Visar inlägg med etikett baha’í. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett baha’í. Visa alla inlägg

2012-06-12

Krafter för att förena mänskligheten

En andlig världscivilisation blir till endast när människorna besvarar de vitaliserande och framdrivande krafter som Guds Budbärare frigör. Det vill säga att vi måste erkänna alla Guds Budbärare från Abrahams tid och till i dag. Bahá’u’lláh är vår tids Budbärare, sänt från Gud med ett Budskap om “mänsklighetens enhet”. Det är ett nytt mönster som skapas och detta mönstret är viktigt att ta reda på och följa när vi bygger upp fundamentet för en ny världscivilisation och en ny världsordning.

Bakgrunden för denna och de tidigare artiklarna på Ny Vision är boken “Forces of Our Time: The Dynamics of Light and Darkness” av Hooper C. Dunbar.

Earth, courtesy Apollo 17, and probably the most reproduced image of all time

Shoghi Effendi (1897-1957) säger att mänskligheten måste anpassa sig “mönstret” som uppenbaras, då de krafter som Bahá’u’lláh uppenbarar gradvis utkristalliseras till nya institutioner som behövs för en ny livskraftig civilisation. För att dessa andliga idéer och visioner ska fungera i samhället måste de få en materiell tydlig form. Till exempel att ha tron på utbildning som ett värde – vill inte i sig utbilda barnen. Utbildning kräver att det finns kompetenta lärare, utbildningslokal, utbildningsmaterial med mera, under många år. Utan dessa konkreta och materiella verktyg blir inte utbildning verklighet.

Det samma är det med de andliga principer som Bahá’u’lláh presenterar, det måste till ett konkret verktyg för att sprida dessa principer i världen och bygga upp något nytt. Det hela började på mitten av 1800-talet då Báb (1819-1850) och Bahá’u’lláh (1817-1892) fick i uppdrag från Gud att sprida Guds ljus och frigöra krafter för att upplysa mänskligheten. På den tiden var inte mänskligheten mogen för dessa institutioner eller kunde inte förstå meningen med de uppenbarade versen. Därför utkristalliseras dessa krafterna nu till institutioner som etableras över hela världen – och kommer att bli ljuspunkt för en mänsklighet i andlig nöd.

Det är dock först i en framtid vi kan kalla en “gyllene tidsålder” att det system med administrativa institutioner som bahá’í-tron bygger upp verkligt fullbordas. Då vill kraften i Guds ord spegla uppenbarelsens ljus och mänskligheten vill med nya sociala strukturer göra stora framsteg.

Några av de institutioner som Bahá’u’lláh i sin uppenbarelse har beskrivit som fundamentala och viktiga för mänskligheten är Universella Rättvisans Hus, andliga råd, Tillbedjans hus, utbildningsinstitutioner, institutioner som ska förvalta världens välfärd och ge medel till de fattiga med mera.

Hur skapas så gradvis dessa institutioner? Och vad är mönstret för den nya världsordningen?

Följ med på Ny Vision – så fortsätter jag djupdykningen i dessa frågor…

2012-04-13

Betydelsen av ‘Abdu’l-Bahás resor tvärs över Amerika, II av III

I Cleveland yttrade ‘Abdu’l-Bahá dessa kraftfulla ord i början av en av Sina många offentliga tal: ”Den amerikanska kontinenten ger tecken och bevis på många stora framsteg, dess framtid är ännu mer lovande, för dess inflytande och upplysning är långtgående, och det vill leda alla nationer andligt.” Därefter diskuterade Han förutsättningen för uppfyllandet av en så häpnadsväckande förutsägelse.

Samtidigt som han erkände nödvändigheten av materiella framsteg i Amerika, liknade Han ”materiell civilisation” till en kropp, ”medan den gudomliga civilisationen är anden i den kroppen”. Därför hoppades Han att det amerikanska folket, som erkänner denna verklighet kunde ”uppnå både materiella och andliga framsteg.” Shoghi Effendi förklarade att ‘Abdu’l-Bahás upprepade kommentarer till Amerikas framtid var indikationer på den kraft som frigjordes från Baha’u’lláhs uppenbarelse, som så småningom kommer att förmå det amerikanska folket och dess regering att vidta initiativ som i slutändan vill leda mot en global politisk union, med liknande egenskaper som den federala unionen till USA.

För bahá’íerna var Hans besök särskild utmärkt genom vissa symboliska handlingar, som genom de exemplen av visshet Han visade och den tid och energi han satsade på det nyetablerade amerikanska bahá’í-samfundet. Med sina egna händer lade Han ner hörnstenen till bahá’í-tillbedjans hus vid stranden av Lake Michigan i utkanten av Chicago, den första sådana bahá’í-institution i väst, som han beskrev som ”modertemplet”. Han förenade i äktenskap två bahá’íer från olika nationaliteter och etniska grupper, en vit, den andra svart, i en djärv demonstration av djupet av bahá’í-principen som kräver avskaffandet av rasfördomar. Några år senare, på Hans begäran, hölls den första konferensen för rasenhet i landets huvudstad. Han vädjade även vid ett flertal tillfällen, då man diskuterade kvinnors rättigheter, att främja jämställdhet mellan könen; en grundtanke i bahá’í-tron som inte lärs ut i skrifterna eller lagarna i tidigare världsreligioner.

Men ännu mer enastående än dessa och andra sådana handlingar var Hans ”dynamiska bekräftelser” i New York at Förbundet som inrättats av Baha’u’lláh för att säkra enhet och enighet inom bahá’í-tron även skulle förverkliga en permanent förening och varaktig världsfred – ett Förbund där ‘Abdu’l-Bahá var dess utsedda Center. Vid samma tillfälle utsåg Han New York till ”Förbundets stad”. Att Förenta Nationerna, flera tiotals år senare etablerade sitt huvudkontor i New York, där representanter för alla världens länder träffas, visar betydelsen för beteckningen.

Följ med i mitt nästa blogginlägg på Ny Vision.

2012-01-26

Vad är det vi betalar för?

Vi blir äldre, men blir vi friskare? Sjukvården talar sitt eget språk. Barnsjukdomar som ADHD, autismen och överaktivitet har ökat lavinartad, likaså våra folksjukdomar som cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och orsaken till det kan vi bland annat söka i den näringsfattiga kosten. Även brottslighet har kunnat kopplas till näringsbrist. Visst mår vi bättre till kropp och själ om vi är friska.

Man klagar över den dyra maten. Blir maten billigare, så blir också kvalitén sämre. Det vi borde kräva är ekologiskt odlade, obehandlade och fullvärdiga produkter om man är mån om sin hälsa.

Dramatisk minskning av näringsinnehållet i maten
Tyska forskningsresultat från Schwarzwald Sanatorium i Obertal har konstaterat att matens innehåll av vitaminer och mineraler i frukt och grönsaker har minskat mycket mellan 1985 och 1996. (Källa: Foodwire)

I broccoli har innehållet av kalcium minskat med 68%, B-vitaminen folsyra med 52 % och magnesium med 35%. I spenat har magnesiuminnehållet sjunkit med 68 procent, vitamin B6 med 59 procent och vitamin C med 58 %. I bananer har innehållet av kalcium minskat med 12 procent, folsyra med 84 procent, magnesium med 13 % och vitamin B6 med 92%. I jordgubbar fann man 14% lägre halt kalcium och 67% mindre vitamin C. Äpplen innehöll 80% mindre vitamin C, men i gengäld en ökning av kalcium- och magnesiuminnehållet med 12 respektive 20%.

Ett annat exempel: järninnehållet i 1 hg livsmedel i följande produkter, där man lade om från ekologisk odling till konstgödselodling.

I Tyskland på 20-talet.................USA på 60-talet ............Livsmedelsverket 1988


Mandarin ........57 mg ................. 0,4 mg............................ 0,16 mg
Sallad.............. 38 mg ................. 2,0 mg ............................0,65 mg
Russin ............ 20 mg.................. 3,5 mg............................ 2,40 mg
Lök ................. 41 mg .................. 1,0 mg............................ 0,35 mg
Bananer.......... 18 mg .................. 0,7 mg ........................... 0,44 mg


Rekommenderad dagsdos är 10-18 mg/dag
För att få dagsbehovet av järn bör man med dagens näringsinnehåll i konventionellt odlad mat äta:
5,1 kg lök eller 2,8 kg sallad eller 0,8 kg russin eller 1,8 kg tomater eller 4,9 kg bananer eller 11,2 kg mandariner.

I organiskt odlade tomater finns det ca 1,900 mg järn/hg, i konstgödselodlade 1mg/hg. Källa: dr. Margaretha Hellsten och dr. Anders Tegeman, (personlig kommunikation)

Näringsinnehåll av vitaminer och mineraler i ekologiskt odlade sädesprodukter:
En jämförelse mellan fullkornsmjöl och siktat mjöl
fullkornsmjöl av .................................siktat mjöl .........................förlust i %
vete eller råg mg/kg ...........................mg/kg ................................ mg/kg

Tiamin, B1 .........5,1 ...............................0,7 ...................................... 86
Riboflavin, B.. .. 21,3............................. 0,4 ...................................... 69
Niacin, B3...... ..57,0 ............................. 7,7........................................86
Pyrodoxin, B6... 4,4.............................. 2,2 .......................................50
Vitamin E.........24,0............................. 0,0....................................... 100
Provitamin A.... 3,3.............................. 0,0....................................... 100
Järn ................ 44,0............................. 7,0........................................ 84
Koppar ..............6,0.............................. 1,5 ....................................... 75
Magnesium... 250,0..........................120,0.........................................52
Mangan........... 70,0 ...........................20,0.........................................71
Kalium .........4730,0 .......................1150,0 ........................................76
Kalcium......... 120,0 ...........................60,0....................................... 50

Källa: Helma Danner, ”Vollkornbrote, vitalstoffreiche Vollwertkost ”

Dagsbehovet av följande näringsämnen är mg/dag:

Tiamin, B1.................................................... 1,1-1,4
Riboflavin, B 2............................................. 1,2-1,7
Niacin, B3.....................................................14-18
Pyrodoxin, B6...............................................1,5-2,1
Pantotensyra................................................ 4-7
Vitamin E..................................................... 8-10
Provitamin A........ .......................................0,8-1
Järn .............................................................10-18
Koppar ........................................................1,5-3
Magnesium..................................................300-350
Mangan........................................................2-5
Kalium.........................................................1,9
Kalcium ......................................................600-800

Vetemjöl från konstgödselodlad säd innehåller:
Fullkornsmjöl av graham ...................................vetemjöl..................... förlust i %
.............................mg/kg...................................... mg/kg

Tiamin, B1................ 0,4...................................... 0,1...................................98
Riboflavin, B 2 ........ 0,13..................................... 0,05.................................96
Niacin, B3 .................4,0...................................... 0,9...................................98
Pyrodoxin, B6.......... 0,35..................................... 0,15.................................97
Pantotensyra uppgift saknas................ uppgift saknas............ uppgift saknas
Vitamin E ................ 1,4 .................................... 0,0...................................100
Provitamin A........... 0,0 .................................... 0,0...................................100
Järn.......................... 5,0..................................... 1,0.....................................98
Koppar ....... uppgift saknas................. uppgift saknas............. uppgift saknas
Magnesium. uppgift saknas................. uppgift saknas................................ 92
Kalium................ 380,0................................. 120,0..................................... 97
Kalcium................. 35,0................................... 22,0..................................... 72

Källa: Statens livsmedelsverk, livsmedelstabell 1993

Rågmjöl från konstgödselodlad säd innehåller:
...............................................Fullkornsmjöl av råg mg/kg

Tiamin, B1 ................................................................0,30
Riboflavin, B 2 ........................................................ 0,13
Niacin, B3................................................................. 1,0
Pyrodoxin, B6.......................................................... 0,35
Pantotensyra ........................................... uppgift saknas
Vitamin E................................................................ 0,8
Provitamin A .......................................................... 0,0
Järn......................................................................... 3,3
Koppar ..................................................... uppgift saknas
Magnesium ..........................................................110,0
Mangan ................................................... uppgift saknas
Kalium ............................................................... 410,0
Kalcium ................................................................35,0

Källa: Statens livsmedelsverk, livsmedelstabell 1993