ETT VÄRLDSSPRÅK OCH ETT VÄRLDSALFABET
"
Den dagen närmar sig då alla världens folk kommer att ha antagit ett
världsspråk och en gemensam bokstavsskrift. När detta uppnåtts skall
det för en person, som färdas till vilken stad som helst, vara som om
hon kom till sitt eget hem. Dessa saker är ofrånkomliga och absolut
nödvändiga. Det åligger varje insiktsfull och omdömesgill människa att
sträva efter att omsätta det som här föreskrivits i verklighet och
handling..." (Bahá'u'lláh, AXPLOCK UR BAHÁ'U'LLÁHS SKRIFTER)
För en bahá'í-troende människa innebär denna text, som uppenbarats av
Guds sändebud Bahá'u'lláh (1817 - 1892), ett direkt uppdrag av Gud. Hur
ska bahá'í-tron, som är en religion som siktar på världsfred, kunna nå
detta mål om människor inte förstår varandras språk? Det är emellertid
inte så att det är bahá'íerna som ska försöka hitta alla lösningarna,
och så har det inte heller varit tänkt.
Nykonstruerade språk som esperanto och ido, eller nylatin som
interlingua, har utarbetats med stor möda av entusiastiska människor och
miljontals har lärt sig språken.
Engelskan vinner, men stavningen är absurd
Men nu måste man väl ändå konstatera att engelskan redan blivit detta
världsspråk. Inte bara för att hundratals miljoner har det som
modersmål, utan för att det går 3 personer som lärt sig engelska på
varje person som har det som modersmål.
Riiding it änd spelling it änd säing it shud bi the seim.
Många som kämpar med att lära sig engelska – inklusive de barn som har
det som modersmål – blir mycket frustrerade av den fruktansvärda
engelska stavningen. Det är inte svårt att känna empati för alla med
svårigheter att stava orden eller uttala dem de läser. Jag har dessa
svårigheter själv. Här kommer några exempel:
Orden
cough,
rough,
through,
though och
plough
klarar inte många av att uttala som de ska uttalas. Bokstäverna ou
uttalas olika i alla dessa ord. Ändelsen gh används för f-ljudet i de
två första orden, medan gh inte står för något ljud alls i de tre sista
orden.
Orden
you,
yew,
ewe och bokstaven
u uttalas alla på samma sätt trots att de stavas helt olika.
IPA leder till alltför många, främmande bokstäver
Därför har man under de senaste decennierna försökt jobba fram en
stavningsreform för just engelskan och enbart engelskan. Det finns ett
internationellt fonetiskt alfabet – IPA – som har en bokstav (eller ett
tecken) för varje ljud som den mänskliga talapparaten kan frambringa på
alla språk. Vissa tecken skulle kunna ingå permanent i ett nytt sätt att
stava engelskan. Problemet är emellertid att vi skulle bli tvungna att
lära oss ett nytt alfabet. Cup skulle stavas /cʌp/ and skulle stavas
/ænd/, ago skulle skrivas /əgo/, yes skulle stavas /jes/ och little
skule skrivas /ˈlɪtəl/. Det enkla ordet the kan skrivas på flera olika
sätt – de fyra vanligaste är /ðe/, /ði:/, /þe/ och /þi:/.
Engelska med Simpel-Fonetik Spelling (E-SFS)
Det finns enklare sätt. Det går att använda vårt välkända alfabet och
låta varje engelskt ljud stavas med "rätt" bokstav. Man kan till och med
slopa några bokstäver som inte behövs, men kanske i gengäld lägga till
några få bokstavskombinationer.
Allan Kiisk
har utarbetat en engelska med simpel-fonteik spelling (E-SFS). Där
hänger stavningen alltid ihop med uttalet, exempelvis närmar sig Kiisks
vokaler den svenska modellen och stora språk som spanska och
portugisiska: A uttalas och stavas A, I uttalas och stavas I, E uttalas
och stavas E, osv. Dock uttalas det stavade U som O och det stavade O
som Å – inte som i svenskan, men som i spanska, portugisiska,
italienska m.fl språk. Men ändamålet är ju inte att förenkla svenskans
stavning (vilket onekligen också behövs), utan världsspråket engelskans.
Stavningen bygger på finska och estniska alfabetet
Den fonetiska skriften i engelska med enkel fonetisk stavning, E-SFS, utgörs i princip av de
finska och estniska alfabeten, som han upplever som överlägsna när det gäller att stava orden som de uttalas. Han skriver:
Det finns språk som har utmärkta
skriftsystem, logiska, enkla, lätta att lära sig och att använda. Bästa
exemplen är de finska och estniska språken. I dessa alfabetet används en
och samma bokstav för att uttala och skriva en del av ett ord. Varje
bokstav har bara ett ljud. Två bokstäver används för längre eller
starkare ljud (exempelvis ersätter /ii/i SFS /i:/ i IPA). Vokaler
reciteras med enkla ljud, inte som diftonger. När barnen lärt sig det
ljud som hör ihop med en bestämd bokstav, vet de hur man läser, uttalar
och skriva ord. De flesta barn lär sig läsa på bara 1-2 månader.
Kiisk har lyckats reducera alfabetet för den reformerade engelska stavningen till endast 24 bokstäver.
Tangentborden kommer dock inte att förändras eftersom namn på
personer, städer m.m. kommer att stavas som tidigare. Två nya vokaler
tillkommer – Ä,ä och Ö,ö – och fyra konsonanter och en vokal försvinner:
C,c och Q,q och X,x och Y,y. Finsk-estniskan innebär att ä, ö and u
genomgående används i stället för IPA:s alltför många varianter av
uttalen av dessa vokaler, æ, ə och ʊ är bara en variant. Syftet är att
hålla det så enkelt som möjligt.
Vokalen Y ser Kiisk inget behov av längre eftersom det är så snarlikt I (I type typical English →
Ai taip tipikal Inglish). C ersätts av S eller K (circus →
sörkös). PH ersätts givetvis av f (photo →
foto)
Enligt håll-det-enkelt-principen används bara en enda bokstav, R, för
alla R-ljud som kan förekomma, liksom en enda TH-stavning för tonande
och icke-tonande then (E-SFS:
then) och three (E-SFS:
thrii).
Anledningen är att flertalet, särskilt de som inte har engelska som
modersmål, har det tillräckligt svårt med de engelska TH- och R-ljuden
ändå.
Vidare ersätts Q givetvis av K (quick →
kwik), (liquor →
likör) och X av KS (taxi →
taksi).
W är kvar, men får i E-SFS representera den diftongliknande oi-vokal
(som i window), precis som den alltid gjort i engelskan. J används
aldrig mer som någon ersättning för I, utan är det tonande J-ljud vi
hittat i ord som James och you (you →
ju).
Exempel på skillnaden mellan hur engelskan stavas nu och med E-SFS
When you read Simpel-Fonetik words, you must
pay attention to each letter. Remember: Each letter has always the same
sound, the sound given in the Simpel-Fonetik alphabet, regardless what
letter is next to it.
Wen ju riid Simpel-Fonetik wörds, ju mast
pei ätenshön tu iitsh leter. Rimember: Iitsh leter häs oolweis the seim
saund, the saund given in the Simpel-Fonetik alfabet, rigardles wat
leter is nekst tu it.
Det kan se helt galet ut, visst, men mänskligheten skulle vänja sig på
någon generation. Ponera att inga dubbelkonsonanter förekommer;
rigardles
stavas enligt förslaget med ett s, dvs. inte "rigardless". Som ni ser
har Allan Kiisk bestämt sig för att genomgående använda SH för det som
ungefär skulle uttalas som sje-ljud på svenska, t.ex. (schedule →
shedjul), (machine →
mashiin) men givetvis som K där uttalet är K (scheme →
skiim) och med en annan konsonant före SH om uttalet är sådant (chip →
tship; such →
satsh; chance →
tshans). Själv funderar jag lite på om man inte kunde ha valt bokstaven J i vissa ord som t.ex. "tjip" i.st.f.
tship. Men Kiisk vill vara konsekvent: (jungle →
dshangel; gin →
dshin).
Ytterligare ett exempel:
Allan Kiisk spent his tshaildhud in Estonia
änd tiineidsh jiers in Germany bifor kaming tu the United States. Hi
obteind his elektrikal endshineering edukeishon ät Oregon State änd
Stanford Universitys. Hi wörkd äs än endshineer änd mänidsher for the
U.S. Army Corps of Engineers, äs ö professor of endshineering ät the
University of Redlands, California, änd äs the prinsipal endshineer in
his oun konsalting föörm, Alkitek Associates. Hi änd his waif, Karin,
häv träveld änd livd in meni kantris. Thei häv setld daun nier
Sacramento, California, klous tu their tshildren änd gräntshildren
Som ni ser behöver även en person med finska, estniska eller svenska som
modersmål en ordbok för detta. Det finns självfallet de som tycker sig
höra Ä där Kiisk valt att stava med A eller E. Ska man skriva pei eller
päi, tshans eller tshääns, meni eller mäni? Kiisk har valt att slå vakt
om
THE som stavningen på engelskans bestämda artikel fast det
enligt hans egna regler kanske borde skrivas "THÖ". Kiisk har en hemsida
där en
ordbok kan beställas.
Grundregeln är att varje bokstav ska skrivas och uttalas för sig, men
engelskan innehåller ju många diftonger, och E-SFS använder ai au ei ie
oi ou och ui. Ordet I (jag) skrivs enligt Kiisks förslag
ai, och det ska givetvis uttalas precis som idag med de båda vokalerna i ett svep, inte som a följt av en kort paus och sedan i.
E-SFS kan också tydliggöra hur ord som Báb och Bahá'í ska uttalas på engelska (och på svenska för den delen: Báb /
Baab/; Bahá'í /
Bahaaii/. Med E-SFS skulle den som säger "bahaj" försöka skriva så också, men ordet slutar inte med diftongen –ai.
2012-02-22 04:57 Stefan Back