Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. V

Spårämnen II 

Kisel 

Kisel är viktig tillsammans med kalk för att bland annat bygga upp bindväv, diskarna i kotpelaren, hår, hud, naglar, tänder, senor. Det finns även rikligt med kiselsyra i lungor, lymfknutor, tarmväggar, blodet, brosk, muskler, senor, hjärna, ögats linser och näthinna.

Kisel är ett nödvändigt spårämne då skelettutvecklingen kräver kisel. Ju mindre människan får av kalcium desto viktigare blir kisel för skelettet.

Kiselrika ekologiska växter är korn, hirs, havre, oupphettad honung, sallad, maskros, jordgubbar, gurka, solrosfrö, rödbetor, åkerfräken och pipdån. Spårämnet är bra mot luftföroreningar genom att det stimulerar fagocytbildningen och stärker därigenom den kroppsegna motståndskraften. (Fagocyter är celler inom immunförsvaret, som oskadliggör främmande ämnen och skadliga bakterier.) Brist orsakas av för mycket kött och för lite grönsaker. Blir man äldre, kan upptag av kisel försämras.

Foto: flickr. Dietmut, Åkerfräken

Funktion

Kisel har en främjande inverkan på tillväxt och utveckling. Det stärker bindväv, muskler, ben, brosk, tänder, hår, naglar, hud och slemhinnor. Det finns även i hjärnan och i lymfknutorna. Även i små mängder stärker det motståndskraften. Med stigande ålder minskar kiselkoncentrationen i thymus, artärer, hud, leder och bindväv. Parallellt med detta kan man se en tilltagande förkalkning samt förslappningar i de stora pulsådrorna. Tillsammans med koppar upprätthåller kisel bindvävens elasticitet.

Konsekvenser av kiselbrist
Brist kan medföra ben- och ledbesvär, diskbråck och ischias, nagelsjukdomar, hudbesvär, rynkor och slapp hud, håravfall, ökad mottaglighet för infektioner, bihåleinflammation och irritation av slemhinnor. Finska undersökningar har påvisat ett samband mellan frekvensen av hjärtinfarkter och en låg kiselhalt i dricksvattnet. Rekommenderad daglig dos är inte fastslagen, men dagsbehovet är sannolikt c:a 30 mg. Man har konstaterat att kiselbrist hos försöksdjur leder till försämrad tillväxt, missbildningar i skelett samt anemi.

Fluor
Fluor, som tillsätts till tandkrämer och dricksvatten, är ett enzymgift, natriumfluorid. Det förstör viktiga enzymer i munnen och är en avfallsprodukt efter aluminiumutvinning. "Fluor är ett av de giftigaste ämnen vi känner till. En 1/4 tesked är tillräckligt för att döda en människa, och det finns flera studier som visar skador som orsakats av fluor redan vid låga doser" enligt Sir Ivan Lawrence, Expressen 26/11 96.

Det hälsosamma fluoret, som kroppen behöver, är calciumfluorid och finns bland annat i råg och potatis.
   
Krom
Man har upptäckt, att krom har betydelse för diabetiker och vid hjärtsjukdomar. Det sänker även kolesterolhalten och kontrollerar upptagningen av fettsyror. Krom är även viktig för kontroll vid upptagning av socker till musklerna.

Krom finns i sirap, fullrörsocker, fruktsafter som apelsinsaft och grapefruktjuice samt i svamp, lönnsirap, honung, bryggerijäst och fullkornsprodukter.

Strontium
Strontium finns i mejerivaror och färska grönsaker. Det uppför sig ungefär som kalcium i kroppen, annars är funktionerna okända ännu.

Svavel
Alla proteiner innehåller en viss mängd svavel. Svavel ingår dessutom i B-vitaminerna tiamin och biotin. Svavel behövs för många funktioner i kroppen, men man vet inte på vad sätt och i vilka mängder. Svavel har rykte om sig att vara blodrenande och laxerande.

Tenn
Tenn behövs i kroppen, men mer vet man inte.

Vanadin
Vanadins betydelse har upptäckts på senare tid. Brist hos djur ger dålig tillväxt, nedsatt fortplantningsförmåga, extremt höga kolesterolhalter och för tidig död.
Största mängden vanadin finns i fullkorn och mindre mängder i mjölk och grönsaker.
 

Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”
Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv”