Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. V

Spårämnen IV

Koppar
Brist på koppar hindrar nybildning av röda blodkroppar. Järnomsättningen i kroppen beror på spårämnet. Koppar behövs även för de enzym, som är nödvändiga för skelettets tillväxt. Koppar ingår också i kroppens produktion av RNA (ribonukleinsyra), de proteiner, som utgör kärnsubstansen i varje kroppscell. RNA är bärare för våra gener.

Brist orsakar allmän svaghet, andningsbesvär, grått hår, förlorad smaksinne, låg fertilitet, hjärtbesvär, matsmältningsbesvär, blodbrist, nedsatt motståndskraft mot infektioner och vissa blodomloppsbesvär. Allvarligare symtom medför dålig tillväxt, anemi, ödem, nervös irritabilitet. Koppartillskott är viktig vid behandling av giktsmärtor. De personer kan även lätt bryta armar och ben.

Brist uppstår hos nyfödda barn, som föds för tidigt, har undervikt eller om de får för tidigt komjölk och välling. I första fallet hinner inte kroppen bygga upp ett tillräckligt kopparförråd, i det senare fallet beror det på att varken mjölk eller mjölkprodukter innehåller tillräckligt med koppar, dessutom innehåller komjölk relativt mycket zink, som hindrar kopparabsorbtionen (absorption - upptag) i barnens kropp. Kopparbrist orsakar hjärnskador och attacker som liknar slaganfall.

Många med kronisk ledgångsreumatism har högre halt av koppar i blodet än normalt. Egendomligt nog kan detta bero på kopparbrist eller på att man inte behåller den koppar man behöver, i vävnaderna. Blodets halt av koppar kommer från vävnaderna.

Kvinnor som äter p-piller, har ofta lägre halt av koppar i blodet än normalt. Det finns en rad mediciner, som sänker kopparhalten. Kroppens upptag av koppar kan störas av zink, kadmium, fluor och molybden om dessa finns i större mängder jämfört med kopparmängden.

Koppar förekommer rikligt i jäst, vetegroddar, kakao, curry och måttlig i fullkornsbröd, fullkornsflingor och liknande, svamp, persilja, bönor, kemiskt obehandlad sirap. Små mängder finns i nötter, vissa grönsaker och grädde.

Foto: flickr. Lixpix, Kakaobönor

 Mangan
Mangan är i stort sätt outforskat ännu. Man tror att mangan är ett viktigt ämne bland annat för att bygga upp fostrets kropp under havandeskapet och för att överhuvud taget genomföra ett normalt havandeskap. Mangan bidrar till att skapa ett friskt nervsystem och hjälper till att bygga upp nukleinsyrorna. Det är delaktig i bildandet av två enzymer.

Schizofrena patienter har ofta mycket höga halter av koppar i kroppen, mangan kan bidra till att öka utsöndringen av kroppens kopparhalt. Det finns antydningar, att manganhalten hos diabetiker är ungefär hälften av det normala. Mangan är viktig för tillväxt, fertilitet och benstommens utveckling och underhåll av normalt blodsocker. Det fungerar i olika enzymsystem. Det finns ett samband mellan mangan och upprätthållandet av normala blodsockervärden. Mangan förekommer i te, nötter, vissa kryddor, fullkorn och bladgrönsaker.

Molybden
Man vet endast, att molybden ingår i flera enzymsystem. Brist på molybden kan möjligen påverka kroppens järnbalans. Samma enzymsystem hjälper till att bryta ner vissa proteiner till urinsyra. En alltför hög produktion av urinsyra kan leda till gikt, bildning av njursten, som blockerar uringångarna och ökad risk för hjärtsjukdom.

Sura eller sankmarker innehåller ofta låga halter av molybden. Skördar från sådana områden är således molybdenfattiga. Höga kopparhalter motverkar molybdenets effekter. Barn från områden med höga molybdenhalter har rapporterats ha färre hål i tänderna än barn från områden med låga halter.

Nickel
Nickel förekommer i kroppsvävnaderna. Mer vet man heller inte om detta spårämne.

Detta är den sista artikel, som handlar om näringsämnen.

Åter har ’Abdu´l-Bahás ord om hälsa bekräftat hur viktig det är med alla näringsämnen i balans och att avsaknad av ett ämne orsakar sjukdom.

Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”
Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv”

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. V

Spårämnen III

Zink

Zink är ett oumbärligt mineral. Det är viktig för immunförsvaret, för sårläkning, vid dåligt fungerande inre organ, vid diabetes, anemi, A-vitaminbrist, hudsår, problem förknippade med könskörtlarna, det är viktig för andningsorganen, lungorna, enzymbildning och många andra viktiga funktioner i kroppen. Diabetiker har en låg halt av zink i kroppen och zink är verksam vid lagringen och frigörandet av insulin. Många mediciner, till exempel p-piller kan sänka kroppens zinkhalt. Även vatten, som rinner genom kopparrör bidrar till låga zinkhalter, då koppar och zink motverkar varandra. Den som har en bra zinkspegel klara lunginflammation bättre.

Det som är järn för blodet är zink för nervsystemet. Sinnesorganen är beroende av spårämnet. Zinkbrist orsakar infektionskänslighet och fertilitetsstörningar. Har man kopparöverskott känner man sig för mer än andra. Vid koppar- och zinkobalans blir man paranoid.

Ett symtom på zinkbrist är dålig läkekött. Vita fläckar eller band på naglarna kan också hänföras till zinkbrist likaså nedsatt smaksinne. Havande och ammande kvinnor bör se till att de får tillräckligt med spårämnet. Zink är ett utmärkt medel mot finnar. Det kan bero på att zink stimulerar bildandet av prostaglandiner, som tillhör vävnadshormonerna.

1950 upptäckte man, att zinkbrist var vanligt i Egypten och Iran som visade sig som symtom på dvärgväxt, utebliven sexuell mognad, dålig hårväxt och förgrovad hud. För mycket fytinsyra försvårar zinkupptaget. De två ingår en olöslig förening. Småbarn, som inte får bröstmjölk, kan drabbas av en sjukdom som yttrar sig i hudsår och kronisk diarré. Sjukdomen är ärftlig men förbättras genom en konstant tillförsel av zink.

Zink finns i pepparrot, jäst, vetegroddar och vetekli, fullkornsprodukter, jordnötter, valnötter, solroskärnor, fisk och rött kött. Om man tar zinktillskott bör man inte ta mer än 100 mg/dag då det kan orsakar illamående, uppkastningar och diarré.

Foto: flickr. Von Gooh AB

Selen

Selen är ett grundämne i jorden. Det arbetar tillsammans med vitamin E. Svenska jordar är extremt fattiga på selen. De som lider av oral galvanism, muskelbesvär, reumatiska besvär och vissa former av cancer behöver selen. Spårämnet spelar en viktig roll vid fortplantningen, det förekommer i mannens spermier. Selen utgör en del av enzymsystemet, som kontrollerar produktionen av prostaglandiner. Dessa ämnen är i sin tur viktiga för många kroppsfunktioner som till exempel med cirkulationssystemet. Selen motverkar även tungmetallerna i kroppen, det stimulera bildning av mördarceller i immunsystemet. Selen tycks ha dramatisk effekt på både högt blodtryck och angina pectoris. Vid brist förtvinar bukspottskörteln, den kan inte bilda enzymer till omsättning av fett. Selenbehovet ökar vid större intag av fett. Kadmium binder selen, så att kroppen inte kan ta upp det, likaså kan kroppen inte ta upp oorganiskt selen, om det äts tillsammans med C-vitamin. Selen kan uppenbart skyddar mot cellförändringar men kan även försvaga immunförsvaret. Vid djurförsök har selen i en del fall hämmat tillväxt av cancerceller i en del fall har tillväxten av cancerceller ökat.

Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”
Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv”

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. V

Spårämnen II 

Kisel 

Kisel är viktig tillsammans med kalk för att bland annat bygga upp bindväv, diskarna i kotpelaren, hår, hud, naglar, tänder, senor. Det finns även rikligt med kiselsyra i lungor, lymfknutor, tarmväggar, blodet, brosk, muskler, senor, hjärna, ögats linser och näthinna.

Kisel är ett nödvändigt spårämne då skelettutvecklingen kräver kisel. Ju mindre människan får av kalcium desto viktigare blir kisel för skelettet.

Kiselrika ekologiska växter är korn, hirs, havre, oupphettad honung, sallad, maskros, jordgubbar, gurka, solrosfrö, rödbetor, åkerfräken och pipdån. Spårämnet är bra mot luftföroreningar genom att det stimulerar fagocytbildningen och stärker därigenom den kroppsegna motståndskraften. (Fagocyter är celler inom immunförsvaret, som oskadliggör främmande ämnen och skadliga bakterier.) Brist orsakas av för mycket kött och för lite grönsaker. Blir man äldre, kan upptag av kisel försämras.

Foto: flickr. Dietmut, Åkerfräken

Funktion

Kisel har en främjande inverkan på tillväxt och utveckling. Det stärker bindväv, muskler, ben, brosk, tänder, hår, naglar, hud och slemhinnor. Det finns även i hjärnan och i lymfknutorna. Även i små mängder stärker det motståndskraften. Med stigande ålder minskar kiselkoncentrationen i thymus, artärer, hud, leder och bindväv. Parallellt med detta kan man se en tilltagande förkalkning samt förslappningar i de stora pulsådrorna. Tillsammans med koppar upprätthåller kisel bindvävens elasticitet.

Konsekvenser av kiselbrist
Brist kan medföra ben- och ledbesvär, diskbråck och ischias, nagelsjukdomar, hudbesvär, rynkor och slapp hud, håravfall, ökad mottaglighet för infektioner, bihåleinflammation och irritation av slemhinnor. Finska undersökningar har påvisat ett samband mellan frekvensen av hjärtinfarkter och en låg kiselhalt i dricksvattnet. Rekommenderad daglig dos är inte fastslagen, men dagsbehovet är sannolikt c:a 30 mg. Man har konstaterat att kiselbrist hos försöksdjur leder till försämrad tillväxt, missbildningar i skelett samt anemi.

Fluor
Fluor, som tillsätts till tandkrämer och dricksvatten, är ett enzymgift, natriumfluorid. Det förstör viktiga enzymer i munnen och är en avfallsprodukt efter aluminiumutvinning. "Fluor är ett av de giftigaste ämnen vi känner till. En 1/4 tesked är tillräckligt för att döda en människa, och det finns flera studier som visar skador som orsakats av fluor redan vid låga doser" enligt Sir Ivan Lawrence, Expressen 26/11 96.

Det hälsosamma fluoret, som kroppen behöver, är calciumfluorid och finns bland annat i råg och potatis.
   
Krom
Man har upptäckt, att krom har betydelse för diabetiker och vid hjärtsjukdomar. Det sänker även kolesterolhalten och kontrollerar upptagningen av fettsyror. Krom är även viktig för kontroll vid upptagning av socker till musklerna.

Krom finns i sirap, fullrörsocker, fruktsafter som apelsinsaft och grapefruktjuice samt i svamp, lönnsirap, honung, bryggerijäst och fullkornsprodukter.

Strontium
Strontium finns i mejerivaror och färska grönsaker. Det uppför sig ungefär som kalcium i kroppen, annars är funktionerna okända ännu.

Svavel
Alla proteiner innehåller en viss mängd svavel. Svavel ingår dessutom i B-vitaminerna tiamin och biotin. Svavel behövs för många funktioner i kroppen, men man vet inte på vad sätt och i vilka mängder. Svavel har rykte om sig att vara blodrenande och laxerande.

Tenn
Tenn behövs i kroppen, men mer vet man inte.

Vanadin
Vanadins betydelse har upptäckts på senare tid. Brist hos djur ger dålig tillväxt, nedsatt fortplantningsförmåga, extremt höga kolesterolhalter och för tidig död.
Största mängden vanadin finns i fullkorn och mindre mängder i mjölk och grönsaker.
 

Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”
Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv”

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. V

Spårämnen I

Många mineralämnen behövs endast i små mängder, de går under benämning spårämnen. De mäts i milligram, mikrogram eller ännu mindre enheter. Av många av de nämnda spårämnen vet man att de behövs men man vet inte varför. De har inte utforskats ännu. Man vet att avsaknad av koppar orsakar anemi och bensjukdomar. Mangan är erkänd som essentiell, oumbärlig för benstrukturen. Molybden och selen anses vara verksamma i enzymsystem.

Essentiella, alltså livsnödvändiga ämnen är: Järn, nickel, kisel, vanadin, zink, tenn, krom, kobolt, koppar, mangan, molybden, selen och fluor.

Icke essentiella ämnen är aluminium, barium, brom, beryllium, bor, ädelgaser cesium, guld, litium, platin, rubidium, strontium, silver, tellur och titan i kroppsvänliga, hälsosamma kemiska bindningar. Alla dessa ämnen skall självklart användas i den hälsosamma, naturliga formen. Se t.ex. fluor.

Till toxiska ämnen hör antimon, arsenik, bly, kadmium, kvicksilver, tallium och radioaktiva element.

Järn
Största delen av kroppens järn finns bundet vid protein i hemoglobinet, det röda blodfärgämnet, som ombesörjer transporten av luftens syre från lungorna till alla kroppens delar. De röda blodkropparna, som får sitt färgämne från hemoglobinet, har en livslängd på cirka fyra månader och bryts sedan ner och nya byggs upp i benmärgen. På så vis förlorar kroppen en del järn, men de största förlusterna uppstår vid blödningar, som uppstår då och då, till exempel vid magsår eller genom menstruation.

Järn förekommer sparsamt i kosten och då oftast bundet till protein. Som regel tar vi tillvara endast 10 % av kostens järn. Bra järnkällor är baljväxter (järnet i sojabönan absorberas (tas upp) till 20 %, torkad frukt, gröna bladgrönsaker, spannmålsprodukter, vissa bär, nypon, nötter, mandlar, vetegroddar, gräslök, spenat, maskrosblad, sallad, pepparrot, hirs, bovete, råris, pistage-, hassel- och valnötter, kantareller och torkade dadlar. Det järn, som använts vid mjölberikning, är ett trevärt järn, vilket kroppen har svårt att tillgodogöra sig. Tvåvärt järn förekommer naturligt i växterna i en lättupptaglig form. Trevärt järn framställs på syntetisk bas och görs extra starka. Konsekvensen blir förstoppning. Även i fullkornsbröd kan järnet vara svåråtkomligt då det binds vid kliets fytinsyra. Men om degen får jäsa minst fem timmar har fytinsyran brutits ner och järnet är tillgängligt för kroppen. C-vitamin i olika former underlättar järnupptaget. Oorganiskt järn,  alltså trevärt järn stör mineral- och kalkomsättningen.

Foto:flickr. protophotogsl

Järnbrist orsakar anemi, vilken kan leda till allmän kraftlöshet, depressioner, yrsel, dåligt minne och andra uttryck av kroppssvaghet. Det finns kliniskt järnbrist hos växande skolbarn. Järnbrist är mycket vanligt bland yngre kvinnor, oftast till följd av bantning eller slarv. 10 % av menstruerande kvinnor förlorar mer än 2 mg järn per dag. Svart te har en kraftig hämmande effekt på järnupptaget. Detta anses bero på teets innehåll av tanniner, en garvsyra, som lätt upplöses i vatten.

Rekommenderad dagsdos järn är 10-18 mg/dag.

För att få dagsbehovet av järn bör man äta av dagens näringsfattiga produkter:
 5,1 kg lök eller 2,8 kg sallad eller 0,8 kg russin eller 1,8 kg tomater eller 4,9 kg bananer eller 11,2 kg mandariner.

Kobolt
Kobolt är en del av vitamin B 12-molekylen. Behovet ligger troligen på ett mikrogram per kg kroppsvikt per dag. Kobolt behövs för många olika kroppsfunktioner: produktionen av nya vävnader, röda blodkroppar, benmärg, för tillväxten, för nedbrytningen av födan och för att bibehålla ett friskt nervsystem.
Kobolt finns i kakao, bruna bönor, rågbröd, plommon och aprikoser.

Källa: dr. Margaretha Hellsten, Stockholm, personlig kommunikation
Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”
Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv”

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. V

Mineralämnen
Fosfor

Fosfor är jämte kalcium huvudbeståndsdelen i hårdvävnaderna. Detta ämne finns i varje cell och det är viktigt för oerhört många ämnesomsättningsprocesser i kroppen. Fosfor behövs för njur- och nervfunktionerna, för framställning av hormoner och lecitin och för ämnesomsättningen i cellerna. Största delen av hjärnan består av fetter som kemiskt kombinerats med fosfor. Fosfor ingår i de nukleinsyror, som för den genetiska koden vidare. Fosforbrist torde inte förekomma då fosfor fins rikligt i våra vanliga födoämnen. Överskott av fosfor kan orsaka urkalkning av skelett och har visat sig bidra till uppkomst av parodontit, det vill säga tandlossning. Kalk - fosfor finns i kroppen i förhållandet 1-1.

Äter man för mycket kalk och för lite fosfor bildas det njurstenar. Äter man däremot för lite kalk och för mycket fosfor, (mer än 1500 mg/dag), mycket bröd, kött, konserver, coca-cola och läskedrycker, får man skador som benuppmjukning.

Fosfor finns i öljäst, vetegroddar, vallmofrö, linfrö, kakao, soja, baljväxter, ost, fullkornsprodukter och råris. Sädesprodukter, råris och soja, som innehåller relativt mycket fosfor, bör kompletteras med kalkrika produkter som surmjölkprodukter och grönsaker. Spädbarn och barn behöver relativt större mängder fosfor än vuxna.

Jod
Jod är viktig för sköldkörteln. Utan jod sväller sköldkörteln upp och man får struma med symtom som inte går tillbaka. Jod är nödvändigt för framställning av sköldkörtelhormonerna. Det förekommer naturligt i havssalt och alger. Höga halter av kobolt eller mangan eller en överkonsumtion av kål kan störa upptagningen av jod. Havande och ammande kvinnor får se till att de täcker sitt jodbehov. Om barnet inte får tillräckligt med jod kan det drabbas av fördröjd hjärnutveckling.

Foto: flickr.leolumix

Natrium och kalium
Natrium och kalium samarbetar i balans i kroppen. Rubbas denna balans kan man bland annat få problem med hjärtrytm då kalium/natrium påverkar nervernas och musklernas retbarhet och hjärtmuskelns sammandragning och avslappning. En onormal hög upplagring av natrium kan ske vid vissa typer av hjärt- och njurlidanden. Natrium förekommer inte i fritt tillstånd utan i förening med en mängd andra ämnen. Natrium och klor bildar koksalt.

Kaliumrika födoämnen är vegetabilier som grönsaker, frukt, bär, potatis, rotfrukter, vetekli, messmör, baljväxter, pepparrot, potatis, sallad, maskros, morötter, sädesprodukter, majs, bovete, pistagenötter, hasselnötter, valnötter, kantareller, champinjoner, Karl-Johansvamp, avocado, torkade dadlar, russin, bananer, meloner.

Vid användning av urindrivande medel förloras kalium. En brist är allvarligt, särskilt för de retningskänsliga vävnaderna nervsystemet och muskulaturen. Tidiga symtom vid brist är mentala störningar som bristande koncentrationsförmåga, irriterbarhet och apati. Grava bristtillstånd ger svårartade rubbningar i hjärtmuskelns funktion och bestående njurskador.

Kalium är det viktigaste ämnet i vattnet i våra celler och natrium i vattnet utanför cellerna. Dessa två mineraler håller genom sitt agerande den rätta balansen. Äter vi för mycket salt måste njurarna utsöndra mera natrium och då ökas även kaliumavsöndringen, även om kroppen inte har tillräckligt att avstå. Även mediciner mot förstoppning kan leda till att kroppen förlorar kalium. Den moderna kosten innehåller i regel för mycket natrium och för lite kalium. De första tecken på brist är muskeltrötthet, en känsla av förvirring och glömska. Dåliga reflexer, förstoppning, nervösa besvär och torr hud är andra symtom på kaliumbrist.

Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”
Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv”

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. V

Mineralämnen
Magnesium
Jämte Kalcium och fosfor tillhör magnesium till de viktigaste mineralerna.
Magnesium förekommer rikligast i ekologiskt odlade, oraffinerade sädesprodukter, baljväxter, sallad, växter med gröna blad och citroner, vetegroddar, tång, bryggerijäst, solrosfrö, pumpakärnor, havssalt, sesam- och linfrö, persilja, pepparrot, potatis, hirs, majs, råris, bovete, nötter, bananer, Emmentaler ost, mjölk och kakao. Hos frukterna är det dadlar, fikon och russin som visar högsta halten av magnesium och kalk.

Ungefär 80 % av magnesium går förlorat när säden bearbetas till fint vetemjöl. Mycket socker i kosten kräver mycket magnesium, likaså en proteinrik kost. Vattendrivande mediciner kräver också mycket magnesium. Mineralet är en nödvändig aktivator för ett flertal enzymsystem och ett rätt utnyttjande av vitaminer. Magnesium och kalk är de viktigaste mineralerna för hjärtats funktion. Se inlägget 8/11 -12

Magnesiets effekter
Magnesium ökar de vita blodkropparnas bakteriedödande förmåga. Det är jämte kalcium livsviktig för nervsystemets funktion. Magnesium verkar lugnande, löser kramper, mildrar skakningar och minskar trötthet vid nervösa spänningstillstånd. Det behövs även för hormonsystemet. Magnesium förebygger hjärtattacker. Det har troligen en grundläggande betydelse vid kolesterolomsättningen. Mineralet har god effekt på urinvägsbesvär med ursprung i prostata och det till och med vid total urinstopp. Tremor, (darrningar, ryckningar) hallucinationer, kramper och delirium tremens kan alla sättas i samband med det låga serummagnesiumvärdet. För att förebygga osteoporos, (benskörhet) bör man komplettera kalk och D-vitamin med magnesium. Vid brist på vitamin B6 stiger magnesiumbehovet.

Foto: flickr. Philliefan99

Brist

När magnesiumnivån ligger under normal i kroppsvätskor och nervsystem blir nerverna ur stånd att kontrollera musklernas rörelser, andningen och de mentala processerna. Oftast beror det på magnesiumbrist i födan eller på bristande förmåga av magnesiumresorbtion (resorbtion - upptag) i tarmkanalen.

Det upptäcktes, att magnesiumspegeln i cerebrospinalvätskan (hjärnvätska) hos epileptiker var lägre än normalt, likaså i blodet. En patient med kraftig epilepsi fick mindre anfall när han började tugga sin mat ordentlig. Magnesiets närvaro i cerebrospinalvätskan är nödvändig bland annat för att dämpa kroppshormonernas stimulerande effekt. Brist orsakar irritation och överaktivitet till kropp och själ.

Den första åtgärden vid behandling av magnesiumbrist hos barn är att stryka mejerimjölken från matsedeln enligt dr. Barnett. Calciferol, syntetisk D-vitamin, som tillsättes mjölken, binder magnesium. Förbudet gäller ej mjölk från ekologiska gårdar.

Magnesiets speciella uppgifter
Magnesium ingår i nukleinsyrorna, som är byggstenar i DNA och RNA, vilka kontrollerar reaktioner och egenskaper hos alla levande celler. Cellens mitokondrier (energifabriken) innehåller ett enzym, som bryter ner druvsocker under frigörande av energi. Magnesium aktiverar detta så väl som andra enzymer och har därför sin givna plats vid behandlingen av diabetes. Även cellens vätskehushållning och andning via mitokondrierna kräver medverkan av magnesium. Det är också nödvändigt för bindande av fosfaterna. Mineralet är nyckelelementet till kroppens alla vitala processer. Det stärker ben och tänder och förebygger kalkavlagringar på "fel" plats, gall-, njur- och tandsten. Det är magnesiumkomponenten, som gör tändernas emalj stark, alltså inte kalken enbart. Hög kalkhalt i födan ökar behovet av magnesium. Kalk – magnesium - fosfor bildar en triad i inbördes beroendeställning. Om ett av dem ökar utöver en viss gräns, kommer de övriga automatiskt att minska. De som har större tillgång till magnesium har större sinnesjämvikt och större kraft att bära motgångar.

Magnesium
År 1900 fick man i sig 1200 mg magnesium/dag, 1990 endast 200 mg. Benskörhet har tredubblats sedan 1950-talet. Kalktabletter urlakar skelettet, då de saknar magnesiumreceptorer. Magnesiumbrist fördröjer läkning av benbrott.

Källa: dr. Margaretha Hellsten, personlig kommunikation
Dr. Signe Danielsson, ur "Biologisk Medicin" nr. 1 1981, i huvudsak ett referat ur JI Rodales bok.

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. V

Mineralämnen

Lika viktig som vitaminer är mineralämnen för vår kropp. De behövs i de livsviktiga grundprocesser, som pågår i varje cell. Vitaminer och mineraler arbetar alltid tillsammans som t.ex. kalk och D-vitamin, selen och E-vitamin, magnesium och vitamin B 6, järn och C-vitamin och så vidare. De har också var för sig speciella uppgifter att fylla.

Liksom vitaminbrist ger mineralbrist klart markerade symtom såsom vid rakitis, struma, felaktig blodkoagulation, anemi m.m. Symtom som i muskulaturens sammandragningsförmåga, försvagade, nervstyrda reaktioner och rubbningar i hjärtverksamheten anses tyda på undernäring i cellerna av samma typ som förekommer vid vitaminbrist.

Kalcium

Kalcium är ett av våra viktigaste mineraler. Det behövs framför allt för skelettet och tänderna och måste ständigt tillföras med födan. Riklig försörjning med D-vitamin eller solljus och magnesium hjälper kroppen att ta upp kalcium och lagra det i benvävnaden. Oxalsyran i födan minskar kalciumupptaget. Därför behövs extra  kalktillskott vid oxalsyra rika grönsaker som spenat, kakao, rödbetor, persilja, choklad och rabarber.

Förekomst

Kalcium finns i bönor, nässlor, nypon, kålrabbi, alla kålsorter med mörkgröna blad och i  deras skaft, gräslök, pepparrot, maskrosblad, i sädesprodukter ochi olika nötter, kantareller, torkade dadlar och russin. Vår denaturerade kost idag kräver extra doser av kalktillskott. Vårt kalkupptag kan vara så dåligt att 60-80% av kalkinnehållet i maten passerar rakt igenom kroppen och försvinner med avföringen.

Foto: flickr. Brennesselkraut

Behovet

Proteinrik kost kräver större doser kalk likaså sötsaker. Detsamma gäller för bikarbonat och fosfor. En av våra största kalktjuvar är kaffet, det stjäl dessutom B-vitaminer. När man äter för mycket syrabildande kost, behöver kroppen kalk. Bisköldkörteln tar då kalk ur skelettet, som fälls ut i blodet. Då är det stor risk för njur- och gallsten. Inom skolmedicin opererar man bort bisköldkörteln och tror sig har löst problemet. Inom biologisk medicin tillförs kalk i homeopatisk form för att på så sätt balansera kalkspegeln.

Pastöriserad mjölk förstör kalkupptaget. Sverige är det land där man dricker mest mjölk, men är också landet med flest benbrott. Påståendet att mjölk skall ge starka ben är alltså inte korrekt. Pastöriserad mjölk belastar kroppen istället.

Havande och ammande kvinnor och kvinnor i övergångsåldern och gamla har ett större behov av kalk då kalkupptaget även  styrs av vår hormonbalans. Minskar östrogenet i övergångsåldern, minskar också kroppens förmåga att omsätta kalk. Brist på motion ökar kroppens utsöndring av kalk. Ligger man till sängs en längre tid förlorar kroppen 200 mg per dag. Många människor, som återhämtar sig efter en sjukdom, operation eller infektion, behöver större mängder av många näringsämnen inklusive kalcium, för att snabbare tillfriskna.

Kalkens Betydelse

Kalk är även viktig för många organfunktioner. Brist kan bland annat framkalla kramp hos barn. Kalk kan verka nervlugnande och smärtstillande som t.ex. i samband med tandläkarbesök. Kalk behövs i ämnesomsättningsprocesserna, den hjälper till att bilda de olika enzymer som behövs i matspjälkningsprocessen. För att kroppen ska kunna bilda interferon behöver den kalk, C-vitamin och D-vitamin. Interferon är det viktigaste signalämnet som kroppen tillverka mot infektioner. Kalk har ytterligare en betydelse. De som har en bra kalknivå klarar strålskador, amalgamsaneringar, elallergi och alla sorters allergi bättre än de som har en dålig kalknivå.

Rekommenderad dagsdos av kalk är 600 mg. Förlust genom faeces 600 mg, genom urin 175 mg och genom huden 50 mg. Absorption (upptag) ur födan är 20-70%.

För att täcka kalkförlusten bör intaget ligga på 2350 mg/dag.

Urbefolkningar får i sig: 6000-8000 mg/dag   

 Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv” 

 Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”

Margaretha Hellsten, muntlig kommunikation

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. IV

Vattenlösliga vitaminer

C-vitamin – Askorbinsyra

Vitamin C finns i nypon, paprika, bladgrönsaker, (kål, persilja, nässla, broccoli), svarta vinbär, jordgubbar, hjortron, tomater, acerola körsbär, citrusfrukter m.m. Även potatis innehåller C-vitamin, fast halten är inte så hög, men av betydelse med hänsyn till vår konsumtion. Även modersmjölken är rik på C-vitamin.

Vitamin C är mycket känslig för värme och oxidation genom luftens syre. Förlusterna vid matlagning kan bli mycket stora då askorbinsyra är vattenlöslig.

Långvarig brist orsakade förr den dödliga sjukdomen skörbjugg.

Immunförsvaret

 C-vitamin behövs för immunförsvaret, som skydd mot infektionssjukdomar som virus- och bakterieinfektioner samt reumatiska sjukdomar, allergier, och till bekämpning av främmande gifter. Det behövs även för fysiska, stressorsakade påfrestningar (t.ex. brännskador, benfrakturer, skador av våld, bestrålning, mentala eller beteendesjukdomar, åldrande). Vitaminet har viktiga antistressegenskaper och hjälper till med kroppens järnupptag. Rökare behöver stora doser C-vitamin men i syntetisk form kan det orsaka njursten.

Foto: flickr. Pucela Project

Brist på C-vitamin

Vid brist på C-vitamin blir det sjukliga förändringar i tänder och tandkött. Människor, som lätt får blåmärken eller ofta lider av näsblod har så gott som säkert svaga kapillärer och behöver därför extra tillskott av vitamin C. Vitamin C krävs för att sköldkörteln skall hålla sig frisk och för att stärka de större blodkärlens väggar. Vid brist sviktar dessa och blir uttänjda vilket betyder början till åderbråck.

Brist på C-vitamin kan orsaka mentala symtom som depressioner och trötthet. Andra symtom är blödningar i ögonen, en torr känsla i munnen och oförmåga att gråta, svullnader i benen och anemi (blodbrist). Liggsår hos operationspatienter läkte snabbare med C- vitamintillskott.

C-vitamin kan påverka insulinets effektivitet. Acetylsalicylsyra ökar kroppens utsöndring av vitamin C. Även antibiotika (tetracykliner) sänker kroppens C-vitaminhalt. Modersmjölken hos rökande mödrar innehåller betydligt mindre C-vitamin än hos icke rökande mödrar.

När nitrat, som finns bl.a. i kött, omvandlas i kroppen till nitrosaminer blir de farliga och kan orsaka cancer i magsäcken, matstrupen och urinblåsan. C-vitamin äger ett bra skydd mot nitrosaminbildningen. Ju mer nitrat man får i sig, desto mera C-vitamin behöver man.

C-vitaminets speciella funktioner

I varje levande cell används C-vitamin vid livets fundamentala ämnesomsättningsprocesser. Vidare har det vissa speciella funktioner, som hänger samman med de vita blodkropparna vilka bekämpar infektioner och i framställning av collagen. Collagen är ett bindemedel. De triljoner celler, som tillsammans bildar vår kropp, hålls samman av denna vävnad. Blir den skadad, skadas också brosk, senor och blodkärl vilket gör att bakterier och virus kan orsaka infektioner. Vitamin C stärker också bakteriernas naturliga fiender, fagocyterna och antikropparna. De senare neutraliserar även allergener, som förorsakar allergier, och som tar sig in i blodet i form av pollen, damm, mjäll.

Vitamin C påverkar bildandet av frisk benvävnad och underlättar läkningen av benbrott. Vid C-vitaminbrist blir benvävnaden mjuk och porös eller skör och bryts lätt även vid små påfrestningar. Benbrott är då mycket svårläkta.

”I naturen förekommande vitaminer kan man inte överdosera. Denna nackdel finns endast hos syntetiska vitaminer, då de saknar naturens balanserande sekundära ämnen. Det syntetiska vitaminet är gentemot det naturliga vitaminet visserligen jämställda i den kemiska formeln men inte som helhetsverkan. Den biologiska balansen mellan vitaminerna och deras ballastämnen är ännu en av naturens hemligheter. Visserligen kan konstgjorda vitaminer ge en viss ersättning, men då de saknar den levande verksamheten hos naturen, saknar de även den reglerande kraften.” Syntetiska vitaminer saknar även livskraften.

Dr. Vogel "Die Natur als biologischer Wegweiser"
Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi” 

-->

Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv”

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. IV

Vattenlösliga vitaminer 

B-vitaminer.

 De bästa B-vitaminkällor är obehandlad, ekologisk fullkornsäd, råris och näringsjäst.

B-vitaminfamiljen är ämnesomsättningens och nervsystemets vitaminer framför allt. De behövs för förbränningen i kroppen och är viktiga för ögonen. Utsätts vi för stress, psykiska påfrestningar eller liknande förbrukar vår kropp extra mycket B-vitaminer. Då gäller det att fylla på förrådet igen. Det kan ta från sex månader upp till två år och mer innan vitaminbrist visar sig. Trots att kroppen behöver ytterst små mängder, så berörs varje cell i kroppen. Det är tarmepitelet och blodbilden, som påverkas och ger en felaktig bild.

Brist på B-vitaminer orsakar matsmältningsbesvär och alla sjukdomar som är relaterade till nervsystemet som brist på koncentrationsförmåga, autism, sömnlöshet, hyperaktivitet, ADHD. Även håravfall orsakas av B-vitaminbrist och sprickor i mungiporna. I Tyskland får diabetiker B-vitaminer av läkarna.

Till B-vitaminernas största fiende hör alkohol. Den ökar behovet av vitaminer och förhindrar upptaget ur maten, likaså p-piller. Vid de senare märks psykiska förändringar som koncentrations- och minnessvårigheter. Genom att ge ett enskilt B-vitamin i stora doser motverkas upptaget av de andra B-vitaminerna. Bra källor är näringsjäst, obehandlade, ekologiska sädesprodukter och råris. Någon enskild B-vitamin förekommer i bönor, ärter, nötter, mjölk, mesost, grönsaker, bananer, potatis och mjölksyrade produkter. B-vitaminfamiljen består av följande 14 vitaminer:

B1 – Tiamin, B2 – Riboflavin, B3 –Niacin, B6 – Pyrodoxin, B12 – Cyanocobalamin, Biotin, Kolin, Folsyra, Inositol, PABA – Para-Aminobensoesyra, B5 – Pantotensyra, B13 – Orotinsyra, Pangaminsyra, B17 – Laetril

Foto: flickr. Biblioteca BCBL

-->

Vitamin B1 – Tiamin, Vitamin B2 – Riboflavin, Vitamin B3 - Niacin (Nikotinsyra och nikotinamid) har ungefär samma indikationer som jag nämnde ovan.

