Ny kalender – för en ny tidsålder

Vi går nu den 20:e/21:e mars in i år 169. Naw-Rúz, (även bahá’í-nyår) firas världen runt av många miljoner människor, likaså av de ca 1 100 bahá’íerna i Sverige. Själv om bádí/bahá’í-kalendern med början 1844 i grunden är religiös, så kan den även bidra till en exakt vetenskap.

Utmaningarna är att den gregorianska kalendern inte är någon exakt evighetskalender. Man önskar en permanent, exakt kalender som möjliggör bättre planering av årliga aktiviteter: från skola till arbete och vetenskapliga undersökningar.

Med datorprogram och matematiska beräkningar jobbar forskare på The Johns Hopkins University med dessa frågor. De har utvecklat en ny 12-månads kalender (Hanke-Henry Permanent Calendar) med identiska perioder, och som på så sätt blir en evighetskalender.

Det är mycket tid för olika organisationer att göra årliga kalenderplaneringar – så det är verkligen behov av en enklare kalender med nya möjligheter. Praktiskt vore det om alla helgdagar och födselsdagar, helgar och festivaler vore på samma dag i veckan år efter år.

De ekonomiska fördelarna är dock mera omfattande. Kalendern vill förenkla finansiella beräkningar brutna perioder. Att bestämma korrekt ränta på inteckningar, obligationer, bytesaffärer, och räkna vilka dagar som ska vara med är ett stort jobb. Den gregorianska kalendern från 1582 är full av avvikelser och är därför inte bästa alternativ för en värld som behöver en ny förenande vision – både vetenskapligt, politiskt och religiöst.

Frågan är om Hanke-Henry Permanent Calendar har något för sig? Eller kan det finnas andra alternativ?

Följ med på fortsättningen på Ny Vision…

Behöver vi en ny global kalender?

I dag används den Gregorianska kalendern (officiellt) av världens länder som ett sätt att hålla reda på dagar, veckor och år. Det finns dock en kalenderreform där många anser att dagens kalendersystem inte sträcker till.

Den Gregorianska kalendern från 1580-talet bygger på en reformering av den Julianska kalendern från 46 f.Kr. Först 1753 fick Sverige den Gregorianska kalendern. Ortodoxa länder använder fortfarande den Julianska kalendern.

Det har varit flera förslag till en internationell standard för en kalender – anpassad till olika traditioner. ISO 8601 beskriver en internationell standard för datum, tid och tidsintervall.

 

Vi har sett den Franska revolutionskalendern från 1793 till 1806 och efter andra världskriget försökte Förenta Nationerna  att etablera en ny kalender, men det blev stoppat av USA:s veto. Kyrkornas världsråd arbetar även för att utveckla dagens Gregorianska kalender när det gäller datumen för påskfirandet.

Anhängare av en kalenderreform ser en del utmaningar med dagens Gregorianska kalendersystem:

• Varje år startar på olika veckodagar, något som gör det svårt att avgöra vilken veckodag det är på en given dag under året. Det vill säga att kalendern inte är oavbruten och fastlagt.
• Utmaningen är även månaderna inte lika långa – det krävs en minnesramsa
• De olika kvartalen är inte lika långa
• Det saknas ett nollpunkt och kalendern är inte konfessionsneutral.
• Varje månad har ingen koppling till månfaser.

Utmaningen är att solåret är lite mera än 360 dagar och det passar inte in i 12-systemet. Nära nummer är 360, 364 och 366.

Då är frågan – kanske vi ska tänka om?

Jag tror att de tidigare kalendersystemen, antingen de kommer från den judiska, kristna eller muslimska, inte passar för dagens globala värld. Vi behöver en universell, en global kalender – för vår tidsålder. Men de lovvärda försök från politiker och vetenskapsfolk har inte fört fram.

Här kan bahá’í-kalendern vara ett intressant perspektiv. Den börjar år 1844 och används redan av miljoner bahá’íer över hela världen. Kalendern har ett väl definierad startpunkt och är årets början är på vårdagjämningen den 20-21 mars.

Bahá’í-året består av 19 månader á 19 dagar. Veckan är på 7 dagar. Kalendern har ett stort potential och tål att jämföras med dagens kalendersystem.

Vi behöver en ny kalender – fri från de invändningar och anknytningar som de tidigare kalendersystemen skapar för stora delar av världens befolkning. Detta är helt i tråd med Bahá’u’lláhs (1817-1892) vision om en ny världsordning. Den nya världsordningen kräver ett nytt kalendersystem.

Läs mera om bahá’í-kalendern på:

• bahai.se
• thebahaicalendar.org

Tiden

Tiden – så omtalad med bekymrade miner. Jag har inte tid. Jag önskar jag hade mer tid. När jag får tid, om jag hinner....
Men tiden, den är jämlik. Är det någon som har mer än 24 timmar på dygnet? Eller mindre? Skulle inte tro det. Där har vi alla lika, från miljardären till tiggaren. Visserligen är tillvaron betydligt bättre för den som har pengar, än för den som inte har. Men tiden har vi lika.
Vad gör vi med vår tid? Jobbar, tar hand om barnen, reser, äter, sover..... Det finns så mycket mer att fylla dagarna med, även om vi tycker att vi inte har tid till annat än det nödvändiga. Glädjeämnen att vara tacksam över. Solstrålen som lyser in, barnen som skrattar, blomman som börjar slå ut, ett vackert hus som vi går förbi... Tar vi oss tid till att se det vackra i vardagen? Känna glädje och tacksamhet?
Det tar faktiskt inte någon extra tid, glädjen finns i vardagen. Det gäller bara att se, verkligen se vad vi har omkring oss. Inte vara i tankar om morgondagen, eller gräma oss över det som gick snett igår. Utan bara vara här och nu och se tillvaron som den är. Mindfulness kallas det och det skrivs böcker om det och anordnas dyra kurser. Fast det är så lätt egentligen. Vara närvarande. Varför krångla till tillvaron? När man kan bara vara. Försök, träna på det, någon minut i taget och sen allt mer.