Vi går in i det nya året med hopp och förväntningar om bättre tider. Ni som besöker Ny Vision kommer att glädja er över spännande blogginlägg även för år 2012. Och har du förslag, idéer, kommentarer, eller frågor är det bara att kontakta en av oss som regelbundet skriver på bloggen Ny Vision.
När det gäller nyår, nyårsfirande och kalendrar, så är detta något som har engagerat, roat och utmanat människor sedan tusentals år sedan.
Kalendern har hjälpt oss att bestämma tider för arbete, lek, tillbedjan, att gå på skolan, och för att fira speciella tillfällen. De flesta känner sig säkert komfortabel med den Gregorianska kalenderrytmen med sjudagarsveckan och de tolv månaderna med olika längd. Men frågan är – vart kommer vårt kalendersystem från? Och hur kan man jämföra vår kalender med tidigare och olika kulturer?
För nyårsafton den 31 december har ju inte alltid varit – någon gång måste ju de lärde ha bestämt den datumen som början för det nya året. Och varför välja nyår på den mörkaste tiden av året? De skulle ju varit bättre med nyårsafton på en varm sommardag, när man kunde ha parader, fantastiska fyrverkerier med kör, orkestrar och mycket folk ute… (för dig som har semester på en varmare plats är det ju perfekt, vi andra får stå ut med kylan).
Nyåret var ursprungligen datum för markeringen av naturfenomen (vintersolståndet, vårdagjämningen) eller en religiös/värdslig begivenhet (ex. tiden för Jesu födelse, Muhammeds utvandring från Mecka, markeringen av början till någon kungs regeringstid).
Den kalendern vi använder i Sverige, den Gregorianska kalendern, bygger på den Julianska kalendern med utgångspunkt från de Romerska kejsarnas kalendrar. Man räknade sig tillbaka till Jesu födelse, och bestämde början på det nya året, det skulle vara 31 december. Över åren blev den Julianska kalendern elva minuter och fjorton sekunder längre varje år (på grund av missförstånd med placeringen av skottåret), och de lärde kunde över åren inte hitta en lösning. År 1582 bestämde man sig för att fixera vårdagjämningen till 21 mars och den katolska kyrkan gjorde en kalenderreform som antogs av påven Gregorius XIII den 24 februari 1582.
Sverige infördes den Gregorianska kalendern först år 1753. Under perioden 1582 – 1753 (och även upp till vår tid) var det flera länder som hade parallella kalendrar, då det i Europa var oreda på tideräkningen.
Jag önskar er alla ett riktigt gott nytt år!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar