1) vissa reumatiska sjukdomar, 2) vissa hudsjukdomar, 3) många allergiska sjukdomar, 4) kärlsjukdomar och högt blodtryck.
Dagens forskning i näringslära är knuten till kemisk-analytisk forskning i laboratoriet. Här saknas verklighetens kontroll, det vill säga, de av många läkare gjorda iakttagelserna hos de sjuka. Därför blir det oftast motsägelsefulla resultat. Den medicinska vetenskapen bryr sig inte om kosten hos den friska och sjuka människan utan har överlämnat ansvaret till näringsforskare i laboratoriet och inte till dem, som står vid sjukbädden. Industrin i sin tur förlitar sig på den kemisk-analytiska vetenskapen, som är långtifrån läkarerfarenheten.
Att endast animaliskt protein innehåller alla essentiella (livsnödvändiga) aminosyror är en villolära som ännu idag är utspridd fast det är känt sedan 50 år att det även i växter finns alla essentiella aminosyror. Nobelpristagaren Max Planck har uttryckt det så: "Vetenskapens irrläror behöver 50 år innan de avlöses av nya insikter därför att inte endast professorerna måste dö ut utan även deras lärjungar".
foto: flickr.com, bsmart, Stockholm
Allt proteinbehov kan täckas med förtäring av växter.
För att bättre kunna bedöma proteinproblemet måste vi ta ställning till människans dagliga proteinbehov. Vi får svaret genom naturen. Spädbarnet utvecklas med modersmjölken så bra, att det under mindre än ett år fördubblar sin vikt. Slutsatsen måste bli, att alla näringsämnen och andra biologiskt verksamma ämnen måste finnas i optimal mängd i modersmjölken, om man inte vill förebrå naturen att den har skapat en undermålig produkt.
Man får alltså ta modersmjölken som modell för proteinbehovet. Den innehåller endast 1,4-2% (max 2,5 %) protein. Så lite protein behöver organismerna under en tid av starkaste tillväxt och uppbyggnad. Tillväxthastigheten hos en människa avtar kontinuerligt och slutar vid en viss ålder. Därför kan det antas, att behovet av uppbyggande proteiner blir mindre med tilltagande ålder. Den procentuella proteinandelen av hela näringsbehovet är därför inte högre än 2%.
nötter är en bra proteinkälla, foto: flickr.com, anna_t
I jämförelse med modersmjölken innehåller komjölken 3,5% protein. Man skulle därav kunna dra slutsatsen, att proteinbehovet för människan som en förnuftsvarelse och uttryck för högre andlig utveckling är mindre än för djuren.
Jämför vi därför proteinhalten i växter med halten protein i modersmjölken, har de en genomsnittshalt om 3 % vilket ger en fingervisning om hur små proteinmängder, som är avsedda för människan, behövs förutsatt att hon använder sig av växter som näringskälla.
Helma Danner, ”Die Naturküche”
”Under alla omständigheter skall ni utöva måttlighet” Bahá’u’lláh ”Aus dem Kítáb-i-Badí”, ogranskad översättning
”Den mänskliga kroppen består av samma ämnen som finns i växterna i en mycket fin balans och när denna balans rubbas uppstår sjukdom.” - ‛Abdu’l-Bahá ogranskad översättning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar