Lär känna din kropp som är själens tempel II, matsmältningskanalen

Forts. från 21/6)

När den ordentligt tuggade maten kommer ner i magsäcken slussas den vidare i små portioner genom en ringmuskel till tolvfingertarmen. Den heter så för att den är lika lång som tolv fingrar är breda. Tolvfingertarmen har oerhört viktiga funktioner att fylla, men många känner inte till dess betydelse utan räknar den till tunntarmen. Saknas den eller är den skadad får man problem med näringsupptaget. Här blandas maten med gallan, som skickas ner från gallblåsan för att göra fettet vattenlöslig och med bukspott från bukspottskörteln, som innehåller enzymerna lipas, amylas, trypsin och pepsin.

Matspjälkningsenzymer är livsviktiga för oss. Avsaknaden av ett enda enzym kan vara dödlig. Utan enzymer kan kroppen inte finfördela maten så att vi kan tillgodogöra oss näringsämnena. Ju längre tid vi tugga maten, desto fler signaler går till bukspottskörteln, som hinner förbereda sig genom att bilda de olika enzymerna. Kastar vi i oss maten, finns inte så mycket enzymer tillgängliga för att ta hand om maten. Dessutom tillkommer ytterligare problem när maten är hårdsmält som stekt mat, olämpliga fetter, kaffe, alkohol, sötsaker m.m. Detta orsaker uppkördhet, sura uppstötningar, värk m.m. Maten ligger ungefär två till sex timmar kvar i magen.

Lipas klyver med hjälp av gallan fett i fettsyror och glycerin. Amylas klyver stärkelse i olika sockerarter såsom glykogen, dextrin och maltos och proteinspjälkande enzymer, trypsin och pepsin klyver proteiner till aminosyror. Detta är nödvändigt för att näringsämnena skall kunna tas upp av kroppens minsta enhet, cellen som jag kommer att beskriva senare.

Foto: Birger Ledin

 Matens väg till magen

Förutom levern är bukspottskörteln (pancreas) det viktigaste organet i matsmältningsapparaten. Om bukspottskörteln inte fungerar, kan maten inte brytas ner och omvandlas då istället till giftiga ämnensom levern måste försöka ta hand om.

Bukspottskörteln har en uppgift till, nämligen att producera det livsviktiga insulinet i de Langerhanska öarna som omger bukspottskörteln och som söndras direkt in i blodet. Om körtlarna producerar för lite insulin förbränns inte glykogenet, sockret lagras i levern och avgår till blodet alltefter behov. Följden blir att blodsockerspegeln höjs. Det överflödiga sockret utsöndras då genom njurarna och vi finner socker i urinen, resultatet är diabetes.

Är bukspottskörteln överansträngt undvik alla vitt mjöl-, vitt ris- och vitt socker- produkter. Råris hanteras lättast av den. Satsa på mycket grönsaker, framförallt rotfrukter.

”De renaste naturprodukter blir oss till ingen nytta, om bukspottskörteln sviker sin uppgift, ty då nedbryts allt och förvandlas till giftprodukter, som obeveklig dömer oss till undergång. Varken äggvita, fett eller stärkelse kan tas upp, om detta säregna lilla organ lämnar oss i sticket. Jämte leversjukdomarna hör därför bukspottskörtelsjukdomar till de farligaste som finns”.

A.Vogel, ”Den lille Doktorn”

Om vi sköter om kroppen, mår själen bra.

Fortsättning följer 19/7 -12

Saker att göra under sommaren

Sommartiden är en tid för kroppen att ladda batterierna, att hämta energi och uppleva nya saker. Förhoppningsvis får ni tid att läsa böcker, att träffa nya bekantskaper och reflektera över nya möjligheter. För er som söker efter andliga upplevelser eller en ny vision för framtiden kan en bahá’í-sommarskola vara en bra aktivitet.

På årets svenska bahá’í-sommarskola i Lundsbrunn 11-15 juli kommer en serie kurser hållas om bland annat den nya visionen – och de närmaste fem åren. Femårsplanerna som bahá’í-samfundet just nu arbetar med visar vägen mot framtiden, och tar upp hur individen, samhället och institutionerna tillsammans kan skapa harmoni och växt.

Programmet innehåller även tid för reflektioner, andliga sammankomster, rekreation, information om bahá’í-historien och tema/arbetsgrupper. Anmäl dig på sommarskolan.bahai.se.

Vill du träffa bahá’íerna på en sommarskola i utlandet är inte det något problem. Ett snabbt google-sök på ”bahai summer school 2012” gav många träffar.

Jag önskar dig en givande sommar där du kan lära mera om bahá’í-trons principer och vision för framtiden.

Konsumtionssamhället

Måttlighet på alla områden garanterar oss hälsa. Vår kropp är själens tempel, det innebär att även vår själ behöver näring för att kunna utveckla sina andliga egenskaper. Men var befinner vi oss idag? Vi dränks i reklam från alla håll och kanter och köpcenter växer som svampar ur jorden. Ovanför utgången till ett köpcenter står med stora bokstäver: ”Välkommen åter, vi saknar dig redan”.


foto:flickr. la.poupette

Företagen hittar på allt konstigare slagord för att sälja sina produkter. De utlovar guld och gröna skogar bara man köper deras produkter. Vart man än vänder huvudet möts man av reklam: köp, köp, köp, köp!!! Köp två får den tredje på köpet, köp tre betala för två. Handeln ropar ut stolt att årets försäljning har åter slagit rekord och överträffar alla förväntningar. I oktober börjar redan julskyltningen och barnen sålde sina jultidningar redan i augusti.

Folk låter sig luras av alla vackra löften och köper, köper, köper på bekostnad av miljön och sin egen och andra människors hälsa. Varor vi köper här tillverkas för det mesta i tredje världen av barn och kvinnor oftast under mycket dåliga förhållanden och underbetalda med långa arbetspass, oftast utan pauser. Produkttillverkningen bidrar till att förstöra deras miljö. Några av läkemedelstillverkarna har lagt sin produktion till Indien där de förstör dricksvattnet med sina utsläpp, bara för att kunna sälja billiga mediciner.

Vad är det man vill uppnå? Lycka? Tillfredsställelse? Förströelse? Tidsfördriv? Nivån på underhållning har drastisk sjunkit. Folk låter sig förnedras, såras, förolämpas, ärekränkas enbart som tidsfördriv. Detta har blivit ett begär, som en drog att fylla den inre tomheten med. Man blir nöjd för ögonblicket, men tomheten finns kvar. Det är som att äta skräpmat, man blir mätt för ögonblicket men suget är snart tillbaka igen och i brist på näringsämnen lägger man grunden för sjukdomar då immunförsvaret är mycket försvagat.

Det är samma sak för själen. Får den inte sin andliga föda blir den sjuk och förtvinar. Vi mår dåliga, blir deprimerade och griper efter droger. Vi får ge själen en chans. Vi tar hand om vårt yttre, men hur ser det ut på insidan?

Ta en promenad i naturen och upptäck dess skönhet. Naturen är mat för själen. Lyssnar på fågelkvittret, binas och humlornas surrande när de besöker blommorna, upptäck de första nyckelpigorna och fjärilarna, njut av blommornas färgprakt och höstens glödande färger. Lyssna på tystnaden. Varje årstid bjuder på sin egen skönhet. Stanna upp och njut!


foto:flickr. mueritz


Ta dig tid
Ta dig tid att tänka - tanken är en kraftkälla.
Ta dig tid att leka - leken är den eviga ungdomens hemlighet.
Ta dig tid att läsa - böcker är en källa till visdom.
Ta dig tid att bedja - bönen är den största kraften på jorden.
Ta dig tid att älska - och bli älskad - kärleken är en gåva från Gud.
Ta dig tid för dina vänner - vänskapen är en väg till lycka.
Ta dig tid att skratta - skrattet är själens musik.
Ta dig tid att ge - dagen är för kort att ödsla på själviskhet.
Ta dig tid att arbeta - arbetet är priset för framgång.
Ta dig tid att vara människa - det är därför du är här.
Carl-Otto Aly

”Människan är den förnämsta talismanen … Betrakta människan såsom en gruva rik på ädelstenar av oskattbart värde …” Bahá’u’lláh

”Må du sannerligen veta, att själen är ett Guds tecken, en himmelsk ädelsten, vars verklighet de mest lärde bland människor har misslyckats att fatta och vars gåta inget sinne, hur skarpt det än må vara, någonsin kan hoppas att klargöra. Den är den första av alla skapade varelser att betyga sin Skapares förträfflighet, den första att igenkänna Hans härlighet, att hålla fast vid Hans sanning och att knäböja i tillbedjan inför Honom. Om den är trogen Gud, skall den återspegla Hans ljus och skall slutligen återvända till Honom…” Bahá’u’lláh

Bönens historiska roll inom olika religioner

Bönestund i ett tempel - foto flickr.com

Mänskligheten har alltid haft ett behov att kommunicera med högre makter – en makt man trodde kunde kontrollera dess öde. Genom olika tidsepoker har behovet att be uttryckt sig olika och på ett ökande framåtskridande sätt. Det har tagit ändlösa århundraden av den mänskliga evolutionen att komma fram till ritualer och lagar och föreskrifter för bön.

I början var det olika former böner till föremål man trodde var besjälade (animism), ett primitivt uttryck för förtrolighet med en källa utanför ens fattningsförmåga. Senare kunde man förstå abstrakta begrepp och en högste kraft. Detta utvecklade sig till ett gudsbegrepp för den högsta Guden, Skaparen, Herren i de monoteistiska religionerna.

En form för daglig bön var känt på Abrahams (hebréernas stamfader och grundläggare av de ambrahamitiska religionerna judendom, kristendom, islam och bahá'í).

Vissa böner gränser till meditation och har form som en mantra, och att recitera vissa ljudmönster kan vara en bra metod för att få självinsikt in i den andliga världen.

Bönen kan vara ordlös, men är ofta formulerad och kan utföras i ensamhet eller i grupp. Bönen kan ha många ändamål som tillbedjan, gudsdyrkan, tacksägelse, klagan, begäran och lovprisning.

Inom vissa religioner, som judendom, islam och bahá'í vänder man sig mot ett tilbedjanspunkt (en geografisk punkt).

Bönen kommer säkert att utvecklas i framtiden och vill för alltid vara en drivkraft för att inspirera människans andliga liv.