se historien i ett andlig perspektiv, VI

Islam var en drivande kraft och påverkade den Europeiska civilisationen under många hundrade år. Till och med den kristna religionen förnyades och påverkades. Ny kunskap förmedlades, nya tekniker inom bland annat byggnadskonst och medicin introducerades. Själv om Europa nu kom till att gå genom många krigar mellan 1400-1900-talet var det trots detta en andlig process som såg till att mänskligheten förbereddes för sitt kollektiva vuxenliv.

Asien, Amerika, Afrika och Europa blev sakta men säkert förbundet i handelsnätverk, jorden ”krympte”. Upptäcktsresande och handelsmän kom nu tillbaka till sina städer med nyheter, varor, kryddor, tyg och guld.

Mänskligheten som helhet var nu redo att ta steget till en större och ansvarig mogenhet. Den största integreringsfasen började – städer, länder, kontinenter möts – befolkningsgrupper, aningen som fria handelsmän, slavar eller militärer, såg nya möjligheter, och nytt hopp föddes.

Samtidigt i mörkret, i förvirringen i kaoset – en global mörkerdjup – så såg man ljuset – ett profetisk ljus som skulle ta hela mänskligheten, hela jordens befolkning med sig på en ny civilisationsprocess – mänsklighetens enhet.

Organiserad religion var vid denna viktiga tidsepok i mänsklighetens historia förvanskat och splittrad i många olika sekter som stred med varandra.

Bland olika religiösa sekter både från Öst och Väst började dock ett hopp spridas, och man studerade de heliga skrifterna för att se efter tecken. När skulle den nya tiden börja? Och vad var tecknen? Inte bara här i Sverige, men även i Amerika, Europa och Asien var det en förväntning om att något speciellt skulle hända – en andlig kraft gjorde folk rastlösa och förväntansfulla.

Roparrörelsen, ”roparna” som på 1840-talet var en väckelse i Sverige som predikade och förkunnade att tiden för Guds ankomst var nära. I Amerika förkunnade många kristna grupper att år 1844 skulle vara året för Jesus Kristus återkomst, som beskrivit i Gamla och Nya testamentet.

Förväntan var så stor att många lockades till väckelserörelser, de sade upp sig från jobbet och reste runt och predikade.

William Millers rörelse i Amerika hade redan med början 1831 räknat ut att Människosonen skulle återvända som Messias – synligt för alla - under 1843-1844. Besvikelsen blev dock så stor när detta inte hände och Den stora besvikelsen blev resultatet för en stor grupp kristna församlingar i USA.

Resultatet ser vi i dag då de flesta kristna inte längre tror att Jesus Kristus återkommer ”fysiskt”, men endast är en händelse i Gudsriket, fjärran från människans förståelse.

I många muslimska länder var det samtidigt en intensiv förväntan bland många teologiska grupper att Guds löften skulle ske (inom shia-islam väntade man på den tolvte imamen, och sunni-islam på Jesus Kristus).

>> Följ med i nästa blogginlägg på Ny Vision som tar upp fortsättningen…

Se historien i ett andligt perspektiv, IV

Den nästa kärlekens Budbärare som skapar en ny världscivilisation är Jesus Kristus. Han står fram som en Messias och skapar en kristen/romersk civilisation.

Vi befinner oss fortfarande i mänsklighetens barndom, nu är platsen Det heliga landet (i dag Israel). Jesus Kristus kommer med kärleksbudskapet och beskrivs i Det nya testamentet som Messias, Människosonen, Frälsaren. Huvudtemat för hans gärning som jag ser det är det andliga medvetandegörandet och kärlek.

”Moses hade kungjort och stora profeter hade i inspirerade ordalag beskrivit upprättandet av Gudsriket och judarnas återupprättelse. Jesu uppgift var mer ingående, mer uppbyggande, mer skapande. Han var i själva verket härolden för Riket som Han sade var nära. ” (1) ”Jesu lära frigjorde en andlig kraft i människors själar och hjärtan, en kraft vars like aldrig tidigare hade erfarits i världen. ” (2)

Både Moses, Buddha, och Jesus är som Guds budbärare från samma ande, sprungna ur en verklighet som människan inte kan förstå.

En kristen romersk civilisation börjar utvecklas några hundra år efter Kristus. Med centrum i Bysans och Konstantinopel växte den fram och nådde sin höjdpunkt under 300-talet.

Jesus talade på slutet av sin livsgärning till sina följeslagare att han hade mera att säga dem, men att han måste undanhålla dem den delen av sanningen därför att de ännu inte kunde bära den.

Vad betyder det?

Det får vi veta i mitt nästa blogginlägg på Ny Vision…

 

Källa: 1 och 2. Boken Kristus och Bahá’u’lláh från Bahá’í-förlaget AB av George Townshend.

Går det att skapa en värld där vetenskap och religion är i harmoni?

För att skapa en bättre värld – behöver religion och vetenskap samarbeta. Utmaningarna som står framför oss är globala, katastrofala och mörka, och en cynisk vetenskaplig väg kan inte ensam föra mänskligheten framåt mot en ny världsordning.

Det krävs därför andliga principer och goda dygder som kan tygla den materialistiska vetenskapen, som kan vägleda och inspirera till nya vetenskapliga upptäckter – till glädje för alla på hela planeten.

Det är som en fågel med två vingar – den ene religionen, och den andra vetenskapen. Fågeln kan inte flyga med endast en vinge, både måste fungera.

Religion och vetenskap har betraktats som motpoler – och har aktivt motarbetat varandra, inom islam och kristendomen, under olika perioder.

Men så var egentligen inte tillfället under högkulturer, där religionen uppmuntrade vetenskapen och en fantastisk civilisation uppstod.

Kristendomen i begynnelsen uppmuntrade vetenskap (under Konstantin den Store, Bysantiska riket omkring år 330 e.Kr.) – och en ny kultur där vetenskap och religion samarbetade skapade grunden för det som kom att bli en kort, men blomstrande civilisation.

Även Muhammed undervisade i och uppmuntrade de troende att ta del av vetenskap, kunskap och förnuft. (1)

‘Abdu’l-Bahá (1844-1921) hade en andlig inställning till detta ämnesområde, som var lika logisk som den var religiös och lika mycket i överenstämmelse med vetenskap som tro. (2)

Poängen är att för att vetenskap och religion ska vara i harmoni måste full tankefrihet råda, samt harmoni mellan dem.

H. M. Balyuzi beskriver i Sverre Holmsens bok “De Upplysta Horisonterna” att religion och vetenskap måste gå hand i hand. Religion utan vetenskap blir vidskepelse; vetenskap utan religion blir sterilitet.” (3)

Bahá’u’lláh (1817-1892) skriver att “infernaliska instrument har uppfunnits och sådana illdåd av livsförstörelse utvecklas som man aldrig förr har sett eller hört talas m bland jordens nationer.

Jag tror helt fast att i den nya världsordningen, det nya världssamhälle vill vetenskap och religion, dessa två mest betydelsefulla kraftkällor i mänsklighetens liv förlikas och bringas att samverka.

1) Kristus och Bahá’u’lláh, s. 55 från Bahá’í-förlaget AB

2) Kristus och Bahá’u’lláh, s. 100 från Bahá’í-förlaget AB

3) De Upplysta Horisonterna, s. 85, Google Books

Sagt om Bahá'u'lláh 1

Alla religioners profeter förhärligas

Han kommer för att göra kristna till bättre kristna, muslimer till verkliga muslimer, för att göra alla människor trogna den ande som inspirerade deras profeter. Han uppfyller det löfte som gavs av alla dessa Guds sändebud, löftet om en mer lysande uppenbarelse som skulle framträda för att fullända och avsluta deras verk. Han ger en fullständigare förklaring till andliga sanningar är Hans föregångare och uppenbarar Guds vilja i fråga om alla de personliga och samhälleliga problem som möter oss i dagens värld.

En ny tro för en mognare mänsklighet


Han ger oss en universell tro anpassad till mänsklighetens mognad och världens behov i den nya tidsålder av världssamhörighet som nu träder fram. Det är inte nödvändigt att nedvärdera Jesus, Muhammed, Mose, Buddha, Zarathustra, Amitabha, Krishna, Abraham och alla andra budbärare för att upphöja Bahá'u'lláh. Vi måste hälsa Guds sanning välkommen varhelst vi ser den. Alla dessa stora Budbärare är alla lysande himlakroppar på samma gudomliga viljas himmel.

En ny världsordning för en bättre värld

Bahá'u'lláh erbjuder oss en allmängiltig lära, en fast grund på vilken nya och bättre samhällsförhållanden kan byggas. Snart skall den nuvarande ordningen vecklas samman och en ny vecklas ut i dess ställe ... Hela mänsklighetens enande präglar det skede som det mänskliga samhället närmar sig. Upprättandet av ett världssamhälle, en universell stat som bygger på rättvisa, vetenskap och Guds religion, där fred råder och varje människa är världsmedborgare fri och uppmuntrad att söka sin bestämmelse, kännetecknar det kommande stadiet i den oerhörda utvecklingen av människans kollektiva liv på denna planet. (John. E. Esselmont och 'Abdúl-Bahá cirka 1919-1920)