Människan har livnärt sig från tidernas begynnelse på växter och på djur som de växte och levde i naturen utan människans inblandning. Konstgödsling och syntetiska läkemedel har inte funnits längre än ett par hundra år.
Framlidne prof. Lindahl delade in läkemedel i tre olika kategorier: hälsomedel som vitaminer, ersättningsmedel som insulin och resten, minst 90 %, giftmedel. Enligt dr. Donsbach, en amerikansk läkare, dör årligen 125.000 människor i USA av läkemedel. I Vietnamkriget dog 57.000. 20 % dör av läkemedelsbiverkningar.
Läkemedel, Foto: flickr.com.schoschie
Idag skickar läkemedelsindustrin ut forskare över hela världen för att hos infödingarna ta reda på läkeväxter och deras användning. Man utforskar växterna och när man hittar de effektiva ämnena isoleras dessa för att tillverkas sedan på syntetisk bas. På så sätt kan man ta patent på ett nytt läkemedel. Dessa medel subventioneras av staten men inte naturläkemedel. Det kostar stora summor att registrera ett naturläkemedel, därför har det försvunnit många bra sådana från marknaden då tillverkaren helt enkelt inte har råd. Lidande blir människan genom höga sjukvårdskostnader, långvariga sjukdomar och långa köer till sjukvården.
Självklart behöver vi läkemedel i akuta situationer. I vissa fall förutsätts även läkarkontakt före behandling eller efter en viss tid av egenvård.
Genom att utöka, inte inskränka, människans möjlighet att ta ansvar för sin egen hälsa vet vi att samhällets kostnader minskar, sjukvården avlastas och individens hälsa blir bättre. Ta till exempel ADHD-barnen som idag behandlas med läkemedel. Man skulle kunna uppnå en markant förbättring med en fullvärdig kost och naturliga kosttillskott enligt den schweiziske naturläkaren dr. h.c. Alfred Vogel. Bör då inte den biologiskt medicinska vetenskapen få en chans att hjälpa människorna som komplement till den skolmedicinska vetenskapen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar