Behövs en kalenderreform?

Följ min serie om behovet av en ny kalender på Ny Vision. Det är självsagt ett stort ekonomiskt intresse i att ha en evighetskalender. Fördelarna är att det blir en identisk kalender för varje år – med undantag – som med Hanke Henry-kalendern vart femte eller sjätte år som får en extra vecka. Det hela ska synkronisera kalendern med årstidsvariationerna.

Tänk på hur mycket statliga organisationer, myndigheter, forskningsinstitutioner, universitet och företag lägger ner i tid på att arrangera varje års kalender.

Så är frågan – ska det vara 12 eller 24 timmars dagar i den nya kalendern? 24 timmar är kanske mest naturligt. Det är ju skillnad på tiden 19.19 och 7.19. Vi får se hur det går – men dagslängder på 24 timmar används inom många områden – till exempel flygtrafiken, och där det är viktigt att veta skillnad på 7 och 19.

Tidigare har kalenderreformer inte gått så bra, och jag räknar med att Hanke Henry-kalendern även det är ett blindspår. Tanken är god, men det är nog inte rätt väg att gå.

Som tur är följer vi inte Maya-kalendern...(!)

I mitt nästa inlägg på Ny Vision fortsätter jag att se närmare på olika alternativ för en kalenderreform.

Har du sett några udda eller intressanta kalendrar? Kommentera gärna här…

Gott nytt år! Ny Vision välkomnar våren…

Bahá’í-nyåret sker vid vårdagjämningen. Då går vi in i år 169, men traditionen Naw-Rúz (Nouruz) har rötter omkring 3000 år tillbaka till Zoroaster i Iran.

Vårdagjämningen inträffer 20-21-22 mars, och sker när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan. Dag och natt blir nästan lika långa.

Naw-Rúz är en av de större högtiderna inom bahá’í-tron, och då umgås man med familjen, eller besöker ett bahá’í-center för själva nyårsfesten.

Bahá’í-kalenderns bakgrund
Kalendern togs fram på slutet av 1840-talet av Báb (1819-1850), men har solnedgång den 20 mars 1844 som början och Bahá’u’lláh (1817-1892) bekräftade senare Bábs kalender i sin heligaste bok, Kitáb-i-Aqdás (omkr. 1873). Kalendern består av 19 månader, där varje månad innehåller 19 dagar, alla med namn för en av Guds egenskaper, till exempel: Prakt, Härlighet, Skönhet, Storhet, Ljus, Barmhärtighet, Fullkomlighet, Makt, Kunskap, Kraft, Herravälde etc...

Bahá’í-kalendern är således inte bara ett sätt att hålla ordning på tiden, men har även en djup andlig innebörd.

Siffran 19 kallas Enhet (Váhid på arab.) och står för “en”. 19 dagar x 19 månader = 361 dagar. Det behövs således 5-6 “skottdagar” för att få 365(366) dagar. Dessa inskjutna inträffar 26 februari – 1 mars.

Per i dag följer bahá’í-kalendern den gregorianska kalendern, så i princip vill bahá’í-nyåret alltid starta vid solnedgång den 20 mars.  I framtiden vill tidpunkten för Naw-Rúz bestämmas av Universella Rättvisans Hus (bahá’í-trons världscenter).

Glädj dig med oss i vårens tecken
Men – du är i alla fall välkommen att glädja dig tillsammans med oss och inviga det nya året i fredens och harmonins tecken.

Kanske är Naw-Rúz symbolen på en gudomlig vårtid, med löftet om en ny sommar, en ny tidsålder för mänskligheten? Med en ny kalender, baserad på andliga egenskaper hoppas jag vi kan uppnå Bahá’u’lláhs vision om en ny världsordning.

Det är i alla fall min Vision.

Ny kalender – för en ny tidsålder

Vi går nu den 20:e/21:e mars in i år 169. Naw-Rúz, (även bahá’í-nyår) firas världen runt av många miljoner människor, likaså av de ca 1 100 bahá’íerna i Sverige. Själv om bádí/bahá’í-kalendern med början 1844 i grunden är religiös, så kan den även bidra till en exakt vetenskap.

Utmaningarna är att den gregorianska kalendern inte är någon exakt evighetskalender. Man önskar en permanent, exakt kalender som möjliggör bättre planering av årliga aktiviteter: från skola till arbete och vetenskapliga undersökningar.

Med datorprogram och matematiska beräkningar jobbar forskare på The Johns Hopkins University med dessa frågor. De har utvecklat en ny 12-månads kalender (Hanke-Henry Permanent Calendar) med identiska perioder, och som på så sätt blir en evighetskalender.

Det är mycket tid för olika organisationer att göra årliga kalenderplaneringar – så det är verkligen behov av en enklare kalender med nya möjligheter. Praktiskt vore det om alla helgdagar och födselsdagar, helgar och festivaler vore på samma dag i veckan år efter år.

De ekonomiska fördelarna är dock mera omfattande. Kalendern vill förenkla finansiella beräkningar brutna perioder. Att bestämma korrekt ränta på inteckningar, obligationer, bytesaffärer, och räkna vilka dagar som ska vara med är ett stort jobb. Den gregorianska kalendern från 1582 är full av avvikelser och är därför inte bästa alternativ för en värld som behöver en ny förenande vision – både vetenskapligt, politiskt och religiöst.

Frågan är om Hanke-Henry Permanent Calendar har något för sig? Eller kan det finnas andra alternativ?

Följ med på fortsättningen på Ny Vision…

Gott nytt Gregoriansk år 2012!

Vi går in i det nya året med hopp och förväntningar om bättre tider. Ni som besöker Ny Vision kommer att glädja er över spännande blogginlägg även för år 2012. Och har du förslag, idéer, kommentarer, eller frågor är det bara att kontakta en av oss som regelbundet skriver på bloggen Ny Vision.

När det gäller nyår, nyårsfirande och kalendrar, så är detta något som har engagerat, roat och utmanat människor sedan tusentals år sedan.

Kalendern har hjälpt oss att bestämma tider för arbete, lek, tillbedjan, att gå på skolan, och för att fira speciella tillfällen. De flesta känner sig säkert komfortabel med den Gregorianska kalenderrytmen med sjudagarsveckan och de tolv månaderna med olika längd. Men frågan är – vart kommer vårt kalendersystem från? Och hur kan man jämföra vår kalender med tidigare och olika kulturer?

För nyårsafton den 31 december har ju inte alltid varit – någon gång måste ju de lärde ha bestämt den datumen som början för det nya året. Och varför välja nyår på den mörkaste tiden av året? De skulle ju varit bättre med nyårsafton på en varm sommardag, när man kunde ha parader, fantastiska fyrverkerier med kör, orkestrar och mycket folk ute… (för dig som har semester på en varmare plats är det ju perfekt, vi andra får stå ut med kylan).

Nyåret var ursprungligen datum för markeringen av naturfenomen (vintersolståndet, vårdagjämningen) eller en religiös/värdslig begivenhet (ex. tiden för Jesu födelse, Muhammeds utvandring från Mecka, markeringen av början till någon kungs regeringstid).

Den kalendern vi använder i Sverige, den Gregorianska kalendern, bygger på den Julianska kalendern med utgångspunkt från de Romerska kejsarnas kalendrar. Man räknade sig tillbaka till Jesu födelse, och bestämde början på det nya året, det skulle vara 31 december. Över åren blev den Julianska kalendern elva minuter och fjorton sekunder längre varje år (på grund av missförstånd med placeringen av skottåret), och de lärde kunde över åren inte hitta en lösning. År 1582 bestämde man sig för att fixera vårdagjämningen till 21 mars och den katolska kyrkan gjorde en kalenderreform som antogs av påven Gregorius XIII den 24 februari 1582.

Sverige infördes den Gregorianska kalendern först år 1753. Under perioden 1582 – 1753 (och även upp till vår tid) var det flera länder som hade parallella kalendrar, då det i Europa var oreda på tideräkningen.

Jag önskar er alla ett riktigt gott nytt år!

Behöver vi en ny global kalender?

I dag används den Gregorianska kalendern (officiellt) av världens länder som ett sätt att hålla reda på dagar, veckor och år. Det finns dock en kalenderreform där många anser att dagens kalendersystem inte sträcker till.

Den Gregorianska kalendern från 1580-talet bygger på en reformering av den Julianska kalendern från 46 f.Kr. Först 1753 fick Sverige den Gregorianska kalendern. Ortodoxa länder använder fortfarande den Julianska kalendern.

Det har varit flera förslag till en internationell standard för en kalender – anpassad till olika traditioner. ISO 8601 beskriver en internationell standard för datum, tid och tidsintervall.

 

Vi har sett den Franska revolutionskalendern från 1793 till 1806 och efter andra världskriget försökte Förenta Nationerna  att etablera en ny kalender, men det blev stoppat av USA:s veto. Kyrkornas världsråd arbetar även för att utveckla dagens Gregorianska kalender när det gäller datumen för påskfirandet.

Anhängare av en kalenderreform ser en del utmaningar med dagens Gregorianska kalendersystem:

• Varje år startar på olika veckodagar, något som gör det svårt att avgöra vilken veckodag det är på en given dag under året. Det vill säga att kalendern inte är oavbruten och fastlagt.
• Utmaningen är även månaderna inte lika långa – det krävs en minnesramsa
• De olika kvartalen är inte lika långa
• Det saknas ett nollpunkt och kalendern är inte konfessionsneutral.
• Varje månad har ingen koppling till månfaser.

Utmaningen är att solåret är lite mera än 360 dagar och det passar inte in i 12-systemet. Nära nummer är 360, 364 och 366.

Då är frågan – kanske vi ska tänka om?

Jag tror att de tidigare kalendersystemen, antingen de kommer från den judiska, kristna eller muslimska, inte passar för dagens globala värld. Vi behöver en universell, en global kalender – för vår tidsålder. Men de lovvärda försök från politiker och vetenskapsfolk har inte fört fram.

Här kan bahá’í-kalendern vara ett intressant perspektiv. Den börjar år 1844 och används redan av miljoner bahá’íer över hela världen. Kalendern har ett väl definierad startpunkt och är årets början är på vårdagjämningen den 20-21 mars.

Bahá’í-året består av 19 månader á 19 dagar. Veckan är på 7 dagar. Kalendern har ett stort potential och tål att jämföras med dagens kalendersystem.

Vi behöver en ny kalender – fri från de invändningar och anknytningar som de tidigare kalendersystemen skapar för stora delar av världens befolkning. Detta är helt i tråd med Bahá’u’lláhs (1817-1892) vision om en ny världsordning. Den nya världsordningen kräver ett nytt kalendersystem.

Läs mera om bahá’í-kalendern på:

• bahai.se
• thebahaicalendar.org