Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. I

Oljetillverkning

fortsättning från 17/1 -13

Som exempel för oljefrukter tar jag oliver som skördas tvättas och sorteras, finfördelas till en fruktmassa, pressas och filtreras – och färdig är naturprodukten, den kallpressade oljan.

Kallpressning inkluderar tre pressningar. Den första pressningen sker under 40 grader, då förstörs inga viktiga ämnen. Vid andra och tredje pressningen upphettas oljan till 65°.

Det finns tre beteckningar för olivolja, som är skyddade: Extra virgine eller jungfruolja. ”Extra” får ha högst 1% fria fettsyror. Virgine fine, som är andra pressningen, får ha högst 1,5% oljesyra eller fria fettsyror. Den tredje pressningen kallas för Virgine corrente och har upp till 3,3 % fria fettsyror. Dessa klasser får inte raffineras.

Bakom betäckningen huile d'olive pure eller ren olivolja gömmer sig en blandning av kallpressad och raffinerat olja. Ju fler fleromättade eller omättade fettsyror en olja har, desto mindre tål den värmebehandling. Kallpressad olja består av så kallade cisfettsyror. Om det står att solrosolja är bra för bak och matlagning är den garanterad behandlad.

För att få ut mera fett ur den kvarblivna massan tillsätter man texan, bensin eller ett annat starkt lösningsmedel. Det i bensinen lösta fettet avskiljes, destilleras och raffineras, det vill säga man tillför en viss mängd lutlösning och svavelsyra för att avlägsna vissa ämnen. Sedan bleker och deodoriserar man fettet, det vill säga man tar bort bensin- och texanlukten m.m. Under hela denna process omvandlas cisfettsyrorna till transfettsyror som är cancerogena. Denna olja är ur näringsfysiologisk synvinkel värdelös.

© G.C.

Sverige har ingen lagstiftning för gränsen vid kallpressning. Här får även olja, som har pressats i 65-70° kallas för kallpressad. Men vid högre temperatur än 40° förstörs viktiga enzymer och från 75° omvandlas kroppsvänliga fettsyror till cancerogena sådana. I Tyskland och andra europeiska länder finns däremot en lagstiftning där temperaturen för kallpressning inte får överstiga 40°.

Texten kallpressad säger endast något om hur man har utvunnit den, men ingenting om hur den vidarebehandlas, alltså upphettas vid margarintillverkning eller blandas upp med raffinerade oljor. Bakom betäckningen ren olivolja, extra prima, förstklassig gömmer sig en blandning av kallpressad och raffinerat olja.

 Margarintillverkning  

Det finns tre sätt att tillverka margarin på:

Man blandar flytande och hårda fetter i en temperatur under 40°. Då behålls de kroppsvänliga fettsyrorna och alla näringsämnen. Tyvärr finns inte sådant  margarin att köpa i Sverige längre.

Man blandar flytande och hårda fetter i en temperatur av 95° med motivering att vid den temperaturen går fetterna lättast att blanda. Men då omvandlas kroppsvänliga fettsyror till cancerogena transfettsyror och viktiga enzymer förstörs. Dessa margariner säljs som det mest hälsovänliga margarinet utan transfettsyror i handeln. Det är alltså vilseledande.

Man härdar oljorna genom att öka deras smältpunkt. På så sätt får man en bättre konsistens. De härdas genom att de kommer i nära kontakt med vätgas vid 140-240 grader. Som katalysator använder man finfördelat nickel. Alla vitaminer och fettsyror förstörs vid denna behandling samtidigt som de ursprungliga kroppsvänliga cisfettsyrorna ombildas till kroppsfientliga, cancerogena transfettsyror. De kroppsfientliga fettsyrorna lägger sig framför cellväggen så att de kroppsvänliga fettsyrorna har svårt att passera in i cellen.

De fleromättade fetter som finns i margarinerna, går åt för att ta hand om de mättade fetterna. De förhindrar visserligen att kroppen bildar mera kolesterol, men de tar inte bort det gamla, befintliga kolesterolet.

Fil. mag. Lars Lindmark, personlig kommunikation
Hälsokostrådets utbildningsmaterial i varukännedom

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. I

Fett

Jag börjar med att beskriva fettets funktion. Fett behövs för att ge oss energi och för att hålla kroppsvärmen. Vårt behov ligger på ca. 20-25 gr om dagen, men det skall vara av förstklassig kvalitet.

Det finns två sorters fett, mättat som finns i kött och är grunden till det onda kolesterolet LDL, och omättat som finns i fisk och huvudsakligen i oljeväxter och bilda det goda kolesterolet HDL. Mättat fett är hård i rumstemperatur och omättat är flytande. Bland de omättade fetter finns det åter två sorter, nämligen de med enkelomättade och de med fleromättade, hälsosamma fettsyror, så kallade cisfettsyror. Till de fetter med enkelomättade fettsyror hör olivolja som kan upphettas till 200° utan att det bildas de cancerogena transfettsyrorna. Därför används den huvudsakligen till matlagning.

Till fetter med fleromättade fettsyror hör bland annat solros-, tistel-, soja-, druvkärn- och linfröolja. Linfröolja intar en särställning då denna är rik på Omega-3, Omega-6 och Omega-9 fettsyror som finns här i större mängd än i fiskolja. Om dessa oljor upphettas till 75° och högre bildas transfettsyror. Dessa oljor lämpar sig bäst till sallader och liknande. Som smörgåspålägg lämpar sig bäst rent smör. Vill man ha det bredbar kan man blanda det själv med t.ex. solrosolja.

©G.C.

Kolesterol
Båda sorters kolesterol behövs, bland annat för cellmembranen och i hormonsystemet, men de skall vara i balans med varandra. Idag lider många av för höga kolesterolvärden på grund av den höga köttkonsumtionen. Patienterna äter då stark koncentrerade fiskoljekapslar. Följden blir att de visserligen blir lösare i magen, då kött är stoppande då det inte har några fibrer, men orsaken till att magen sköter sig bättre beror på att gallan inte kan hantera så starka fettkoncentrationer. För mycket fett i kosten kräver mycket galla, som i sin tur bildar gallsyra. Stannar gallsyran för länge i tjocktarmen, lägger den grunden för tjocktarmscancer. 

”Under alla omständigheter skall ni utöva måttlighet” Bahá’u’lláh ur Kítáb-i-Badí

Fortsättningen följer 31 januari, då berättar jag om olje- och margarintillverkning.

Walter Ostertag ”Lebende Makromoleküle als Lebenselixier”
Ralph M. Heinicke ”The Xeronine System: A New Cellular Mechanism That Explains the Health Promoting Action of Noni and Bromelain”
Fil. mag. Lars Lindmark

Vårt resursslöseri

Om vi eftersträvar en global hållbar utveckling där jordens resurser blir allt mer begränsade och måste räcka till fler människor bör vi ta oss en ordentlig funderare på våra möjligheter.

Resursanvändningen i i-land är många gånger större per individ räknat än i u-land. Minskad konsumtion i i-land med större hushållning med råvaror och lägre grad av förädling skulle kunna innebära att resurserna räckte till fler människor också för kommande generationer. En övergång till mer vegetabiliska livsmedel i våra svenska kosthåll skulle enligt ett förslag innebära att våra resurser skulle kunna föda ytterligare 1,5 miljoner människor utan att sänka mängden proteiner – bara minska det resurskrävande animaliska proteinet och öka det vegetariska från ärter och bönor.

Att få fram vegetabilisk protein kräver långt mindre av jordens begränsade resurser än animaliskt protein. Proteiner från nötkött som produceras på ett tunnland åkerjord räcker endast 77 dagar för en normal aktiv man, medan proteiner ur sojabönor, odlade på lika stora areal, ger proteiner för 2224 dagar. Detta kan ge oss en tankeställare.

sojaprotein, foto: flickr.com, altemark

Om man använder sig direkt av växterna innan man låter dem gå omvägen över djuren får vi följande resultat: Norge har en 30 %-ig försörjning av nu 4,5 miljoner, de skulle kunna försörja 10 miljoner. Sverige har en 80%-ig försörjning, vi skulle kunna försörja ett U-land (dr Wilhelm Jülke).

I-världens husdjur förbrukar mer grödor än vad u-världens människor äter. Vi använder mycket mer mjölkprodukter till våra husdjur än vad som konsumeras i u-världen.

I-länderna betalar förhållandevis låga priser på u-ländernas exportvaror. För att få något ekonomiskt utbyte utnyttjar man jorden för hårt och möjligheterna till ett differentierat jordbruk minskar. Betalade vi ”fullt” pris för till exempel kaffe och bananer skulle det kunna innebära betydande förbättringar i u-land. Skulle kaffe odlas och skördas i Sverige fick vi räkna med att betala 280 kr per kilot. (Detta sades på 1980-talet)

Militära rustningar kräver stora resurser – pengar, råvaror, kunnande och arbete. Om bara 1 % av rustningskostnaderna i i-länderna överfördes till biståndskontot skulle biståndskontot öka med ca 15 %.

En omläggning av kostvanorna i i-länderna skulle kunna innebära att alla fick äta sig mätta på kända livsmedel.

Dr. Wilhelm Jülke, personlig kommunikation