Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. III

Kolhydrater del II
fortsättning från 28/2

I årtusenden har människan livnärt sig på grödorna, som de skördades på fälten. Men så kom tekniken och med den började vi lägga grunden till våra sjukdomar. Man skalade av sädeskornet, man tog bort kliet, som innehåller mineraler, och vetegrodden, som innehåller E-vitamin. Det som blev kvar blev den stärkelserika cellkärnan, som visserligen är fattig på vitaminer och mineraler, men som har den omtyckta vita färgen. Denna kärna innehåller gluten. Man arbetar hårt på att få en så glutenrik mjölsort som möjligt, för att brödet skall jäsa upp ordentligt och bli riktigt fluffigt. Det blir på bekostnad av vår hälsa, där läggs grunden för glutenallergi.

Sädesprodukter

Låt oss titta lite närmare på sädesprodukterna. I vetekliet finns något som heter fytinsyra. Den binder mineralämnen till sig så att kroppen har svårt att komma åt dem. Men jäser man degen i fem timmar eller lägger kliet i blöt i filmjölk eller annan syrlig vätska, så bryts fytinsyran ner och kroppen kan tillgodogöra sig mineralerna och vitaminerna.

Flingorna vi köper i affären är värmebehandlade vilket gör, att även där binds fytinsyran och kroppen kommer inte åt näringsämnena. istället kan man färskmala flingor och lägga dem i blöt under natten. Våra matsmältningsorgan är nämligen så pass degenererade, att vi inte skulle klara av att tugga färska sädeskorn så länge till dess de blir lättsmälta för oss.

Foto: flickr. Giåm, 
rågåker

När man upphettar sädesprodukter genom kokning och bakning under höga temperaturer förstörs en del vitaminer och andra vitala ämnen. B-vitaminer, de viktigaste vitaminerna i sädesprodukter, förstörs vid en temperatur över 160 °C.

Det som är lika för alla sädesprodukter är de tre "V"n som står för värme, vatten och vila. För att sädesprodukter skall bli lättsmälta, behöver de mycket vätska, lång tid på sig för jäsning och värme. När brödet är bakad, kommer efter en vecka aromen fram ordentligt. Omedelbart efter utmalningen förstörs näringsämnena i mjölet, vilket därför bör användas inom en kvart.

Alla sädesslag är rika på olika mineraler. Använder vi korn så är det dessutom rikt på kisel, medan råg är rikt på kalcium och fluor eller fluorkalk, vilket stärker tänderna. Havre innehåller dessutom ett enzym som är bra för nervsystemet. Utöver våra vanliga sädesslag kan även nämnas hirs som en förnäm kiselkälla, bovete som har en hög halt av den livsnödvändiga aminosyran lysin och majs. Men om man har en ensidig kost på majs kan man råka ut för bristsjukdomen pellagra. Denna sjukdom är förknippad med hudförändringar, svåra tarmstörningar  och psykiska rubbningar då majs saknar vissa B-vitaminer och aminosyror. Därför utgör majs tillsammans med bönor en fullvärdig kost.  

Annelies Schöneck ”Säd i daglig kost”

Varför man skall använda färskmalet mjöl berättar jag i nästa inlägg den 28/3