Behovet av ett världsspråk minskar inte

‛Abdu’l-Bahá, son till Bahá’u’lláh (som grundade bahá’í-tron) förklarade även hur viktigt ett världsspråk är. I sitt brev (eller som vi vill: ett kort dokument) från 1906 tog han upp sju viktiga principer för världsenhet. En av dessa principer handlar om enhet och enighet inom språkområdet – kommunikation

Jag fortsätter min serie baserad på Enighetens Sju Ljus, ‘Abdu’l-Bahás dokument.

Det att införa eller skap ett internationellt språk som alla kan lära sig i tillägg till modersmålet är en av de mest självklara och viktigaste förslag för att skapa förståelse och främja närmare samarbeten mellan världens folk. Det är samtidigt något som är närmast omöjligt – helt klart ett svårt projekt. Valet av ett universellt hjälpspråk har skrämmande övertoner av nationalism och kulturell imperialism.

Själv om bahá’íerna i över 150 år har främjat denna princip, vet de inte vilket språk som vill bli universellt. Bahá’u’llah har skrivit att:

”Den dagen närmar sig då alla världens folk kommer att ha antagit ett världsspråk och en gemensam bokstavsskrift. När detta uppnåtts skall det för en person, som färdas till vilken stad som helst, vara som om han kom till sitt eget hem. Dessa saker är ofrånkomliga och absolut nödvändiga. Det åligger varje insiktsfull och omdömesgill människa att sträva efter att omsätta det som skrivits i verklighet och handling ...” (1)

Shoghi Effendi (1897-1957), ‘Abdu’l-Bahás barnbarn, Beskyddaren av bahá’í-tron skrev även att:

”Ett världsspråk kommer antingen att tillskapas eller utväljas bland något av de existerande språken samt utläras i alla de förenade nationernas skolor som hjälpspråk vid sidan av modersmålet. Ett världsalfabet … kommer att förenkla och underlätta umgänge och förståelse mellan mänsklighetens nationer och raser.” (2)

Det ska bli spännande att se. Vi har sett både esperanto, interlingua och ido som några försök till världsspråk. Dessa tre har fått en god del användare och språkintresserade att ta till sig språken, men de har inte fått några större genomslag inom internationell handel, transport, kommunikation, medicin, forskning, konst, kultur, vetenskap etc.

Behoven finns absolut för att ett världsspråk ska hjälpa mänskligheten framåt.

Källor:

1) Bahá’u’lláh: Axplock från Bahá’u’lláhs skrifter, s. 117

2) Shoghi Effendi: Kallelse till Nationerna, s. 60

Sju ljus upplyser världens förmörkade horisont

När mörkret är störst kommer ljuset. Det verkar vara en naturlag. Världen är i andligt mörker – och det andliga ljuset kommer med en ny profet – en ny Gudomlig budbärare. Vår tids ljusbärare och uppenbarare av Guds budskap för mänskligheten är Bahá’u’lláh (1817-1892). Hans äldste son, ‛Abdu’l-Bahá (1844-1921) berättar om sju punkter – eller sju ljus – som upplyser världens förmörkade horisont. ‛Abdu’l-Bahá beskriver dessa principer, dessa ljus i ett brev 1906 (närmast ett kort dokument) till Jane Elizabeth Whyte i Edinsburg, Skotland. Hon hade besökt ‛Abdu’l-Bahá i ‛Akká (Akko, Palestina, dåvarande osmanska riket) i mars 1906. Enighetens sju ljus är översatt till svenska, och är som följer:

”Även om harmoni grundades i gångna tider, kunde likväl inte hela mänsklighetens enighet ha genomförts på grund av brist på hjälpmedel. Kontinenter förblev vitt åtskilda, ja till och med bland folken på en och samma kontinent var sammanslutning och tankeutbyte nästan omöjligt. Följaktligen var umgänge, förståelse och enighet bland jordens alla folk och släkten ouppnåeliga. Idag har emellertid kommunikations-möjligheterna mångfaldigats, och jordens fem kontinenter har verkligen smält samman till en... På samma sätt har alla medlemmar i den mänskliga familjen, vare sig folk eller regeringar, städer eller byar, blivit mer beroende av varandra. Oberoende är inte längre möjligt för någon, eftersom politiska band förenar alla folk och nationer, och handelns och industrins, jordbrukets och utbildningens förbindelser förstärks varje dag. Därför kan mänsklighetens enighet uppnås i denna dag. Sannerligen, detta är ingenting annat än ett av undren i denna underbara tidsålder, detta lysande århundrade. Detta har föregående tidsåldrar varit berövade, ty detta sekel ljusets århundrade har blivit utrustat med unik och ojämförbar härlighet, kraft och upplysning. Härav följer det mirakulösa avslöjandet av ett nytt underverk varje dag. Så småningom kommer man att se hur klart dess ljus skall brinna i människans värld.” (ABUS2301)

”Se hur dess ljus nu gryr över världens förmörkade horisont. Det första ljuset är enighet i det politiska riket, vars första skimmer nu kan urskiljas. Det andra ljuset är tankens enighet i världsprojekt, vars fullbordande inom kort kommer att bevittnas. Det tredje ljuset är enighet i friheter, vilket säkert kommer att ske. Det fjärde ljuset är enighet i religion, vilket är hörnstenen i själva grunden, och som genom Guds kraft kommer att uppenbaras i all sin glans. Det femte ljuset är nationernas enighet en enighet, som kommer att säkert grundas i detta århundrade och orsaka att alla världens folk kommer att betrakta sig själva som medborgare av ett gemensamt fädernesland. Det sjätte ljuset är rasenighet, som gör alla som bor på jorden, till folk och släkten av en ras. Det sjunde ljuset är enighet i språk, det vill säga valet av ett universellt språk, som alla människor skall undervisas i och tala. Var och en av dessa saker kommer oundvikligen att ske, eftersom Guds rikes kraft hjälper och bistår dem i deras förverkligande.” (ABUS2302)

 

Enighetens sju ljus: ‘Abdu’l-Bahás originalbrev från 1906
s. 167 i boken The Seven Candles of Unity,
Bahá’í Publishing Trust ISBN: 1-870989-12-0

Källa: skrifter.bahai.se

I mitt nästa inlägg på Nyvision kommer jag att ta upp det första av de sju ljusen, som tillhör visionen om en ny andlig världsordning.

Immigration - behövs ett världsspråk?

Detta är en artikelserie på Ny Vision om behovet av ett framtida världsspråk. Dagens artikel handlar om immigranter och invånare i ett värdland - som skulle tjäna på att använda ett universellt språk.

Till er som upplever språkförbistringar när det gäller immigrationsproblematiken. Många – speciellt i länder med välutvecklad ekonomi, murrar över misslyckande problem och underlåtenheter från myndigheternas sida att underlätta för  immigranter som måste lära sig ett nytt språk – i sitt nya framtidsland. Själv om denna uppfattning ofta är grundlös, är det ett korn av sanning – då det är viktigt att alla medborgare lär sig prata ett vanligt språk för att fungera i ett socialt sammanhang.

Immigranter har ofta jobbiga tider och upplevelser. Det är inte bara att tillpassa sig till en ny främmande kultur, men även att lära sig ett nytt språk – antingen i sen ålder, eller som små barn och ungdomar som i tillägg måste ta till sig stora mängder kunskap i skolan. I tillägg till problematiken att lära sig ett nytt språk (för att skaffa sig ett jobb, eller ta del av utbildningssystemet), står de även inför vardagens sociala utmaningar med läkarbesök, inköp, träffa grannar med mera…

Medan valet är ett globalt demokratiskt beslut (inte endast begränsad till nationell nivå) skulle det valda språket ”tillhöra” hela världens befolkning. Invånarna i värdlandet skulle bli utmanad att skapa sina egna hjälpmedel för att lära sig det globala språket (speciellt om det gäller ett konstruerat språk) – på det sätt vill de visa god vilja till immigranter som också måste lära sig det nya språket.

Resultatet blir, oberoende valet av språk, ett gemensamt språk för alla samhällets medlemmar.

En bra vision – för en förenad värld.

Följ med i fortsättningen på Ny Vision.

Vem tjänar på att använda ett världsspråk?

Jag fortsätter min artikelserie på Ny Vision om behovet av ett framtida världsspråk. Denna artikel handlar om vem som direkt skulle tjäna på att använda ett universellt språk.

Alla tjänar på det
Ett internationellt hjälpspråk eller världsspråk skulle ge många fördelar (som beskrivet i mina tidigare blogginlägg) för alla världens folk. Möjligheten att fritt kunde läsa, skriva till, prata med och lyssna på vilka som helst människa man träffar, utan hjälp av översättning och tolkning, skulle vara av godo för alla.

Detta är en möjlighet av stor betydelse – en sådan möjlighet som aldrig tidigare har funnits för människorna.

Direkt tillgång till känslor, idéer, meningar, information – vetenskaplig, historisk, konst med mera, är i dag ”inlåsta” på webbsidor, i böcker, tidningar, tv- och radioprogram (nyheter, underhållning, kultur, utbildning etc.) över hela världen. Nu då teknologin gör det möjligt för ett stort antal människor att få tillgång till tekniska lösningar för åtkomst till dessa informationskällor, hur kan vi förhindra en politisk lösning som vill ge framtida generationer åtkomst till språkverktyg i teknologins framkant?

De fattiga tjänar på det
Fördelen med att lära sig ett världsspråk för de fattigaste av världens globala befolkning är enorma. Ekonomisk orättvisa råder. Detta på grund av språkhinder – inte alla har tillgång till ”inlåst” information. Ett internationellt språk skulle minska orättvisor och skapa möjligheter för alla.

Alla skulle få samma möjligheter att ta del av världens samlade information. Att barnen lär sig snabbt nya språk är väl känt. Och att lära sig ett globalt språk skulle ge direkt åtkomst till ekonomiska, vetenskapliga och konstnärliga resurser på ett naturligt sätt.

Även invandrare i ett land kan föredra ett annat språk än sitt modersmål, om myndigheterna redan har utvecklat mekanismer för utbildning i det språket.

Det är således flera valmöjligheter för en global mänsklighet att beakta. Om resultatet blir ett konstruerad eller redan existerande språk, vill rättvisare skapa möjligheter för de fattiga att ta del av samhällslivet – ge denna befolkningsgruppen helt nya insikter, erfarenheter och inspiration.

Bahá’u’lláh (1817-1892) “ålade mänskligheten att avskaffa rasmässiga, religiösa, politiska och ekonomiska fördomar, antagande av ett internationellt hjälpspråk, lika rättigheter för män och kvinnor, ett universellt utbildningssystem, oberoende sökande efter sanningen och antagande av en internationell standard för mänskliga rättigheter…”

Det är mot detta mål vi måste arbeta – och ett hjälpspråk eller framtida världsspråk är ett steg på den vägen. 

Följ artikelserien om ett globalt världsspråk på Ny Vision…

Ett världsspråk behöver globalt stöd

Jag fortsätter min artikelserie om behovet av ett framtida världsspråk. Denna artikel handlar om hur viktigt det är att världens länder stödjer projektet.

Det är endast möjligt med ett brett internationellt politisk stöd at frågan om hur och på vilka sätt ett världsspråk kan komma att introduceras och etableras över hela världen. Som nämnt tidigare i min artikel 5 mars 2012 så kan nationerna välja ett språk genom en universell valprocess.

Många länder har språkråd och principer för sina nationalspråk för att uppmuntra till spridandet av ett officiellt nationalspråk över defacto marknadsförutsättningar. Själv om sådana språkprinciper är bristfälliga och skapar hinder – då ländernas myndighetsstrukturer inte representerar internationell enhet eller interagerande till fördel för hela mänskligheten (dessa länder bemöter ständigt och dagligen invandring – med invandrare med modersmål som är olikt nationalspråket i landet), måste de i alla fall intyga nödvändigheten och ta konsekvensen av sina språkprinciper – och hur mycket viktigare är inte detta på en global nivå med dess omfattande utbredning.

Det är klart att då förutsättningarna inte finns, och det finns inga som är tillräckligt redo att etablera något världsspråk – om inte det finns ett global politiskt beslut som är universellt möjligt att genomföra.

Följ artikelserien om ett globalt världsspråk på Ny Vision…

Läs mera om världsspråk och ett världsalfabet på Ny Vision.

Men – är inte Engelskan det internationella världsspråket?

Jag fortsätter min artikelserie om behovet av ett framtida världsspråk. Min första artikel (28 februari 2012) tog jag upp språkbarriärer och hinder för kommunikation. Den andra artikeln (29 februari 2012) handlade om fördelar och vilka kostnader det är att inte välja ett världsspråk.

Till er som insisterar på att Engelskan redan är det internationella världsspråket: Engelskan har sannerligen fyllt i tomrummet för ett framtida val av ett officiellt världsspråk (till exempel var det länge det första och största språket på Internet, det gäller inom militären, flygtrafikledning med mera). Men själv om engelskan på många sätt kan betraktas som lingua franca, är det inte accepterad tillräckligt eller har fått ett utökat mandat och status som ett internationellt hjälpspråk eller världsspråk inom utbildningsområden i grundskolor i alla världens länder.

Engelskan används så att säga inom alla regionala och internationella forum över hela världen som ett av de officiella språken, men det är inte det vanligaste andraspråk eller det största modersmålet (eller båda modersmål och andraspråk) som kinesiskan (mandarin), som toppar listan av alla kategorier. Engelskan är heller inte spritt till ett stort antal länder som ett officiellt språk eller har tillräckligt många som använder det som modersmål. Läs mera om språkstatistik på Wikipedia.

Olika orsaker (motvilja som beror på historisk eller nutida kulturell hegemoni, komplexa språk med inkonsekvent grammatik, olika förstavelser och språkrötter etc.) gör att flera länder inte önskar att binda sig till engelskan – åtminstone som ett språk som lärs ut på grundskolor.

Frågan är om världens nationer kan vinnas över till idén att använda Engelskan, om de inte redan är intresserade – ett argument för detta är att engelskan borda vara förstaval, då det redan är väletablerad, men för att något språk ska väljas helt och hållet, inkluderad engelskan – så måste vi respektera alla länders demokratiska val (det är omöjligt att tvinga världen och dess befolkning att lära sig engelskan), och vara öppen för möjligheten att ett annat språk vill bli valt. Om inte – så är detta bara ett av alla andra splittrande, ineffektiva förslag som många drömmer om.

Enda sätt att förverkliga visionen om ett internationellt världsspråk är att göra detta som en demokratisk valprocess, baserad på universell deltagelse, med representanter från alla länder (som beskrivet i min första artikel), etter rådgivande studier från experter, och världens regeringar som ser behovet att befolkningens barn officiellt lär sig världsspråket som andraspråk.

Det krävs ett globalt politisk handlande som kan lösa frågan om det internationella världsspråket korrekt. Språkprinciper kan skapa ändringar (även bristfälligt på nationell nivå), eller medverka till att det adopteras (som vi ser på nationell skala).

Följ artikelserien om ett globalt världsspråk på Ny Vision…

Läs mera om världsspråk och ett världsalfabet på Ny Vision.

Ett globalt världsspråk – fördelar och kostnader?

Följ min artikelserie på Ny Vision om ett globalt världsspråk. I min första artikel tog jag upp språkbarriärer och hinder för kommunikation. Denna andra artikel handlar om fördelar, men även vilka kostnader det medför att inte införa ett världsspråk.

Det är en mängd fördelar för mänskligheten att världen utvecklar bättre kommunikationssätt, både skriftligt och muntligt. Viktiga fördelar är:

• förenklad social integration hos barn
• eliminering av kostnader, förseningar, missförståelser, när det gäller översättningar och språkinlärning för privatpersoner, organisationer, affärslivet och myndigheter
• att turister och resande får det mycket enklare att kommunicera
• att möjligheten till kulturell, andlig och konstnärligt arv presenteras för en världspublik
• att skapa en anda av fred och förståelse då man tar bort språkbarriärer

Frågan vi måste ställa oss är om det finns några områden som INTE medför fördelar med ett universellt hjälpspråk (och som inte i dag är hämmad av dess frånvaro).

En del vill argumentera att när det gäller ett internationellt hjälpspråk eller världsspråk – vill ett val även eliminera könsfördomar inbakat i ett existerande språk, att språket kan läras snabbare och mer effektivt och några tror även att ett världsspråk kan hjälpa folk att tänka snabbare.

Kostnader för översättningar
När det gäller kostnader för tolkning, översättning och insatser för språkinlärning, är dessa stora. Det är bara att tänka på översättningstjänster, översättningsmaskiner och mjukvara för översättningar, utgifter till extra utskrifter, inhyrning av lärare och konsulter etc. Kostnaderna är enorma för samhället och frånvaron av ett världsspråk är ett hinder för fri handel – både när det gäller affärslivet, så väl på idéburna områden.

Dessutom: översättningar involverar olämpliga tidsfaktorer, förseningar och felaktigheter (som kan ta tid att utreda – något som kan skapa känslomässig skada och även innebära livsfara).

Följ artikelserien om ett globalt världsspråk på Ny Vision…

Ett nytt världsspråk – grunden för fred

Situationen i dag: I och med att vi stöter på språkbarriärer, om det så gäller inhemskt skolarbete, kontakt med föräldrar från främmande länder, möte utländska ambassadörer, eller på semesterresan, inom EU:s eller FN:s administrativa arbete, så fortskrider arbetet med att hitta globala lösningar.

Klar och tydlig och förståelig kommunikation gäller alla, vi kan tänka på IT-kommunikation, transportsektorn, militärteknologi, miljöarbete, hälsovård. Kommunikationsproblemen innefattar alla situationer, och världens utmaningar för oss samman, antingen vi vill eller inte: inom affärslivet, myndighetsutövning, vetenskap, konst, religiös verksamhet och tränger in i vårt grannskap och familjeliv.

Men – kollektivt är vi i oförmögna att ta i tu med utmaningarna och möjligheterna framför oss på grund av avsaknandet av ett världsspråk.

Vad är lösningen? Det är klart att mänskligheten är i akut behov av ett muntligt och skriftlig hjälpspråk eller världsspråk, som antingen måste uppfinnas eller väljas från ett av världens existerande språk. Så vitt jag förstår så måste detta ske genom en global demokratisk process, där språkexperter från olika länder och språkområden, tillsammans med experter inom områden som politik, media, utbildning, lingvistik, ekonomi, samhällsvetenskap etc., vill komma fram till ett gemensamt språk som ska gälla hela världen.

Ett sådant språk, när det först har blitt valt, vill användas och utlärt, parallellt med ländernas språk i grundskolor och lanseras som ett universalspråk för kommunikation.

Världen blir ”mindre” och världens folk är helt klart beroende av varandra. Just som en familj inte kunde fungera väl utan ett gemensamt språk, så gäller detta för hela världens befolkning.

Följ artikelserien om världsspråk på Ny Vision…

Världen behöver: Ett världsspråk med logisk stavning

ETT VÄRLDSSPRÅK OCH ETT VÄRLDSALFABET

"Den dagen närmar sig då alla världens folk kommer att ha antagit ett världsspråk och en gemensam bokstavsskrift. När detta uppnåtts skall det för en person, som färdas till vilken stad som helst, vara som om hon kom till sitt eget hem. Dessa saker är ofrånkomliga och absolut nödvändiga. Det åligger varje insiktsfull och omdömesgill människa att sträva efter att omsätta det som här föreskrivits i verklighet och handling..." (Bahá'u'lláh, AXPLOCK UR BAHÁ'U'LLÁHS SKRIFTER)

För en bahá'í-troende människa innebär denna text, som uppenbarats av Guds sändebud Bahá'u'lláh (1817 - 1892), ett direkt uppdrag av Gud. Hur ska bahá'í-tron, som är en religion som siktar på världsfred, kunna nå detta mål om människor inte förstår varandras språk? Det är emellertid inte så att det är bahá'íerna som ska försöka hitta alla lösningarna, och så har det inte heller varit tänkt.

Nykonstruerade språk som esperanto och ido, eller nylatin som interlingua, har utarbetats med stor möda av entusiastiska människor och miljontals har lärt sig språken.

Engelskan vinner, men stavningen är absurd

Men nu måste man väl ändå konstatera att engelskan redan blivit detta världsspråk. Inte bara för att hundratals miljoner har det som modersmål, utan för att det går 3 personer som lärt sig engelska på varje person som har det som modersmål.

Riiding it änd spelling it änd säing it shud bi the seim.

Många som kämpar med att lära sig engelska – inklusive de barn som har det som modersmål – blir mycket frustrerade av den fruktansvärda engelska stavningen. Det är inte svårt att känna empati för alla med svårigheter att stava orden eller uttala dem de läser. Jag har dessa svårigheter själv. Här kommer några exempel:

Orden cough, rough, through, though och plough klarar inte många av att uttala som de ska uttalas. Bokstäverna ou  uttalas olika i alla dessa ord. Ändelsen gh används för f-ljudet i de två första orden, medan gh inte står för något ljud alls i de tre sista orden.

Orden you, yew, ewe och bokstaven u uttalas alla på samma sätt trots att de stavas helt olika.

IPA leder till alltför många, främmande bokstäver

Därför har man under de senaste decennierna försökt jobba fram en stavningsreform för just engelskan och enbart engelskan. Det finns ett internationellt fonetiskt alfabet – IPA – som har en bokstav (eller ett tecken) för varje ljud som den mänskliga talapparaten kan frambringa på alla språk. Vissa tecken skulle kunna ingå permanent i ett nytt sätt att stava engelskan. Problemet är emellertid att vi skulle bli tvungna att lära oss ett nytt alfabet. Cup skulle stavas /cʌp/ and skulle stavas /ænd/, ago skulle skrivas /əgo/, yes skulle stavas /jes/ och little skule skrivas /ˈlɪtəl/. Det enkla ordet the kan skrivas på flera olika sätt – de fyra vanligaste är /ðe/, /ði:/, /þe/ och /þi:/.

Engelska med Simpel-Fonetik Spelling (E-SFS)

Det finns enklare sätt. Det går att använda vårt välkända alfabet och låta varje engelskt ljud stavas med "rätt" bokstav. Man kan till och med slopa några bokstäver som inte behövs, men kanske i gengäld lägga till några få bokstavskombinationer. Allan Kiisk har utarbetat en engelska med simpel-fonteik spelling (E-SFS). Där hänger stavningen alltid ihop med uttalet, exempelvis närmar sig Kiisks vokaler den svenska modellen och stora språk som spanska och portugisiska: A uttalas och stavas A, I uttalas och stavas I, E uttalas och stavas E, osv. Dock uttalas det stavade U som O och det stavade O som Å  – inte som i svenskan, men som i spanska, portugisiska, italienska m.fl språk. Men ändamålet är ju inte att förenkla svenskans stavning (vilket onekligen också behövs), utan världsspråket engelskans.

Stavningen bygger på finska och estniska alfabetet

Den fonetiska skriften i engelska med enkel fonetisk stavning, E-SFS, utgörs i princip av de finska och estniska alfabeten, som han upplever som överlägsna när det gäller att stava orden som de uttalas. Han skriver:

Det finns språk som har utmärkta skriftsystem, logiska, enkla, lätta att lära sig och att använda. Bästa exemplen är de finska och estniska språken. I dessa alfabetet används en och samma bokstav för att uttala och skriva en del av ett ord. Varje bokstav har bara ett ljud. Två bokstäver används för längre eller starkare ljud (exempelvis ersätter /ii/i SFS /i:/ i IPA). Vokaler reciteras med enkla ljud, inte som diftonger. När barnen lärt sig det ljud som hör ihop med en bestämd bokstav, vet de hur man läser, uttalar och skriva ord. De flesta barn lär sig läsa på bara 1-2 månader.

Kiisk har lyckats reducera alfabetet för den reformerade engelska stavningen till endast 24 bokstäver.

Tangentborden kommer dock inte att förändras eftersom namn på personer, städer m.m. kommer att stavas som tidigare. Två nya vokaler tillkommer – Ä,ä och Ö,ö – och fyra konsonanter och en vokal försvinner: C,c och Q,q och X,x och Y,y. Finsk-estniskan innebär att ä, ö and u genomgående används i stället för IPA:s alltför många varianter av uttalen av dessa vokaler, æ, ə och ʊ är bara en variant. Syftet är att hålla det så enkelt som möjligt.

Vokalen Y ser Kiisk inget behov av längre eftersom det är så snarlikt I (I type typical English → Ai taip tipikal Inglish).  C ersätts av S eller K (circus → sörkös). PH ersätts givetvis av f (photo → foto)

 Enligt håll-det-enkelt-principen används bara en enda bokstav, R, för alla R-ljud som kan förekomma, liksom en enda TH-stavning för tonande och icke-tonande then (E-SFS: then) och three (E-SFS: thrii). Anledningen är att flertalet, särskilt de som inte har engelska som modersmål, har det tillräckligt svårt med de engelska TH- och R-ljuden ändå.

Vidare ersätts Q givetvis av K (quick →  kwik), (liquor →  likör) och X av KS (taxi → taksi).

W är kvar, men får i E-SFS representera den diftongliknande oi-vokal (som i window), precis som den alltid gjort i engelskan. J används aldrig mer som någon ersättning för I, utan är det tonande J-ljud vi hittat i ord som James och you (you → ju).

Exempel på skillnaden mellan hur engelskan stavas nu och med E-SFS

When you read Simpel-Fonetik words, you must pay attention to each letter. Remember: Each letter has always the same sound, the sound given in the Simpel-Fonetik alphabet, regardless what letter is next to it.

Wen ju riid Simpel-Fonetik wörds, ju mast pei ätenshön tu iitsh leter. Rimember: Iitsh leter häs oolweis the seim saund, the saund given in the Simpel-Fonetik alfabet, rigardles wat leter is nekst tu it.

Det kan se helt galet ut, visst, men mänskligheten skulle vänja sig på någon generation. Ponera att inga dubbelkonsonanter förekommer; rigardles stavas enligt förslaget med ett s, dvs. inte "rigardless". Som ni ser har Allan Kiisk bestämt sig för att genomgående använda SH för det som ungefär skulle uttalas som sje-ljud på svenska, t.ex. (schedule → shedjul), (machine →  mashiin) men givetvis som K där uttalet är K (scheme →  skiim) och med en annan konsonant före SH om uttalet är sådant (chip → tship; such → satsh; chance → tshans). Själv funderar jag lite på om man inte kunde ha valt bokstaven J i vissa ord som t.ex. "tjip" i.st.f. tship. Men Kiisk vill vara konsekvent: (jungle →  dshangel; gin →  dshin).

Ytterligare ett exempel:

Allan Kiisk spent his tshaildhud in Estonia änd tiineidsh jiers in Germany bifor kaming tu the United States. Hi obteind his elektrikal endshineering edukeishon ät Oregon State änd Stanford Universitys. Hi wörkd äs än endshineer änd mänidsher for the U.S. Army Corps of Engineers, äs ö professor of endshineering ät the University of Redlands, California, änd äs the prinsipal endshineer in his oun konsalting föörm, Alkitek Associates. Hi änd his waif, Karin, häv träveld änd livd in meni kantris. Thei häv setld daun nier Sacramento, California, klous tu their tshildren änd gräntshildren

Som ni ser behöver även en person med finska, estniska eller svenska som modersmål en ordbok för detta. Det finns självfallet de som tycker sig höra Ä där Kiisk valt att stava med A eller E. Ska man skriva pei eller päi, tshans eller tshääns, meni eller mäni? Kiisk har valt att slå vakt om THE som stavningen på engelskans bestämda artikel fast det enligt hans egna regler kanske borde skrivas "THÖ". Kiisk har en hemsida där en ordbok kan beställas.

Grundregeln är att varje bokstav ska skrivas och uttalas för sig, men engelskan innehåller ju många diftonger, och E-SFS använder ai au ei ie oi ou och ui. Ordet I (jag) skrivs enligt Kiisks förslag ai, och det ska givetvis uttalas precis som idag med de båda vokalerna i ett svep, inte som a följt av en kort paus och sedan i.

E-SFS kan också tydliggöra hur ord som Báb och Bahá'í ska uttalas på engelska (och på svenska för den delen: Báb /Baab/; Bahá'í /Bahaaii/. Med E-SFS skulle den som säger "bahaj" försöka skriva så också, men ordet slutar inte med diftongen –ai.

2012-02-22 04:57 Stefan Back