Vitamin B6, Pyrodoxin är viktig vid graviditetsillamåendet. Brist hos spädbarn, som får värmesteriliserade mjölkprodukter fattiga på vitamin B6, kan få svåra konvulsioner. Brist under längre tid kan bland annat orsaka tandkaries. Det är mycket värmekänsligt. Protein i kosten behöver B6. Det kallas även anti-allergivitamin.
Vitamin B12, Cyanocobalamin
 B12 finns i vegetabiliska födoämnen endast i mjölksyrade produkter. B12 är absolut nödvändigt för cellernas normala funktioner men det är i synnerhet benmärgen, nervsystemet och mag- tarmkanalen, som är mest beroende. Vitamin B12 har använts bl.a. vid reumatiska lidanden, muskelförtvining, migrän och bältros. Äldre med mentala rubbningar har svarat positivt på B12, likaså yngre med mentala besvär. 

Vitamin B5, Pantotensyra

Pantotensyra och pyrodoxin är absolut nödvändiga för kroppens skyddsmekanismer mot infektioner. Pantotensyra är dessutom viktig som skyddande medel mot stress och vid astma. Det finns även i bidrottninggelé.
Biotin
Medicinsk forskning har funnit att det kan finnas samband mellan biotinbrist och spädbarnsdödlighet. Biotinmängden i levern hos spädbarn, som plötsligt dött, har varit ovanligt låg. Samtidigt vet man, att barnen varit utsatta för ett sjukdomstillstånd, som kan ha satt hela organismen under stress.
Kolin är bland annat viktig för kroppens framställning av sköldkörtelhormoner.
Folsyra 

Enligt senaste forskningsrönen  spelar brist på folsyra en avgörande roll vid störningar under graviditeten. Missfall och andra komplikationer är vanligare hos de kvinnor, som har brist på folsyra. Folsyrans huvuduppgift består i regleringen av proteinämnesomsättningen i centrala områden. Man tillmäter vitaminet stor betydelse vid celltillväxt och cellförnyelse. Detta förklarar varför gravida behöver mera folsyra. För embryons utveckling, förstoring av livmodern, uppbyggnad av moderkakan och ökningen av blodvolymen krävs det stora mängder "byggmaterial", som måste bearbetas med hjälp av folsyra. Enligt undersökningar äter gravida endast 1/3 del av den nödvändiga folsyran. För lång brist på folsyra kan leda till missbildningar. De första 20-25 dagar är viktigast, då celldelningar är störst, eftersom det läggs grunden för nervsystemet och de andra organen.

B-vitaminfamiljen samarbetar med vitamin C som jag berättar om i nästa inlägg den 23/5

Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”
Dr. Vogel, Gesundheitsnachrichten, april 1993

Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv”

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. IV

Fettlösliga vitaminer

Det finns två grupper av vitaminer, de fettlösliga och de vattenlösliga. Fettlösliga vitaminer kan kroppen lagra men inte de vattenlösliga, dem måste man tillföra varje dag. De flesta vitaminer påverkas och försämras i samband med tillagning av mat och är känsliga för luft, ljus och upphettning.

 A, D, E och K är fettlösliga Vitaminer. 

Vitamin A 

Vitamin A är egentligen en ren animalisk produkt men det finns många vegetabilier, som är goda vitamin A-källor. De innehåller så kallade provitaminer, till exempel betakaroten, ett förvitamin, som omvandlas i kroppen till A-vitamin. Morötter är en av våra finaste källor för A-vitamin. Det bästa möjliga får vi ut av dem genom att tugga dem mycket noga och tillsätta lite fett. Man kan också koka dem lätt. Vidare finns betakaroten i aprikoser, paprika, smör, mjölk, nypon, tomater, grönkål, nässlor, spenat, persilja och sallad.

Genom brist på vitamin A får man sämre syn, särskilt på natten. Större brister leder till svullna och inflammerade ögon där till slut hornhinnan förstörs. Även slemhinnorna på olika ställen i kroppen torkar ut och man blir lättare mottaglig för infektioner. Även torr hud och hudutslag, sterilitet och minskad tillväxt orsakas av A-vitaminbrist, som även kan leda till blindhet.

Moderna belysningsförhållanden inomhus, särskilt stark kontorsbelysning och mycket TV-tittande tömmer snart kroppens A-vitaminförråd. Ju större kemiska påfrestningar (luftföroreningar, rökning, konstgjorda tillsatser i näringsfattiga "färdiga" rätter) desto mer A-vitamin i naturlig form behövs det. Även äldre människor med trög matsmältning behöver större doser.

Sjukdomar, som angriper lever, njurar och matsmältningsapparaten, går hårt åt kroppens förråd av A-vitamin. Detsamma gäller åkommor på andningsorganen.

Stenar i urinblåsan och njurarna bildas vanligen av brist på vitamin A. A-vitaminets uppgifter är att bygga upp och bibehålla en kraftig benstruktur och hållfast tandemalj och för en normal produktion av röda och vita blodkroppar. Vitamin A arbetar bättre tillsammans med E-vitamin och zink.

Foto: flickr. forslundagymnasiet

Vitamin D
Vitamin D får man  genom solbestrålning. Det finns ett provitamin i huden, som omvandlas till vitamin D genom solbestrålning. Genom smogförhållandena i industrialiserade länder reduceras dock starkt de D-vitaminproducerande solstrålarna.

D-vitaminet är annars en ren animalisk produkt, som förekommer riklig i fisklever. Utan vitamin D kan kroppen inte tillgodogöra sig kalk och fosfor. Stor brist innebär rakitis eller engelska sjukan och indirekt osteoporos (benskörhet). D-vitaminet fungerar bäst tillsammans med en kombination av lättupptagligt kalk och magnesium.

Foto: flickr. selenajupiter

Vitamin E
De bästa källorna är solrosfrön och vegetabiliska, kallpressad solrosolja och  särskilt vetegroddsolja samt oraffinerade sädesprodukter och groddar.

Vitamin E fungerar som antioxidationsmedel, det skyddar mot härskning av de fleromättade fettsyrorna vi äter. Det har blivit känt som antisterilitetsvitamin, behövs  vid cirkulationssjukdomar då det transporterar syre i blodet, vid rökning, fönstertittarsjuka, högt blodtryck, ålderskrämpor samt hudsjukdomar. E-vitamin är också viktig för att bilda vävnadshormoner. Det är även bra för att bygga upp hjärnan. Brist medför ökad tendens till sönderdelning av de röda blodkropparna.

Foto: flickr. annkarlstedt

Vitamin K
Vitamin K är koaguleringsvitaminet. Utan vitamin K skulle vi förblöda om vi gjorde oss illa. Det finns vitamin K1 och K2. K1 finns huvudsakligen i gröna blad såsom spenat, grönkål, broccoli, vitkål. K2 bildas genom bakterier i tarmen. Den förmågan finns inte hos nyfödda barn.

Foto: flickr. ETH Nyheter

Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”

Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv”

Vattenlösliga vitaminer tar jag upp i nästa inlägg den 9/5

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. III

Kolhydrater del IV 

Fortsättning från 28/3

Råris
Råris är en förnäm näringskälla för mineraler och framför allt B-vitaminer. Men även på råriset skalade man bort den näringsrika silverhinnan och lämnade kvar den stärkelserika men näringsfattiga kärnan som endast fyller magen men inte ger någon mättnadskänsla.

Låt oss titta lite närmare på riset. Annelies Schöneck skriver i sin bok "Säd i daglig Kost" om råris:
"Endast en bråkdel av risskördarna kommer i handeln som råris. Det allra vanligaste är att man slipar bort de skikt av riskornet, som innehåller mineraler, fetter och vitaminer. Kvar är då mjölkärnan, som består av stärkelse och protein, med enbart rester av silverhinnan och aleuronskiktet. Proteininnehållet minskar bara obetydligt genom poleringen. Proteinet är inte - som i våra inhemska sädesslag - enbart koncentrerat till randskikten i riskornet utan finns fördelat i hela kornet. Annorlunda är det med vitaminerna. Halterna av B1-vitaminet sjunker från 0,4 mg per 100 g i opolerat ris till 0,09 mg i polerat.
 
Vid ensidig risnäring uppstår bristsjukdomen beri-beri. På grund av att organismen inte kan bearbeta isolerade kolhydrater om den inte också får B-vitaminer, framför allt B1-vitamin, sker det ett slags förgiftning i kroppen med svåra ämnesomsättningsrubbningar till följd.

Beriberi-sjukdomen, som kallats Österlandets gissel, och som beror på en inflammation i nerverna och muskulaturen, är sedan gammalt känd särskilt bland de ostasiatiska folken. Mot slutet av 1800-talet fick emellertid sjukdomen en enorm spridning, då den moderna kvarntekniken vann insteg där. Helkornsriset ersattes så småningom med det polerade riset, från vilket grodden och det silverglänsande ytskiktet avlägsnats.

Foto: flickr. joergreschke 

Risfält

Hur man upptäckte B-vitaminerna, gick till på följande sätt: år 1886 sändes en holländsk regeringskommission till Nederländska Indien för att ta reda på orsaken till den enorma utbredning beriberi-sjukdomen fått där. Christiaan Eijkman, en holländsk läkare, tillhörde denna kommission. När han av en tillfällighet kom att fästa sig vid att hönsen i den hönsgård, som tillhörde det militärsjukhus där Eijkman arbetade, förekom sjukdomssymtom som liknande beriberi-sjukdomens. Han fann då att hönsen utfodrades med polerat kokt ris från sjukhusets kök. Efter en tid kom en ny kock till sjukhuset. Denne vägrade att lämna ut riset från köket till hönsgården. Då tvingades man köpa in oskalat ris till hönsfoder. Efter denna förändring av hönsens utfodring försvann beriberi-sjukdomen mycket snabbt bland hönsen.

Råriset i kosten.
I kroppen påskyndar riset utsöndringen av vätska och avlastar därmed olika organ i deras funktioner. Riset har en hög halt av kalium, som tillsammans med kalcium, magnesium, olika mineraler och spårelement kan bidra till att kroppens vätskebalans regleras. Därmed avlastas hjärtat i sin verksamhet och njurarnas funktioner understöds. På grund av sin lättsmälthet och sina uppbyggande krafter är riset särskilt lämpligt för äldre människor. Risdiet är ett beprövat hjälpmedel vid högt blodtryck, svaga njurar och vattenansamling i kroppsvävnaderna. Även den som vill gå ner i vikt, kan använda sig av ris och lägga in en risdag i veckan.

Under vårt liv förbrukar var och en av oss nittio ton föda. Det skulle vara intressant att veta, hur mycket av de nittio ton som består av tomma kalorier och kroppsbelastande ämnen och hur mycket av det, som kroppen verkligen kan använda sig av.

Henning Karström "Rätt kost - grunden för god hälsa"
Annelies Schöneck "Säd i daglig kost".

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. II

 Kolhydrater del III 

 fortsättning från 14/3

Sädeskornets självmordspaket
Sädeskornet i sig är en helkonserv. Genom att mala det förstörs kornets helhet. Enzymerna, som i hela kornet verkar för uppbyggnad och leder till groning av kornet, har i mjölet däremot en negativ effekt, nämligen den att substanserna bryts ner och orsakar åldringsprocesser. All ursprunglig tillredning av säd har ett gemensamt: man använde aldrig annat än färskt fullkornsmjöl, det vill säga hela sädeskornets alla beståndsdelar såväl skal som grodd och kärna. Därför rekommenderas det en sädeskvarn för att verkligen får ut det mest möjliga ur vår kost.

Varje sädeskorn består av små celler. I varje av dessa celler finns ett litet hålrum omgiven av en membran. I detta hålrum finns det inbakat ett självmordspaket, som består av hydrolasenzymer, s.k. upplösningsenzymer. Lysosomer är viktiga delar av cellen, det är ytterst små blåsor i cellens protoplasma som innehåller cellupplösande enzymer. När lysosomorganellerna (organeller är en liten del i en encellig organism) spricker sönder vid malningen, börjar de med en gång sitt förstörelsearbete genom att de spjälkar sönder cellinnehållet i de minsta smulorna och tillsammans med de överallt närvarande nedbrytningsbakterierna och mögelsvamparna bryter de ner mineralerna. Lysosomorganellerna spjälkar 36 ferment (enzymer). Dessa ferment eller enzymer bränner upp allt som finns i deras väg, både främmande och egna substanser. Först dör en cell, sedan dör flera celler och så småningom dör hela organismen.  Det som blir kvar är endast några levande makromolekyler, avkortad LM. LM är minsta, kemiskt olika strukturerade byggstenar hos växt- och djurceller som efter deras sönderfall ej mineraliseras utan upprätthåller livsprincipen.

Orsak till glutenallergi
Odlarna lägger sig vinn om att få fram vetesorter med så mycket gluten som möjligt för att ge bakverken större volym. Då man samtidigt ta bort alla andra näringsämnen från sädeskornet, blir det endast gluten och tomma kalorier kvar. Det kräver större kvantiteter vitaminer och mineraler, för att kunna bilda enzymer, som kan bryta ner detta. Följden blir, att risken för glutenallergi blir ännu större. Så rensar men kemiskt kliet, där alla vitaminer och mineraler finns och som man avlägsnade förut, för att göra det glutenfri och sälja till glutenallergiker.

Vilseledande reklam
Fibrerna i fiberberikade produkter som bröd är kemiskt behandlade och därför utan några som helst näringsämnen. Det råder ett missförstånd att mörkt bröd är mera hälsosam än ljust bröd. Det mörka brödet tillverkas oftast av råg, som har befriats från både kli och grodd. Det finns vetemjölsbröd, där man tillsätter några hela eller krossade korn och kallar det för fullkornsbröd, allt för att vilseleda kunderna.

Foto: flickr. Marc Godorr
veteåker

Dinkel
Dinkel är ett ursädeskorn, som har odlats i Sverige sedan stenåldern fram till 1960-talet och som nu har återupptäckts. Dr. Gottfried Hertzka och dr. W. Strehlow från Tyskland har skrivit en avhandling om dinkel. Den skall odlas på ekologiskt sätt och ställer inga större krav på jordmån. Den trivs på sand- och myrmark och alldeles särskilt på kalkstensgrund.

Dinkel har högre proteinhalt och annorlunda aminosyrasammansättning än vete. Det har hög halt av magnesium och fosfor samt vitamin B1 och B2. Dessutom innehåller det ett ämne, som heter tiocyanat eller B 17, ett tämligen nyupptäckt vitamin, som anses cancerhämmande. Dinkel innehåller vattenlöslig gluten och har mycket goda bakegenskaper. Dinkelkost stärker det kroppsegna immunförsvaret och dinkeldiet är beprövad vid följande sjukdomar: eksem och allergi, reumatiska sjukdomar, mag- och tarmbesvär m.m. Enligt dr Hertzkas 40-åriga erfarenhet finns positiva resultat av dinkel som cancerdiet samt vid de ovannämnda sjukdomarna som fastekur. Hittills har inte någon dinkelallergi eller annan dinkelintolerans kunnat observeras. Dinkelkornet är omgivet av ett tättsittande skal, som skyddar kärnan inuti för miljögifter och gör kärnans hinna lättsmält. Det krävs en särskild skalprocedur och en specialbyggd skalmaskin för att avlägsna skalet som är väldigt hård. Dinkel är alltså ett mycket högvärdigt sädesslag.

Om man jämför priserna på fullvärdiga, näringsrika produkter med undermåliga näringsfattiga sådana får man ut mycket mer ekonomiskt och i form av bättre hälsa av de förra.

Life Care Association ”Lifecare – Verbessern der Lebenschansen”
W. Ostertag, Lebende Makromoleküle als Lebenselixier

Nästa inlägg den 11 april handlar om ris

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. III

Kolhydrater del II
fortsättning från 28/2

I årtusenden har människan livnärt sig på grödorna, som de skördades på fälten. Men så kom tekniken och med den började vi lägga grunden till våra sjukdomar. Man skalade av sädeskornet, man tog bort kliet, som innehåller mineraler, och vetegrodden, som innehåller E-vitamin. Det som blev kvar blev den stärkelserika cellkärnan, som visserligen är fattig på vitaminer och mineraler, men som har den omtyckta vita färgen. Denna kärna innehåller gluten. Man arbetar hårt på att få en så glutenrik mjölsort som möjligt, för att brödet skall jäsa upp ordentligt och bli riktigt fluffigt. Det blir på bekostnad av vår hälsa, där läggs grunden för glutenallergi.

Sädesprodukter

Låt oss titta lite närmare på sädesprodukterna. I vetekliet finns något som heter fytinsyra. Den binder mineralämnen till sig så att kroppen har svårt att komma åt dem. Men jäser man degen i fem timmar eller lägger kliet i blöt i filmjölk eller annan syrlig vätska, så bryts fytinsyran ner och kroppen kan tillgodogöra sig mineralerna och vitaminerna.

Flingorna vi köper i affären är värmebehandlade vilket gör, att även där binds fytinsyran och kroppen kommer inte åt näringsämnena. istället kan man färskmala flingor och lägga dem i blöt under natten. Våra matsmältningsorgan är nämligen så pass degenererade, att vi inte skulle klara av att tugga färska sädeskorn så länge till dess de blir lättsmälta för oss.

Foto: flickr. Giåm, 
rågåker

När man upphettar sädesprodukter genom kokning och bakning under höga temperaturer förstörs en del vitaminer och andra vitala ämnen. B-vitaminer, de viktigaste vitaminerna i sädesprodukter, förstörs vid en temperatur över 160 °C.

Det som är lika för alla sädesprodukter är de tre "V"n som står för värme, vatten och vila. För att sädesprodukter skall bli lättsmälta, behöver de mycket vätska, lång tid på sig för jäsning och värme. När brödet är bakad, kommer efter en vecka aromen fram ordentligt. Omedelbart efter utmalningen förstörs näringsämnena i mjölet, vilket därför bör användas inom en kvart.

Alla sädesslag är rika på olika mineraler. Använder vi korn så är det dessutom rikt på kisel, medan råg är rikt på kalcium och fluor eller fluorkalk, vilket stärker tänderna. Havre innehåller dessutom ett enzym som är bra för nervsystemet. Utöver våra vanliga sädesslag kan även nämnas hirs som en förnäm kiselkälla, bovete som har en hög halt av den livsnödvändiga aminosyran lysin och majs. Men om man har en ensidig kost på majs kan man råka ut för bristsjukdomen pellagra. Denna sjukdom är förknippad med hudförändringar, svåra tarmstörningar  och psykiska rubbningar då majs saknar vissa B-vitaminer och aminosyror. Därför utgör majs tillsammans med bönor en fullvärdig kost.  

Annelies Schöneck ”Säd i daglig kost”

Varför man skall använda färskmalet mjöl berättar jag i nästa inlägg den 28/3
 

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. III

Kolhydrater del I

”Den mänskliga kroppen består av samma ämnen som finns i växterna i en mycket fin balans och när denna balans rubbas uppstår sjukdom.” ’Abdu´l-Bahá
ogranskad översättning.

Kolhydrater behövs för bildandet av energi i kroppen och viktiga funktioner i ämnesomsättningen. Komplexa kolhydrater finns endast i växter och delas in i sockerarter, stärkelse, cellulosa och fibrer.

Det finns så kallade snabba och långsamma kolhydrater beroende på vilka sockerarter de består av. Kolhydrater i form av sockerarter ger oss snabb energi. De finns i frukt, grönsaker, maltsocker, rör- och betsocker, torkad frukt, honung, stevia och frystorkade sockerrör. De ger oss vitaminer, mineraler och enzymer. Stevia intar en särställning. Den är 250 gånger sötare än socker och påverkar inte blodsockret.

Maltsocker har en låg sötningsgrad då den bildas av stärkelse när sädeskornen gror. Mjölksocker i form av laktos finns i mjölkprodukter. Fullrörsocker är det bästa sockret men tyvärr svårt att få tag i. Man kallpressar sockerrör och torkar melassen utan raffinering på ett mycket skonsamt sätt.

Så finns det tomma kolhydrater som i alla vitt mjöl- och vitt sockerprodukter som inte tillför kroppen någon näring utan ta ifrån den istället. Dessa kolhydrater ger varken energi, mättnadskänsla  eller uthållighet.

Uppställningen nedan och diagrammet om snabba, tomma kolhydrater talar sitt eget språk.

Stiftelsen Biodynamiska Produkter produktinformation

Kolhydrater i form av lösliga fibrer och stärkelse bryts ner långsamt och ger oss uthållighet. Stärkelse förekommer enbart i växterna. Den är uppbyggd av glukos och är huvudbeståndsdelen i vete, majs, potatis och arrowrot. Stärkelse spjälkas till glukos i matsmältningskanalen. När frukt och bär mognar omvandlas stärkelse till socker. När potatis fryser, bildas socker. När baljväxter och sädesslag mognar omvandlas socker till stärkelse. Stärkelse förklistras i vattenlösning.

Vi behöver bland annat kolhydrater i form av fibrer och cellulosa så att tarmarna sköter sig och för att balansera blodsockret. Olösliga fibrer och cellulosa kan vi inte bryta ner, vi saknar enzymer, men de behövs som bulkmedel för att öka volymen i tarmen. Men till det behövs även mycket vätska, annars blir det motsatt effekt. Kolhydrater är lika livsviktiga som de andra ämnena. Att banta utan kolhydrater kan bli livsfarligt för kolhydratomsättningen i cellerna är en av de viktigaste funktionerna.

Det mesta av näringen sitter i skalet på biologiskt odlade frukter och grönsaker. Därför bör man alltid använda skalet eller koka en näringsrik buljong eller soppa på det.

Nästa inlägg den 14/3 kommer att handla om sädesprodukter som de bästa fiberrika kolhydratkällorna för uthållighet.

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. II

Protein

Vår kropp behöver protein för att bygga upp cellerna. Protein är så att säga kroppens byggstenar. Det består av tjugo aminosyror av vilka tolv är essentiella för vuxna och tretton för barn. Förr var åtta aminosyror essentiella för vuxna och nio för barn. Med essentiella menas livsnödvändiga, som måste tillföras kroppen då den inte kan tillverka dem själv. Enligt en kanadensisk undersökning har behovet ökat till tolv respektive tretton olika essentiella aminosyror på grund av miljö- och leverskador och ej endast åtta respektive nio. Genom professor Kollaths forskning vet man att det är av betydelse att aminosyrorna är naturliga och inte denaturerade som i sojaköttprodukter. Dagsbehovet av protein ligger på ett gram per kilo kroppsvikt per dag. Protein behövs som bärare för vitaminer och mineraler till cellerna.

Animaliskt protein

Med det animaliska proteinet tillför vi även alla ämnen djuren har behandlats med oavsett om det är tillväxthormoner, antibiotika m.m., som lagras i djurens kroppsvävnad och därigenom belastar i sin tur våra organ. Har djuren uppfötts med hormoner så kan det bli extra vanskligt för oss. Kycklingkött har sämst kvalité p.g.a. stressuppfödningen. Stresshormonerna lagras i djurens kroppar och överförs sedan till vår kropp.

Urinsyra, som finns i allt kött men framför allt i fläskkött, orsakar bl.a. reumatiska och allergiska sjukdomar, , muskelvärk m.m. Nitratet i köttet omvandlas till nitrit i kroppen, som är cancerogent. Enligt professor Jan Åke Gustafsson bildas cancerogena ämnen vid grillning och stekning av kött redan från 75°C.

Animalisk protein är mera hårdsmält för levern än surmjölksprodukter och är orsak till förstoppning då kött inte innehåller några fibrer. Ligger det länge kvar i tarmen bildas det förruttnelsebakterier eftersom kroppstemperaturen är 37°. Det är samma sak som att låta köttet ligga i rumstemperatur i flera dagar.

Foto: flickr. Von Hepp
potatis

Kostomläggning

Lägger man om kosten till vegetarisk, bygger man upp en ny tarmflora med mjölksyrebakterier. Vegetariska proteinkällorna är alla sorters baljväxter som bönor och ärter, nötter, svamp, men framför allt potatis, sojabönor och vetegräs där vi har det fullvärdiga proteinet med alla livsnödvändiga aminosyror. Torkat vetegräs inta en särställning då det innehåller tre gånger mer protein än oxkött. Även surmjölksprodukter är att rekommendera då de har hela komplexet aminosyror, är lättsmälta för magen och har en gynnsam inverkan på tarmfloran. Däremot skall man vara försiktig med att föda upp barn med komjölk, som forskningen har visat. Enligt dr. Bruckner löper de större risk att utveckla barndiabetes än bröstmjölkuppfödda barn. Man misstänker kaseinet i komjölken som orsak.

Det finns en del barn, cirka en tredjedel, som reagerar med sjukdomar, när de får komjölksprodukter. Mjölk hämmar aptiten hos många barn vilket kan ha till följd, att de inte äter tillräckligt med andra viktiga livsmedel. Man har ingen statistik, men intrycket att barn som dricker lite eller ingen mjölk i genomsnitt uppvisar bättre resultat i skolan än mjölkdrickande barn. Dessa barn har lätt för att få eksem eller är ofta sjuka i slemhinnorna, så kallade förkylningar, det vill säga, hela tiden återkommande infektioner med svullnad och inflammationer i lymfkörtlarna och halsmandlarna. Atopiska eksem orsakas av komjölksprodukter. När man ska undvika mjölkprodukter av hälsoskäl beror det alltid på det artfrämmande proteinet, inte på grund av fettet.

 foto: flickr. Protophotogsl 
sojabönor

Växtprotein den bästa proteinkällan

Enligt dr. M. O. Bruker, överläkare på sjukhuset Lahnhöhe i Tyskland, för invärtes sjukdomar, kan man bota fyra grupper sjukdomar, som anses obotliga, enbart genom att ta bort animaliskt protein. Dessa grupper är:

1) vissa reumatiska sjukdomar, 2) vissa hudsjukdomar, 3) många allergiska sjukdomar, 4) kärlsjukdomar och högt blodtryck.

Dagens forskning i näringslära är knuten till kemisk-analytisk forskning i laboratoriet. Här saknas verklighetens kontroll, det vill säga, de av många läkare gjorda iakttagelserna hos de sjuka. Därför blir det oftast motsägelsefulla resultat. Den medicinska vetenskapen bryr sig inte om kosten hos den friska och sjuka människan utan har överlämnat ansvaret till näringsforskare i laboratoriet och inte till dem, som står vid sjukbädden. Industrin i sin tur förlitar sig på den kemisk-analytiska vetenskapen, som är långtifrån läkarerfarenheten.

Att endast animaliskt protein innehåller alla essentiella (livsnödvändiga) aminosyror är en villolära som ännu idag är utspridd fast det är känt sedan 50 år att det även i växter finns alla essentiella aminosyror. Nobelpristagaren Max Planck har uttryckt det så: "Vetenskapens irrläror behöver 50 år innan de avlöses av nya insikter därför att inte endast professorerna måste dö ut utan även deras lärjungar".

foto: flickr.com, bsmart, Stockholm

Allt proteinbehov kan täckas med förtäring av växter.

För att bättre kunna bedöma proteinproblemet måste vi ta ställning till människans dagliga proteinbehov. Vi får svaret genom naturen. Spädbarnet utvecklas med modersmjölken så bra, att det under mindre än ett år fördubblar sin vikt. Slutsatsen måste bli, att alla näringsämnen och andra biologiskt verksamma ämnen måste finnas i optimal mängd i modersmjölken, om man inte vill förebrå naturen att den har skapat en undermålig produkt.

Man får alltså ta modersmjölken som modell för proteinbehovet. Den innehåller endast 1,4-2% (max 2,5 %) protein. Så lite protein behöver organismerna under en tid av starkaste tillväxt och uppbyggnad. Tillväxthastigheten hos en människa avtar kontinuerligt och slutar vid en viss ålder. Därför kan det antas, att behovet av uppbyggande proteiner blir mindre med tilltagande ålder. Den procentuella proteinandelen av hela näringsbehovet är därför inte högre än 2%.

nötter är en bra proteinkälla, foto: flickr.com, anna_t

I jämförelse med modersmjölken innehåller komjölken 3,5% protein. Man skulle därav kunna dra slutsatsen, att proteinbehovet för människan som en förnuftsvarelse och uttryck för högre andlig utveckling är mindre än för djuren.

Jämför vi därför proteinhalten i växter med halten protein i modersmjölken, har de en genomsnittshalt om 3 % vilket ger en fingervisning om hur små proteinmängder, som är avsedda för människan, behövs förutsatt att hon använder sig av växter som näringskälla.

Helma Danner, ”Die Naturküche”

”Under alla omständigheter skall ni utöva måttlighet” Bahá’u’lláh ”Aus dem Kítáb-i-Badí”, ogranskad översättning
”Den mänskliga kroppen består av samma ämnen som finns i växterna i en mycket fin balans och när denna balans rubbas uppstår sjukdom.” - ‛Abdu’l-Bahá ogranskad översättning

Vad är det vi betalar för?

Vi blir äldre, men blir vi friskare? Sjukvården talar sitt eget språk. Barnsjukdomar som ADHD, autismen och överaktivitet har ökat lavinartad, likaså våra folksjukdomar som cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och orsaken till det kan vi bland annat söka i den näringsfattiga kosten. Även brottslighet har kunnat kopplas till näringsbrist. Visst mår vi bättre till kropp och själ om vi är friska.

Man klagar över den dyra maten. Blir maten billigare, så blir också kvalitén sämre. Det vi borde kräva är ekologiskt odlade, obehandlade och fullvärdiga produkter om man är mån om sin hälsa.

Dramatisk minskning av näringsinnehållet i maten
Tyska forskningsresultat från Schwarzwald Sanatorium i Obertal har konstaterat att matens innehåll av vitaminer och mineraler i frukt och grönsaker har minskat mycket mellan 1985 och 1996. (Källa: Foodwire)

I broccoli har innehållet av kalcium minskat med 68%, B-vitaminen folsyra med 52 % och magnesium med 35%. I spenat har magnesiuminnehållet sjunkit med 68 procent, vitamin B6 med 59 procent och vitamin C med 58 %. I bananer har innehållet av kalcium minskat med 12 procent, folsyra med 84 procent, magnesium med 13 % och vitamin B6 med 92%. I jordgubbar fann man 14% lägre halt kalcium och 67% mindre vitamin C. Äpplen innehöll 80% mindre vitamin C, men i gengäld en ökning av kalcium- och magnesiuminnehållet med 12 respektive 20%.

Ett annat exempel: järninnehållet i 1 hg livsmedel i följande produkter, där man lade om från ekologisk odling till konstgödselodling.

I Tyskland på 20-talet.................USA på 60-talet ............Livsmedelsverket 1988


Mandarin ........57 mg ................. 0,4 mg............................ 0,16 mg
Sallad.............. 38 mg ................. 2,0 mg ............................0,65 mg
Russin ............ 20 mg.................. 3,5 mg............................ 2,40 mg
Lök ................. 41 mg .................. 1,0 mg............................ 0,35 mg
Bananer.......... 18 mg .................. 0,7 mg ........................... 0,44 mg


Rekommenderad dagsdos är 10-18 mg/dag
För att få dagsbehovet av järn bör man med dagens näringsinnehåll i konventionellt odlad mat äta:
5,1 kg lök eller 2,8 kg sallad eller 0,8 kg russin eller 1,8 kg tomater eller 4,9 kg bananer eller 11,2 kg mandariner.

I organiskt odlade tomater finns det ca 1,900 mg järn/hg, i konstgödselodlade 1mg/hg. Källa: dr. Margaretha Hellsten och dr. Anders Tegeman, (personlig kommunikation)

Näringsinnehåll av vitaminer och mineraler i ekologiskt odlade sädesprodukter:
En jämförelse mellan fullkornsmjöl och siktat mjöl
fullkornsmjöl av .................................siktat mjöl .........................förlust i %
vete eller råg mg/kg ...........................mg/kg ................................ mg/kg

Tiamin, B1 .........5,1 ...............................0,7 ...................................... 86
Riboflavin, B.. .. 21,3............................. 0,4 ...................................... 69
Niacin, B3...... ..57,0 ............................. 7,7........................................86
Pyrodoxin, B6... 4,4.............................. 2,2 .......................................50
Vitamin E.........24,0............................. 0,0....................................... 100
Provitamin A.... 3,3.............................. 0,0....................................... 100
Järn ................ 44,0............................. 7,0........................................ 84
Koppar ..............6,0.............................. 1,5 ....................................... 75
Magnesium... 250,0..........................120,0.........................................52
Mangan........... 70,0 ...........................20,0.........................................71
Kalium .........4730,0 .......................1150,0 ........................................76
Kalcium......... 120,0 ...........................60,0....................................... 50

Källa: Helma Danner, ”Vollkornbrote, vitalstoffreiche Vollwertkost ”

Dagsbehovet av följande näringsämnen är mg/dag:

Tiamin, B1.................................................... 1,1-1,4
Riboflavin, B 2............................................. 1,2-1,7
Niacin, B3.....................................................14-18
Pyrodoxin, B6...............................................1,5-2,1
Pantotensyra................................................ 4-7
Vitamin E..................................................... 8-10
Provitamin A........ .......................................0,8-1
Järn .............................................................10-18
Koppar ........................................................1,5-3
Magnesium..................................................300-350
Mangan........................................................2-5
Kalium.........................................................1,9
Kalcium ......................................................600-800

Vetemjöl från konstgödselodlad säd innehåller:
Fullkornsmjöl av graham ...................................vetemjöl..................... förlust i %
.............................mg/kg...................................... mg/kg

Tiamin, B1................ 0,4...................................... 0,1...................................98
Riboflavin, B 2 ........ 0,13..................................... 0,05.................................96
Niacin, B3 .................4,0...................................... 0,9...................................98
Pyrodoxin, B6.......... 0,35..................................... 0,15.................................97
Pantotensyra uppgift saknas................ uppgift saknas............ uppgift saknas
Vitamin E ................ 1,4 .................................... 0,0...................................100
Provitamin A........... 0,0 .................................... 0,0...................................100
Järn.......................... 5,0..................................... 1,0.....................................98
Koppar ....... uppgift saknas................. uppgift saknas............. uppgift saknas
Magnesium. uppgift saknas................. uppgift saknas................................ 92
Kalium................ 380,0................................. 120,0..................................... 97
Kalcium................. 35,0................................... 22,0..................................... 72

Källa: Statens livsmedelsverk, livsmedelstabell 1993

Rågmjöl från konstgödselodlad säd innehåller:
...............................................Fullkornsmjöl av råg mg/kg

Tiamin, B1 ................................................................0,30
Riboflavin, B 2 ........................................................ 0,13
Niacin, B3................................................................. 1,0
Pyrodoxin, B6.......................................................... 0,35
Pantotensyra ........................................... uppgift saknas
Vitamin E................................................................ 0,8
Provitamin A .......................................................... 0,0
Järn......................................................................... 3,3
Koppar ..................................................... uppgift saknas
Magnesium ..........................................................110,0
Mangan ................................................... uppgift saknas
Kalium ............................................................... 410,0
Kalcium ................................................................35,0

Källa: Statens livsmedelsverk, livsmedelstabell 1993