Skillnaden mellan den skolmedicinska vetenskapen, den medicin, som lärs ut vid högskolorna, och den biologisk medicinska vetenskapen. Del 1

”Den mänskliga kroppen består av samma ämnen som finns i växterna i en mycket fin balans och när denna balans rubbas uppstår sjukdom.” - ‛Abdu’l-Bahá ogranskad översättning

När jag läste dessa ord om materiell läkning i ‛Abdu’l-Bahás bok ”Beantwortete Fragen” (Some Answered Questions) kapitel 73 föll det som fjäll från mina ögon och jag lade direkt om kosten till laktovegetabiliskt kost, vilket innebär att jag äter mjölkprodukter. Jag började söka efter svar. Vid ett tillfälle frågade jag en alternativ inriktad apotekare varför man inte tillämpade ovannämnda ord när svaret är så enkelt. Jag fick till svar att man kan ta patent på läkemedel men inte på växter. Därför vill jag först förklara skillnaden mellan vetenskaperna.

Det finns två huvudsakliga inriktningar inom medicinen, den skolmedicinska och den biologiskt medicinska. Den biologiskt medicinska inriktningen är erkänd av staten i många andra länder, dock p.g.a. konkurrensskäl inte i Sverige ännu. I andra europeiska länder fungerar samarbetet med den skolmedicinska vetenskapen alldeles utmärkt då de kompletterar varandra. Patienterna har då större val för behandlingsmetoder. Skolmedicin är den medicin, som lärs ut vid de flesta högskolorna i världen.

I grova drag kan man säga att skolmedicinen är läran om sjukdom. Läkaren tar hand om en person först när den är sjuk och behandlar symtomatiskt, alltså symtomen, med syntetiska medel. Den har en ¨naturvetenskaplig¨, övervägande materialistisk-mekanisk syn på människan.

Inom skolmedicin ställs följande krav på den produkt, som skall användas som läkemedel: man måste noggrann kunna påvisa vilken del i produkten, växt, djur eller mineral, som är effektiv, sedan skall den kunna mätas, vägas eller räknas för att den skall kunna accepteras som verksamt. Allt som inte kan mätas skall göras mätbart. Efter det syntetiseras de mest verksamma ämnena och görs till läkemedel. Skolmedicin använder sig av giftiga växter som belladonna och fingerborgsblomman för att syntetisera deras effektiva ämnen.

Forskningen är starkt experimentellt inriktad med höga dokumentationskrav bl.a. ”dubbelblindtester”. Skolmedicinen kännetecknas av en tendens till högspecialisering, detaljstudier och specialkunskaper. Den skolmedicinska terapin är starkt sjukdoms- och symtomorienterad och -inriktad.

Dr. Karl-Otto Aly ”Tallmogårdens väg till hälsa”.

Den biologiskt medicinska vetenskapen beskriver jag i nästa inlägg.