Jag fortsätter temat att utforska de andliga dynamiska krafter som påverkar mänskligheten i dag och etablerandet av en ny världsordning. Utgångspunkten är boken “Forces of Our Time: The Dynamics of Light and Darkness” av Hooper C. Dunbar.
Den nya tidsåldern kräver nya institutioner för att förvalta planetens resurser och leda mänskligheten till ny insikt och kunskap - som kan förbättra välfärd och reglera sociala, politiska, humanitära, kulturella, vetenskapliga, ekonomiska och religiösa förhållanden. Bahá’íer bygger sakta men säkert upp dessa institutioner som vägleds av den gudomliga kraften med ursprung 22 maj 1844. Bland dessa institutioner är tillbedjans hus – bahá’í-tempel, som inledningsvis nämnt i min tidigare artikel.
De i dag sex kontinentala bahá’í-templen och kommande tre nationella som är under byggnation och planering - plus de nationella och lokala bahá’í-templen i världen, är en av dessa institutioner. De inger en gudomlig kraft och kallas Gryningsplats till Guds lov, eller tempel till Guds pris. Öppna för troende från alla religioner eller tro, vill en ren och vital kraft utgå från dessa heliga byggnader. Även i Sverige finns en tempeltomt i Sollentuna, utanför Stockholm.
Så är frågan från besökare: varför används inte pengarna till att bekämpa fattigdom? På kort sikt vore ju det bra – men Mashriqu’l-Adhkár (bahá’í-templet) representerar en varig lösning på många stora problemområden och erbjuder att mänskligheten kommer samman i bön, utan hänsyn till etnisk eller kulturell bakgrund, rank, religion eller kön. Det vill bli ett fast fundament som kan bilda strukturer och organ som kan möta framtida socialekonomiska och andliga behov för en mänsklighet ur kurs.
Att tillbe Gud och tjäna mänskligheten förenas i bahá’í-templet och dess andra kringliggande institutioner, som är praktiska byggnader som ska stödja undervisning-, välgörenhet- och sociala ändamål. Den rena kraften sprids och skapar nytt liv till många nyskapande projekt. I Bahá’u’lláhs världsordning är bahá’í-templen centrum för varje samfund. Från detta centrum utgjuts samfundets andliga liv. Det finns inga bestämda gudstjänstordningar, liturgier, trosbekännelser eller ritualer – då templet är en plats för meditation, bön och läsning av de uppenbarade ordet.
De underordnade institutionerna är universitet, skola, barnhem, härbärge, sjukhus och forskningslaboratorium – detta är inte separata institutioner, men åtföljer tillbedjans hus. (1)
Lotus-templet i New Delhi, Indien. Foto: media.bahai.org
En annan fråga är vilken effekt gruppbön har. Shoghi Effendi förklarar att “han inte tror någon utstrålning av tanke eller helande från någon grupp vill skapa fred. Bön vill helt klart hjälpa världen, men det världen behöver, är att … bygga upp en världsordning på ett nytt fundament, et gudomlig fundament.” (2) Bön är viktigt, men ett nytt gudomligt fundament måste skapas.
Det blir en pulserande kraft som utvecklas i samspelet mellan bahá’í-templets andliga kraft och alla troendes arbete i vardagslivet, speciellt genom bahá’í-templens underordnade institutioner.
Följ med i nästa inlägg om dessa center för den andliga kraften som påverkar mänskligheten.
Källor:
- Civilisationens förnyelse, s. 91 av David Hofman. Google Books. Kan beställas via www.bahaiforlaget.se
- Lights of Guidance, Shoghi Effendi, brev till en troende 6 juni 1948. Nr. 1416. s 432.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar