Världens kroniska sjukdomar

Är världen sjuk? Kan världen bli sjuk? Är det inte bara varelser - människor eller djur som kan bli sjuka? Nej – världen och dess institutioner är sjuka – det är kroniska “sjukdomar” som plågar en sönderfallande tids institutioner. Det är en nedbrytande kraft som påverkar planetens processer. En moralisk global kris omger mänskligheten och river upp samhällsväven.

Själviskhet, misstänksamhet, rädsla och bedräglighet är tydliga. Terrorism som hänger över den internationella scenen i alla världens hörn och den intensiva jakt på rikedomar och nöjen kontrollerar värden som lycka, trohet och kärlek. (1)

Försvagandet av familjsolidariteten hotar grundläggande hela samhällens fortsatta existens. “Hur den mänskliga naturen fördärvas, hur det mänskliga beteende urartar, hur mänskliga institutioner korrumperas och upplöses”, om vilket Shoghi Effendi (1897-1957) förvarnade, visar sig tråkigt nog “i den värsta och mest motbjudande form man kan tänka sig.” (2)

Shoghi Effendi lägger största delen av skulden för mänsklighetens moraliska förfall på religionens minskade inflytande som social kraft. “Skulle religionens lampa döljas”, citerar han Bahá’u’lláh (1817-1892), “kommer kaos och förvirring att följa och godhetens, rättvisans, lugnets och fridens ljus att sluta skina.” De decennier som har gått sedan Shoghi Effendi skrev dessa orden har inte bar sett religionens minskade moraliska inflytande – men har även sett hur religiösa institutioner i själva verket har förrått massorna. Resultatet har gett upphov till en fanatism som (om den får härja fritt) kan förgöra grunden för civiliserat umgänge mellan människor. (3)

Den ökande ekonomiska klyftan mellan rik och fattig, den bestående fiendskapen mellan nationer, det ökande antalet flyktningar, den genomgående känsla av osäkerhet, avsaknaden av grundläggande service på många orter, exploateringen av naturresurser är bara några tecken på värdens ledares oförmåga att lindra mänsklighetens plågor.

Miljökatastrofer – Tjernobyl. Foto: flickr.com

Vi ser i dag akuta tecken på hur europeiska ekonomiska teorier, handlingskraft och institutioner bryter samman, och hur vissa länder i Europa, Latinamerika, Mellanöstern och Asien är oförmögna att leda sina länder mot en bättre värld.

Ansträngningar har gjorts – men det har kommit till korta att avlägsna “roten till den ondska som så bryskt har rubbat jämvikten i dagens samhälle.” “Inte ens”, sade Shoghi Effendi, “skulle skapandet av ett system som skulle ge världen politisk och ekonomisk enhet … i sig ge ett motgift mot det gift som ständigt undergräver organiserade folks och nationers livskraft.” (4)

Men det finns en uppbyggande process – en gradvis spridning av en världssolidaritet som spontant uppstår ur den oorganiserade världens villervalla – som ett indirekt tecken på principen om mänsklighetens enhet. Denna solidaritet har ökat och i dag ser man dess inverkan inom områden som förkastandet av etniska fördomar till en medvetenhet om ett världsmedborgarskap, från ökad miljömedvetenhet till koordinerade ansträngningar inom folkhälsoarbetet, omtanke för mänskliga rättigheter, systematisk utbildning och uppblomstringen av interreligiösa samarbeten och hundratusentals lokala, nationella och internationella organisationer som arbetar med sociala frågor i någon form. (5)

Det är långt fram mot bahá’í-visionen om en ny världsordning baserad på andliga principer – men arbetet är startat och fler och fler bidrar. Du är även välkommen att bidra. Kontakta en gräsrotorganisation och delta i arbetet.

Tillsamman hittar vi medicinen mot världens kroniska sjukdomar.

Källor:

1. Baserad på Shoghi Effendis uttal för 70 år sedan.
2. Universella Rättvisans Hus, april 2006 till världens bahá’íer
   
3. Ibid
   
4. Ibid
   
5. Ibid