Medlemmar i bahá'í-kommittén för främjandet av kvinnor i Iran, Teheran, 1950.Foto media.bahai.org
Jämlikhet mellan kvinnor och män är en av Bahá'u'lláhs grundläggande principer, som inte allmänt är tillämpat – själv i Västvärlden. Vi måste noga undersöka våra attityder och uppfattningar till hur kvinnor kan ta del av världens utmaningar på allt högre nivå.
Kvinnan betraktas fortfarande av religiösa ledare med vidskepelse och motvilligt som en partner till mannen. Detta med grund i Koranen och Bibelns bokstavliga tolkning. Kvinnor har även i dag i flera länder generellt en underordnat ställning, hennes arbete är i hemmet, och hon får inte utbildas eller ens göra inköp. I Saudiarabien får inte kvinnan köra bil – men måste ha en manlig chaufför. I många afrikanska länder, i flera av Asiens länder, Afghanistan och Pakistan är kvinnor ett nödvändigt ont verkar det som. Något som måste kontrolleras av män. Detta är en dominerande tanke för de religiösa ledarna – och nåde den som bryter med konventionen. Och hedern spelar en roll. En heder som sträcker sig längre tillbaka än religionen. Det är mannens heder som bryts om kvinnan inte inordnar sig.
Är vi i Väst isolerade när vi pratar om jämlikhet mellan man och kvinna, där kvinnor kan ha samma jobb som män, göra samma samhällsuppgifter och på alla(?) sätt betraktas som mannens jämlika partner?
Vem har rätt? Att kvinnan måste kontrolleras män – eller som 'Abdu'l-Bahá (1844-1921) säger "En av Bahá'u'lláhs (1817-1892) lärosatser är principen om jämlikhet mellan kvinnor och män. Mänsklighetens värld har två vingar – den ena är kvinnan och den andra manen. Icke förrän båda vingarna har utvecklats like mycket kan fågeln flyga. Om en vinge förblir svag är flygning omöjlig. Icke förrän kvinnans värld blir jämbördig med männens värld i vinnande av dygder och fulländning kan framgång och välstånd uppnås på det sätt det borde." (1)
Kvinnan är och blir en mänsklig resurs, oberoende vad argsinta religiösa ledare säger om saken. Det går inte att hindra utvecklingen där kvinnor, jämlika med mannen arbetar för fredsfrågan och deltar i det viktiga arbetet med att lägga grunden för en bättre värld.
Ett intressant perspektiv är att bahá'í-kvinnor i Burma, India och troligen några till asiatiska länder på början på 1900-talet hade en kort tid med frihet, och kunde delta i de Nationella andliga bahá'í-råden på lik linje med män. Något som var helt främmande i Europa – att kvinnor skulle kunde delta på jämna fot med män, på toppnivå i en kyrklig religiös organisation – hemska tanke. (2)
Mina tankar går till de kvinnor, som med livet som insats varje dag trossar religiösa lärda, i ett manligt dominerande system, som reser sig upp och arbetar för att förbättra livet för sina medsystrar, som i hemlighet tar en akademisk utbildning, som lämnar sina hem och börjar som egenföretagare eller frigör sig från ett slaveri i sitt eget hem.
(2) Om kvinnan, s. 86
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar