2011 bahá’í-konferens om socialekonomisk utveckling

I Orlando, Florida, 17-20 december 2011 arrangeras en konferens “Bahá’í Conference on Social and Economic Development (SED)”. Fokusområden för konferensen är hur man vi skapar en kultur som ökar vår kapacitet att möta sociala och materiella problemområden världen står inför.  Temat är “fostran av mänskliga möjligheter”.

Konferensen tar även del av och undersöker på djupet den omfattande vägledningen från Bahá’í-trons internationella världscenter och dess betydelse för bahá’í-inspirerad social handling.

Det omfattande programmet innehåller spännande teman, samtal,  föredrag, workshop, samt reflektion och rådplägning på hur deltagarna kan använda sina mänskliga möjligheter i socialekonomisk utveckling

Det är även barnklasser (4-11) och ungdomsprogram. Här finns många möjligheter för nätverksarbete och skapa nya vänner.

Jack Lenz, komponist från Canada - känd för att komponera musiken till bland annat “The Passion of the Christ” 2004 med Mel Gibson i huvurollen och “Little Mosque on the Prairie” 2007 -  tillsammans med Red Grammer och KC Porter håller i musikprogrammet.

Förhoppningen är att ni kommer att delta på ett spännande arrangemang.

Registrering kan ske via www.rabbanitrust.org.

En konkret lösning på arbetslöshetens dilemma

Arbetslösheten har under senare tid blivit ett problem som drabbar alltfler. Inte oväntat är arbetslösheten högst i länder med svaga ekonomier och bland unga som ännu inte fått fäste på arbetsmarknaden.

Arbetslösheten utgör en primär parameter inom ekonomiskt teori. De flesta teorier bygger dock på begränsade modeller av verkligheten och för att lösa detta komplexa problem behöver vi leta efter verktyg lite utanför vår traditionella ekonomiska verktygslåda.

Det kan nämnas att arbetstiden i Sverige i början av 1900-talet var betydligt högre än 60 timmar per vecka. Sedan dess har mycket hänt. Industriell automation och produktivitetsökning, höjning av skattenivån, introduktion av kvinnor på arbetsmarknaden och andra faktorer ledde till att vi slutligen under 1970-talet landande på en arbetsvecka på 40 timmar. Dock har vi under de senaste 40 åren i princip låst fast arbetstiden till denna siffra med undantaget att semestern stegvis ökat till dagens sex veckor. Detta till trots att automationstakten aldrig stannade av under 1970 utan snarare har accelererat under senare årtionden med alltfler sofistikerade produktionssystem.

För att lösa arbetslöshetsfrågan måste vi därför ta i beaktning det ofrånkomliga faktum att antalet okvalificerade jobb idag ständigt minskar, samtidigt som behovet av högkvalificerad personal ökar.

En konkret lösning är därmed att anordna ”artificiella” jobb för människor som inte kan få anställning på annat sätt, låt säga en 20 timmars arbetsvecka, så att de känner att de ändå gör nytta i samhället. Dessa jobb bör vara permanenta och behöver inte konkurrera med privata sektorn, utan kan bestå av samhällsbefrämjande sysselsättning, t.ex. omsorg om samhället i form av snickeri, trädgårdsarbete och konstnärligt arbete som ändå inte skulle ha utförts.

Men till skillnad mot dagens synsätt måste dessa jobb betraktas som äkta och respektgivande och inte biprodukten av en tillfällig lösning. I annat fall kommer ett högt arbetslöshetstal inte bara att permanentas, utan dessutom att öka med tiden, vilket på sikt kommer att ha en demoraliserande och destabiliserande effekt på samhället som helhet.

Teknik för nöjes skull eller?

I dag är tekniska prylar en del av vardagen. Vi omges av mobiler (vissa har flera än 2-3), hörlurar, högtalare, hemmabio, flat-TV, stereoanläggning, iPhone, dockningsstationer, bärbara datorer, stationära datorer, TV-spel, spelkonsoler,  digitala fickur, klockor som projekterar tiden på väggen, lågenergilampor i olika fancy modeller, hjälpmedel till köket, kvarnar, larmsystem, trådlösa bredband, hubbar och switchar, bits och bytes.

Prylar, prylar, prylar. Här är ett renoveringsprojekt på gång… många saker dyker upp från källaren.

Det finns inga ända på hur tekniken ska ända – det finns inga gränser. Bara fantasin är den yttersta gränsen.

Mycket av det vi använder som vardagsteknik i dag, var inte att tänka på för 15-20 år sedan. Att en iPhone skulle vara en kraftfull dator med åtkomst till ett globalt informationssystem, foton, Internet, var ju en helt främmande tanke på 80-talet. Själv om jag hade sett StarTrek och StarWars med deras fantasivärldar av framtiden, så verkade det vara en dröm.

Men var kommer tekniken från? Vad är det som driver utvecklingen? Och varför har vi blitt beroende av alla saker? Det är en stor fråga, men svaret är: militära forskningsområden och materialism.

Många prylar vi omges med var tidigare hemliga militära forskningsområden. Till exempel Internet, som i början utvecklades på 1960-talet för att USA:s försvar skulle ha alternativa kommunikationsvägar och inte bli utslagna vid en möjlig atomkrig.

Och även rymdforskningen har banat väg för medicinska prylar, pennor som kan skriva upp och ner, magneter, frystorkade maträtter och mikrougnar, satelliter som kan positionera mobiltelefon och GPS med mera.

Men materialismen driver på utvecklingen. Ett stort sug efter produkter, en global marknad, lockar storföretagen som har finansiärer, en sälj- och marknadsavdelning som är redo att satsa på elektroniska spel, online gambling och appar.

Ett habegär, där vi är tvungna att visa upp senaste version av operativsystem, senaste apps, senaste nyvinningar inom teknikens område, senaste dator och senaste iPhone med mera är en karusell som är svår att stoppa.

Det finns en intressant sida: i och med att Västvärlden har nått mognad och infrastruktur och marknad är relativt mättad inom flera marknadssegment söker nu de stora globala företagen efter nya jaktmarker i fattiga outvecklade länder. Dessa länder tar nu ett jättekliv, från yttersta fattigdom till en medelklass som blir prylberoende.

Fött innan Internet, så kan jag säga att världen var långsammare förr. Nu ska allt gå fort, när stoppar karusellen?

Vill vi ha prylar som är utvecklade av militären och rymdforskningsprogram – eller kan vi nu snart se en paradigm, där andliga världen positionerar sig, där ödmjukhet, respekt, nyfikenhet och ett balanserad syn på livet kan driva utvecklingen framåt – utan pryljaget?

Vill en materialistisk inställd forskning och utveckling i marknadsekonomins namn ta den utmaningen?

I byggandet av en ny världsordning på fredliga principer, måste vi demilitarisera världens länder. Det kan vara ett steg på vägen mot prylar som har en civil bakgrund. Det ska bli spännande att se…

Skillnaden mellan den skolmedicinska vetenskapen, den medicin, som lärs ut vid högskolorna, och den biologisk medicinska vetenskapen. Del 2

”Den mänskliga kroppen består av samma ämnen som finns i växterna i en mycket fin balans och när denna balans rubbas uppstår sjukdom.” - ‛Abdu’l-Bahá, ogranskad översättning

I förra inlägget beskrev jag den skolmedicinska vetenskapen och här följer den biologiskt medicinska vetenskapen.

Biologisk medicin är läran om hälsa, den botar inga sjukdomar utan hjälper kroppen att reparera sig själv. Även den vilar på naturvetenskaplig grund, men den har en helhetssyn på människan. Dess inriktning är mer holistisk, orienterad mot vital psykisk och fysisk hälsa genom att förebygga sjukdomar.

Biologisk medicin inriktar sig på att identifiera och behandla bakomliggande orsaker till sjukdomssymptom. Den behandlar orsakerna med naturliga medel och arbetar huvudsakligen i förebyggande syfte och efter erfarenheter från den gamla folkmedicinen, med förändrad kosthållning och behandling med biologiska medel baserade på örter. Inom biologisk medicin använder man sig av giftiga växter endast i homeopatisk, det vill säga, kraftig utspätt form. De späds ut så pass mycket att de av skolmedicinen anses som verkningslösa.

Men på detta område har det skett ett framsteg. Nyss blev det godkänd att av läkare skriva ut homeopatiska medel fast det inte av den skolmedicinska vetenskapen går att bevisa deras effekt. Lagen skall därmed anpassas till EU-regler då homeopatiskt medicin är godkänd i EU-länderna och även ersätts av vissa försäkringskassor.

Företrädare för biologisk medicin eftersträvar ett samarbete med skolmedicinen då de anser, att den ena inte kan ersätta den andra, men att båda två kan mycket väl komplettera varandra. Men detta kan vi uppnå endast om vi förutsättningslöst och utan fördomar tar reda på fakta. Endast så kan vi arbeta för människans bästa och uppnå bättre hälsa.

Den biologiska medicinen arbetar mycket efter erfarenhetsprincipen. Om man till exempel botar en sjukdom med en viss diet och har framgång med den hos 99 % av sina patienter, så har man gjort den erfarenheten, att kosten kan botar denna sjukdom. Men det är omöjligt att bevisa exakt vilka ämnen i kosten som påverka sjukdomen gynnsamt, och i vilken mängd de förekommer, då all mat omvandlas i kroppen till kemiska ämnen genom oerhört komplicerade kemiska reaktioner. Därför har skolmedicinen svårt att acceptera, att man kan positivt påverka sjukdomar med olika dieter.

foto:flickr.com, Miss Meister

Ett naturligt medel kan reparera skador, ett homeopatisk medel stimulerar kroppen att reparera sig själv.

Forskningsinriktningen är mer holistisk, erfarenheten och intuitionen tillmäts större betydelse än experimenten. Även den biologiska medicinen vilar på naturvetenskaplig grund men den är speciellt ekologiskt inriktad. Den visar en markant öppenhet för folklig läkekonst och tradition och för metoder som inte kan förklaras med dagens naturvetenskapliga teorier och metodik.

Biologisk medicin och skolmedicin har alltså två helt olika synsätt på vår hälsa.

”Så snart den medicinska vetenskapen uppnår fullkomlighet genomförs behandlingen med föda, livsmedel, doftande frukter och växter… Men då vetenskapens medicin ännu är ofullkomlig förstås detta faktum inte riktig ännu. ’Abdu’l-Bahá ”Beantwortete Fragen” kapitel 73, sid. 251. (Some Answered Questions) Ogranskad översättning

Dr. Karl-Otto Aly ”Tallmogårdens väg till hälsa”.

Biståndsprojekt måste ta hänsyn till dygderna

Alla deltagare i biståndsprojekt tar i dag hänsyn till kulturen i landet de arbetar i, och där de driver sitt lilla eller stora projekt. Men hur är det med dygderna? Och varför är dygderna viktiga?

Dygder handlar om moral & etik, och det är en konst. Det hjälper inte att säga “kärlek”, men inte agera och handla kärleksfullt. Vi kan säga det, utan att mena det.

Men för att skapa nya möjligheter för alla måste vi mena det. Det går inte att lära dygder teoretiskt, som en värdslig kunskap. Dygder som kärleksfullhet, mod, tålamod, glädje, medmänsklighet, tillit, andaktsfullhet, kunskap är endast några få av många dygder som barn och vuxna ska hantera under sina liv.

Speciellt biståndsarbete måste ha fokus på dygder. Att inte ha med sig dygderna i bagaget kan skapa katastrofala följder för projektet – och de människor man vill hjälpa.

Det första steget när man planerar ett biståndsprojekt är att ha med dygderna. Det ska vara en dygd-policy, och etik och moral ska vara med som en del av förberedelserna.

Jag tror dygder är universella och av grundläggande betydelse för allt arbete med människor. När deltagarna är observanta på hur dygderna fungerar vill många fantastiska saker hända. Med en kärlig andaktsfull hållning, och med tillit, nyfikenhet till vad som måste komma kan biståndsprojektet ge ett klart bättre resultat till deltagare som uppskattar projektet.

Så uppgiften till ditt biståndsprojekt är:

• ta reda på alla dygder och gör en dygdkarta
• inkludera alla dygder i biståndsprojektets delar:
  • handböcker
  • verktyg
  • möten
  • kommunikation
• uppmuntra att använda dygderna i det dagliga livet
• ha tålamod

Mitt hopp är det biståndsprojektet du är med vill lyckas och skapa nya oanade möjligheter – att skapa en bättre värld, för dig själv och de du hjälper.

Detta är en del av visionen för en ny värld – som leds av en andlig kraft, där moral och etik är grundstenar och de viktigaste verktygen för allt biståndsarbete.

Går det att skapa en värld där vetenskap och religion är i harmoni?

För att skapa en bättre värld – behöver religion och vetenskap samarbeta. Utmaningarna som står framför oss är globala, katastrofala och mörka, och en cynisk vetenskaplig väg kan inte ensam föra mänskligheten framåt mot en ny världsordning.

Det krävs därför andliga principer och goda dygder som kan tygla den materialistiska vetenskapen, som kan vägleda och inspirera till nya vetenskapliga upptäckter – till glädje för alla på hela planeten.

Det är som en fågel med två vingar – den ene religionen, och den andra vetenskapen. Fågeln kan inte flyga med endast en vinge, både måste fungera.

Religion och vetenskap har betraktats som motpoler – och har aktivt motarbetat varandra, inom islam och kristendomen, under olika perioder.

Men så var egentligen inte tillfället under högkulturer, där religionen uppmuntrade vetenskapen och en fantastisk civilisation uppstod.

Kristendomen i begynnelsen uppmuntrade vetenskap (under Konstantin den Store, Bysantiska riket omkring år 330 e.Kr.) – och en ny kultur där vetenskap och religion samarbetade skapade grunden för det som kom att bli en kort, men blomstrande civilisation.

Även Muhammed undervisade i och uppmuntrade de troende att ta del av vetenskap, kunskap och förnuft. (1)

‘Abdu’l-Bahá (1844-1921) hade en andlig inställning till detta ämnesområde, som var lika logisk som den var religiös och lika mycket i överenstämmelse med vetenskap som tro. (2)

Poängen är att för att vetenskap och religion ska vara i harmoni måste full tankefrihet råda, samt harmoni mellan dem.

H. M. Balyuzi beskriver i Sverre Holmsens bok “De Upplysta Horisonterna” att religion och vetenskap måste gå hand i hand. Religion utan vetenskap blir vidskepelse; vetenskap utan religion blir sterilitet.” (3)

Bahá’u’lláh (1817-1892) skriver att “infernaliska instrument har uppfunnits och sådana illdåd av livsförstörelse utvecklas som man aldrig förr har sett eller hört talas m bland jordens nationer.

Jag tror helt fast att i den nya världsordningen, det nya världssamhälle vill vetenskap och religion, dessa två mest betydelsefulla kraftkällor i mänsklighetens liv förlikas och bringas att samverka.

1) Kristus och Bahá’u’lláh, s. 55 från Bahá’í-förlaget AB

2) Kristus och Bahá’u’lláh, s. 100 från Bahá’í-förlaget AB

3) De Upplysta Horisonterna, s. 85, Google Books

Vad betyder enhet i mångfald?

Enhet i mångfald. Bahá'í-principen om enhet är snarast motsatsen till likformighet. Vad som åsyftas är en harmonisk samverkan av grupper och individer med olik kulturell och historisk bakgrund. Värdet av den enskildes ansvar och initiativ betonas starkt.

Jag tror detta är en princip som är viktigt för att bygga en ny världscivilisation – och en av nycklarna för att det ska fungera.

I och med att Öst och Väst, Norr och Syd nu möts – i den globala smältdegeln så “tvingas” vi att bemöta och bemästra principen enhet i mångfald.

I praktiken betyder det att sätta pris på varandras olikheter – i vardagen: i familjelivet, på jobbet och i fritiden (i föreningslivet, och i samarbeten mellan olika organisationer).

Vi kan utmärkt leva i en mångkulturell värld – där barn från tidig ålder lär sig att sätta pris på olikheter: olika tankar, åsikter, karaktärsdrag, kulturell identitet, kunskap och färdigheter. På så sätt kan alla känna sig viktiga i arbetet med att skapa en bättre värld.

Det krävs alltså insatser från föräldrar, lärare och alla som är engagerade i spridandet av positiva tankar och insikter.

Enhet i mångfald är en grundläggande hörnsten, men motstånden är stor, just bland föräldrar, lärare och politiska system. Nationalism och skadliga ideologier håller världen i järngrepp – och hoppet är nästan förlorat för stora delar av mänskligheten – finns det hopp – finns det möjligheter att bygga en bättre värld, när mörkret hopar sig opp?

Inom alla civilisationer och kulturer har självcentrerade ledare (allt från myndigheter, politiker, religiösa och värdsliga ledare) hindrat tanken om enhet i mångfald.

Nu står däremot en världskultur framför oss – och vi har inte råd att förlora mänskligheten.

Det enkla vi varje dag kan göra är att upprepa orden “enhet i mångfald” i allt vad vi gör och försöka på vårt lilla hörn att minska diskriminering, vardagsrasism, cynism och utanförskap. Ta vara på de goda dygderna som “kärlek, respekt, enhet, tålamod, mod, medmänsklighet och goda tankar”.

När vi blir många nog som hjälper världen framåt – kan vi skapa en bättre värld.

Välkommen du också!

Lycka

Nedanstående hände mig för många år sedan.


Att få leva! Att vara människa! Vilken lycka!
Hårt drabbad av sjukdom ligger jag på Intensiven.
En skog av slangar, kanyler, flaskor.
Sköterskorna, läkarna jobbar febrilt,
– ack finge jag vara ifred!

Kväll. En lugn röst, en trygg hand,
Frid, trygghet, lugn, ömhet
Tar mig i sin famn.
Ny operation, en lugn läkarröst.
Jag är i trygghet,
Allting blir bra.

Dagarna går,
Kampen om livet fortsätter här,
Många är rösterna som lugnar,
Många är händerna som tröstande trycker min hand,
Men jag är borta i en annan värld.
Den rogivande rösten tar farväl,
Omtöcknad av sprutor jag ej budskapet förstår,
Endast att rösten finnes ej mer,
Ingen hand som tröstar längre.

Avgrundsdjup förtvivlan
Pressar fram elaka ord.
Kan du någonsin förlåta
Vad jag har gjort?



En ny avdelning, ny personal,
Nya händer som hjälper tillbaka till livet.
Även här finns den,
Den mjuka, säkra handen.
En mjuk skugga sveper in på natten,
Tar mjukt min hand där pulsen slår,
Sprutan jag ej känna kan
Trygghet tar mig i sin famn.
Varför räds du glädjens och tacksamhetens ord?

Dagen jag får komma hem!
Oh, vilken dag!

Ett detektivarbete sättes igång.
Många av de anonyma hjälparna dyker upp.
Jag får träffa dem, jag får tacka dem!!!
Detta är lycka, detta är himmelens rike!

Läkaren är piskad av stressen
Men han tar sig tid.
Han har förståelse
även när åsikterna går isär.

Vad är rikedom, vad är lyx,
Vad är pengar i denna värld?
Förgängelsens stoft!!!
En medmänsklig vän,
Trygghet, förståelse,
Värme, omtanke,
Vad mer kan jag begära?
Vilken rikedom är större?
Vilken glädje är rikare?
Den givandes rikedom, den givandes glädje!
Detta är lycka! Den största lycka på jorden!
Våga tala om att du är glad,
Våga vara människa,
Våga leva,
Våga vara lycklig!


”O, Andens Son!
Mitt första råd är detta: Behåll ett rent, milt och strålande hjärta, att på din lott må komma ett herravälde, uråldrigt, oförgängligt och evigt.” Bahá’u’lláh