Teknik för nöjes skull eller?

I dag är tekniska prylar en del av vardagen. Vi omges av mobiler (vissa har flera än 2-3), hörlurar, högtalare, hemmabio, flat-TV, stereoanläggning, iPhone, dockningsstationer, bärbara datorer, stationära datorer, TV-spel, spelkonsoler,  digitala fickur, klockor som projekterar tiden på väggen, lågenergilampor i olika fancy modeller, hjälpmedel till köket, kvarnar, larmsystem, trådlösa bredband, hubbar och switchar, bits och bytes.

Prylar, prylar, prylar. Här är ett renoveringsprojekt på gång… många saker dyker upp från källaren.

Det finns inga ända på hur tekniken ska ända – det finns inga gränser. Bara fantasin är den yttersta gränsen.

Mycket av det vi använder som vardagsteknik i dag, var inte att tänka på för 15-20 år sedan. Att en iPhone skulle vara en kraftfull dator med åtkomst till ett globalt informationssystem, foton, Internet, var ju en helt främmande tanke på 80-talet. Själv om jag hade sett StarTrek och StarWars med deras fantasivärldar av framtiden, så verkade det vara en dröm.

Men var kommer tekniken från? Vad är det som driver utvecklingen? Och varför har vi blitt beroende av alla saker? Det är en stor fråga, men svaret är: militära forskningsområden och materialism.

Många prylar vi omges med var tidigare hemliga militära forskningsområden. Till exempel Internet, som i början utvecklades på 1960-talet för att USA:s försvar skulle ha alternativa kommunikationsvägar och inte bli utslagna vid en möjlig atomkrig.

Och även rymdforskningen har banat väg för medicinska prylar, pennor som kan skriva upp och ner, magneter, frystorkade maträtter och mikrougnar, satelliter som kan positionera mobiltelefon och GPS med mera.

Men materialismen driver på utvecklingen. Ett stort sug efter produkter, en global marknad, lockar storföretagen som har finansiärer, en sälj- och marknadsavdelning som är redo att satsa på elektroniska spel, online gambling och appar.

Ett habegär, där vi är tvungna att visa upp senaste version av operativsystem, senaste apps, senaste nyvinningar inom teknikens område, senaste dator och senaste iPhone med mera är en karusell som är svår att stoppa.

Det finns en intressant sida: i och med att Västvärlden har nått mognad och infrastruktur och marknad är relativt mättad inom flera marknadssegment söker nu de stora globala företagen efter nya jaktmarker i fattiga outvecklade länder. Dessa länder tar nu ett jättekliv, från yttersta fattigdom till en medelklass som blir prylberoende.

Fött innan Internet, så kan jag säga att världen var långsammare förr. Nu ska allt gå fort, när stoppar karusellen?

Vill vi ha prylar som är utvecklade av militären och rymdforskningsprogram – eller kan vi nu snart se en paradigm, där andliga världen positionerar sig, där ödmjukhet, respekt, nyfikenhet och ett balanserad syn på livet kan driva utvecklingen framåt – utan pryljaget?

Vill en materialistisk inställd forskning och utveckling i marknadsekonomins namn ta den utmaningen?

I byggandet av en ny världsordning på fredliga principer, måste vi demilitarisera världens länder. Det kan vara ett steg på vägen mot prylar som har en civil bakgrund. Det ska bli spännande att se…

Bahá'u'lláh och Isaac Asimov

Otroligt nog har det inte slagit mig förut. Vad? Jo likheterna mellan min tro, Bahá'í  och science fiction-författarens Isaac Asimovs (1920 - 1992) trilogi om Stiftelsen. Asimov är kanske mest känd för sina robotnoveller, som filmen I Robot  till stor del bygger på.

Stiftelsetrilogin, publicerad på 1950-talet,  handlar om en grupp troendes arbete för att underlätta uppbyggnaden av en ny och bättre världsordning när den gamla brakar ihop. Det är ungefär vad vi bahá'íer till stor del sysslar med. Till och med temat återkommande uppenbarelser är med, men på ett i högsta grad vetenskapligt sätt och i gigantisk skala i de tre Stiftelseböckerna.

I den första boken  (1951) presenteras Galaktiska imperiet som funnits i tiotusentals år och som omfattar i pricip alla beboeliga delar av vår galax, Vintergatan. Detta imperium styrs av en kejsare, en ganska tandlös senat och miljontals byråkrater, de flesta korrumperade, från planeten Trantor, som så att säga är imperiets huvudstad. Galaktiska imperiet har långsamt börjat förfalla, men bara ett fåtal vetenskapsmän inser att galaxen går mot ett totalt haveri och fullständig upplösning.

Hari Seldon är den främste av dessa vetenskapsmän, och i en tid då förfallet börjar ta fart utvecklar Hari Seldon psykohistorien, en vetenskap som genom avancerad samhällsanalys kan användas för att förutsäga och förändra framtiden. För att undvika att imperiets fall följs av en flertusenårig period av barbari så startar han Stiftelsen. Denna organisation ska samla och skydda allt mänskligt vetande i galaxen under och efter kejsardömets upplösning. När imperiet har upplösts och en massa småriken (som ligger i krig med varandra startats) över hela galxen, faller gradvis en rad tekniska och vetenskapliga landvinningar i glömska. Men Hari Seldon, som förutsett allt genom psykohistorien, har samlat allt mänskligt vetande på planeten Terminus i Vintergatans utkant. Stiftelsen av vetenskapsmän på Terminus utvecklas till en hemlig vetenskapens oas i en tid av vetenskapligt förfall.
Av och till inträffar olika kriser då Stiftelsen eller något annat hotas, men varje gång detta händer träder ett hologram av Hari Seldon fram. Det visar sig att Seldon förutsett allt och kan ge vetenskapsmännen och de styrande på Terminus en beskrivning av exakt vad som ska göras för att de ska ta sig ur krisen så att lugn åter råder och vetenskapsmännen kan fortsätta att skydda och utveckla det mänskliga kunnandet. Genom sin överlägsna vetenskap och genom att dess utveckling hela tiden styrs in i "Seldonkriser" växer sig Stiftelsen allt starkare.

Mina tankar går till gudsmanifestationerna, det namn som vi bahá'í-troende använder på religionsgrundare och Guds sändebud. 

Men när det gäller Bahá'í är det inte en och samma person som framträder som hologram, utan vanliga människor som Gud gett den oerhörda uppgiften att etablera en ny religion på jorden eftersom den eller de tidigare har tappat sin kraft och som har slutat attrahera människors hjärtan. Krishna, Melkisedek, Abraham, Moses, Zarathustra (Zoroaster), Buddha (Amtiabha, och senare även Sidharta Gautama), Jesus, Muhammed, Báb. Bahá'u'lláh har alla framträtt i samhällen som gjort synder och överträdelser till något naturligt, depraverade samhällen som håller på att sönderfalla och som står inför ett totalt sammanbrott. Genom att Gud sänder ut en budbärare minskas det mänskliga lidande genom att det gudomliga budskapet ger samhället en livsinjektion så att en ny världsordning som bättre passar mänsklighetens andliga mognad kan växa fram.

I den andra boken om Stiftelsen – Stiftelsen och imperiet – händer något som inte ens den store Hari Seldon kunnat förutse. Ett barn föds med gener muterade på ett sätt som aldrig setts tidigare. Detta barn blir som vuxen Mulan, som har den övernaturliga förmågan att styra andra människors känslor. Genom att nyckelpersoner blint lyder hans befallningar lyckas han skapa ett växande rike. Mulan är dessutom besatt av att finna Den andra stiftelsen – som enligt myten ska ligga i motsatta sidan av galaxen.

En nygift ung kvinna räddar Seldon-planen genom att överlista Mulan. I den tredje boken, Den segrande stiftelsen, visar det sig att vetenskap bara är den ena sidan som är viktig för att människorna i Vintergatan ska kunna enas igen på en vetenskaplig och teknisk nivå som är högre än den var före imperiets sammanbrott.

Det finns nämligen en andra stiftelse, och denna är inriktad på att utveckla de andliga och mentala styrkorna hos människor. 

Den andra stiftelsens medlemmar har hela tiden i all anspråkslöshet bott i jordbrukarsamhällen på en för alla helt ointressant planet. I hemlighet har de utvecklat transcendentala krafter, som telepati, som de använder för att påverka händelseförloppet i hela galaxen. Tillsammans lyckas den första och andra stiftelsen ena alla människor i Vintergatan genom att bygga upp en ny och högre form av fredlig civilisation än vad det gamla imperiet var.

Det intressanta vid en jämförelse med Bahá'í är att även denna religion ser vetenskapen och religionen, eller intelligensen och andligheten, som mänsklighetens två främsta styrkor. Dessa förmågor är något vi fått från Gud. Och dessa förmågor måste precis som i den tredje boken i Stifteksenserien samverka för att mänskligheten och dess civilisation ska kunna utvecklas.

Bahá'u'lláh (1817 - 1892)  grundade Bahá'í under 1860-talet. Senare har många människor, ofta författare, kommit fram till lösningar som ligger inom ramen för Bahá'u'lláhs uppenbarelse att göra jorden till ett enda land, en pacifistisk union, där alla människor är medborgare, är lika mycket värda, får utbildning och utvecklar de inneboende anlag de har. Författarna och även andra kulturpersonligheter och kreativa människor, har oftast inte haft en aning om vem Bahá'u'lláh var eller att det finns en religion som kallas Bahá'í. Detta visar bl.a. att Bahá'u'lláhs ord om att varje människa inom sig bär med sig fröet till en ständigt avancerande civilisation är sanna.