En av frihetens paradoxer är att för att maximera sin frihet, måste man begränsa den. Om man exempelvis ska kunna ta sig från punkt A till B i en hård trafikerad stad, krävs det att det finns goda trafiklagar och att dessa efterlevs av de flesta. En begränsning av vår frihet i detta fall - nämligen att vi måste följa lagar - leder paradoxalt nog till att vår verkliga frihet ökar.
Men det finns också exempel på motsatsen då dåligt igenomtänkta regler kan leda till mindre frihet än om dessa regler inte existerade alls.
Detta påminner mig lite om Baha’i-trons inställning att om religion leder till oenighet och konflikter, så är det bättre att vara utan religion. Religion måste alltså per definition vara en konstruktiv kraft i tillvaron och en enande och fredsbefrämjande kraft, annars fyller den inte sin grundläggande funktion.
Man hör ibland att folk inte vill vara med i organiserad religion för att de inte vill följa lagar och regler, men sanningen är att BRA lagar och regler inte begränsar människans frihet, utan tvärtom maximerar den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar