Visar inlägg med etikett gudstyrkan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett gudstyrkan. Visa alla inlägg

2012-09-18

Religionsdialog–att se helheten inom alla religioner

De senaste veckorna har jag pratat med människor som är upptagna av religiös dialog. Mina vänner ser nya möjligheter när jag förklarar att alla religioner kommer från samma källa. Detta är den Nya Visionen.

Det är inte många som förstår detta: att alla religioner får sin kraft och inspiration från samma andliga källa, det vi kan kalla Gud. Gud skickar sina gudomliga budbärare från tid till tid – dessa berättar om den Nya Visionen.

Visionen om en mänsklighet, en ny världsordning baserad på andliga principer är i grunden inte ny. Men människor på Jesus Kristus tid eller Muhammeds tid, kunde inte förstå de globala principerna. Mänskligheten var inte mogen för dagens utmaningar, och fick därför ett enklare budskap, anpassad sin tid.

För att skapa en bra och utvecklande religiös dialog, räcker det inte bara att säga att man stödjer det i tanken, man måste verkligen mena det. De kristna måste acceptera Muhammed som Guds budbärare, de måste acceptera Bahá’u’lláh som Guds budbärare. Det är där utmaningarna ligger – att inse att alla de stora Profeterna, Guds budbärare, Manifestationer av Guds ljus, inspiratörer och Gudomliga lärare, får sin inspiration från samma källa.

Inga Profet motsäger den andra. Moses, Jesus, Muhammed, Báb och Bahá’u’lláh har fått sin inspiration från samma Gud.

Den Nya Visionen får vi om vi accepterar att vi är Abrahams barn – att alla gudomliga budbärare är som spegel, som reflekterar Guds ljus. Ljuset är det samma i alla religioner.

Vi kan säga att Guds budbärare är som som olika lampor, som lyser med var sin intensitet, glöd, värme och ljuskraft. Vissa tillber enskilda lampor, de har fjärmat sig från den sanna religionen. I och med att ljuset är det samma i varje lampa, så bör vi nu i den religiösa dialogen förstå att alla lampor får sin energi från samma källa. Därmed motsäger inte de olika religionerna varandra. De bygger ju på samma andliga kärlekskraft. Den andliga energin är den samma för alla religioner.

Religionen är progressiv, den utvecklar sig, och behöver förändras för att fungera i vår globala tidsålder.

Den sociala kraften i religionen måste ändras för att anpassas varje tidsålder. Varje tid har sin utmaning och de sociala behoven ändras. Vår tid står framför globala utmaningar: en global ekonomi, internationella samarbeten och universella principer måste tillämpas för att mänskligheten ska gå vidare.

Den Nya Visionen har vi fått – men det gäller att vårda det i vardagen.

Bahá’u’lláh säger att “jorden är endast ett land och mänskligheten dess invånare”. Vi måste därför förstå att religionerna inspireras från samma källa – Gud. Vi måste hjälpa varandra i all ödmjukhet att bygga vänskapsband mellan religioner.

Vi kan inte tillåta oss att filmer som beskriver en Guds Budbärare liv ska störa balansen. Vi kan inte tillåta att religiösa ledare missbrukar religionen för kortsiktiga politiska eller egoistiska syften. Religion är inte en leksak.

Vi måste fortsätta sträva att skapa en ny värld – att bygga upp en ny världscivilisation.

Välkommen du också!

Följ med på Ny Vision på artiklar om religionsdialog och religiös harmoni – grunden för en ny världsordning.

2012-01-11

Se historien i ett andligt perspektiv, V

I mitt tidigare blogginlägg beskrev jag att Jesus disciplar inte kunde förstå denna kunskap – något extraordinärt måste tillkomma. Denna nya kunskap skulle förmedlas via Muhammed, den nästa stora Guds Budbäraren – faktisk nationsbyggaren, som gav vägledning för människorna. Hitintills hade människorna god erfarenhet av organiserade levnadssätt, inom familjen, stammen och av stadsstaten.

Muhammad var född i Mekka i Arabien omkring 570 år in i vår tideräkning. Han var omkring 40 år gammal när han började undervisa i etiska principer. Han ”förkunnade profeternas fortlöpande uppenbarelse, inbegripande sig självs såsom Jesus Kristus efterträdare och manade de troende att erkänna Jesus gudomlighet”[1].

Muhammed skickade vänskapsbrev till grannländernas regenter (Bysans, Persien, Abessinien, Egypten, Hiras, Jemen och till Kina). Han tog ett djärvt initiativ att etablera ett internationellt tankesätt, baserad på lagar och rättvisa.

Vi har nu gått över från mänsklighetens barndom till ungdomstiden. Renässans, högmedeltiden och islam var drivande krafter. Från Jesus bud om kärlek till ett samhälle baserad på kunskap och förnuft. Bort med vidskepelse, in med nya principer för civilisationsskapandet och underkastelse av Gud. Det var Muhammeds budskap.

Gud är en och Muhammed var hans Budbärare var hans budskap till människorna. Men den islamiska expansionen var i stor grad av materiell natur – men den andliga drivkraften var oerhört stor och omdanade många nationer. Vi ser resultatet i Europa, där islams herradöme over bland annat största delen av Portugal och Spanien kontrollerades från omkring 710 till 1490.

Córdoba i Spanien blev ett islamisk kulturellt, intellektuellt och kommersiellt centrum i Europa med universitet och vackra konstverk. Här fanns bland annat bibliotek, universitet, skolor och läkarkonsten, astronomin, botaniken och kemin utvecklades.

 

 

Men mänsklighetens ungdomstid måste gå över i vuxen ålder och detta beskriver jag i mitt nästa blogginlägg…


[1] Kristus och Bahá’u’lláh, Bahá’í-förlaget AB, s. 31

2011-08-22

Bönens historiska roll inom olika religioner

Prayer's session
Bönestund i ett tempel - foto flickr.com

Mänskligheten har alltid haft ett behov att kommunicera med högre makter – en makt man trodde kunde kontrollera dess öde. Genom olika tidsepoker har behovet att be uttryckt sig olika och på ett ökande framåtskridande sätt. Det har tagit ändlösa århundraden av den mänskliga evolutionen att komma fram till ritualer och lagar och föreskrifter för bön.

I början var det olika former böner till föremål man trodde var besjälade (animism), ett primitivt uttryck för förtrolighet med en källa utanför ens fattningsförmåga. Senare kunde man förstå abstrakta begrepp och en högste kraft. Detta utvecklade sig till ett gudsbegrepp för den högsta Guden, Skaparen, Herren i de monoteistiska religionerna.

En form för daglig bön var känt på Abrahams (hebréernas stamfader och grundläggare av de ambrahamitiska religionerna judendom, kristendom, islam och bahá'í).

Vissa böner gränser till meditation och har form som en mantra, och att recitera vissa ljudmönster kan vara en bra metod för att få självinsikt in i den andliga världen.

Bönen kan vara ordlös, men är ofta formulerad och kan utföras i ensamhet eller i grupp. Bönen kan ha många ändamål som tillbedjan, gudsdyrkan, tacksägelse, klagan, begäran och lovprisning.

Inom vissa religioner, som judendom, islam och bahá'í vänder man sig mot ett tilbedjanspunkt (en geografisk punkt).

Bönen kommer säkert att utvecklas i framtiden och vill för alltid vara en drivkraft för att inspirera människans andliga liv.