Kött orsak till sjukdomar

Prof. dr Lothar Wendt har forskat på, om det finns proteinlagringssjukdomar. Han konstaterade att en överkonsumtion av animaliskt protein (polymucosaccarider) leder till sjukliga avlagringar på blodkapillärernas membran. Vid kapillärens slutströmområde sker vävnadens försörjning med näringsämnen. Här lämnar näringsämnena blodbanan i det att de slussas genom en miljondel centimetertjock basalmembran. Om nu intag av för mycket animaliskt protein leder till avlagringar på basalmembranen försvåras passagen av de i blodet transporterade näringsämnena till cellen, desto mer ju kraftigare avlagringarna är. Konsekvensen blir att organismen försöker pressa näringsämnena genom den förtjockade membranen eller öka koncentrationen av ämnena i blodet. Oftast händer båda sakerna på samma gång. Till proteinlagringssjukdomar räknar prof. dr. Wendt även cancer.

Det blir förhöjt blodtryck och förhöjda blodvärden, till exempel av kolesterol. Den enda rätta åtgärden är att undvika animaliskt protein. På så vis kan man bryta ner avlagringarna på kapillärmembranerna.

hudcancer, foto:flickr.com, manny.canada

Vid avlagringarna i kapillärerna är det frågan om en process som kan återbildas, medan arteriosklerotiska avlagringar i de stora kärlen som bildas på grund av vitalämnetsfattig kost inte kan avlägsnas.

Proteinet måste vara fullvärdigt vid varje måltid, det vill säga, det behövs alla livsviktiga aminosyror, (det räcker inte med bara tre eller fyra stycken.

De bästa vegetariska proteinkällorna är potatis och sojabönor. Dessutom finns protein i alla sorters baljväxter. Även mjölkprodukter från ekologiska gårdar är ett bra komplement.

Till sist en hänvisning till förebilder i historien. Ett stort antal kända personligheter som har svarat för stora insatser i människans historia var vegetarianer. Hit hör Buddha, Jesus, Sokrates, Plato, den helige Franciskus, Leonardo da Vinci, pastor Kneipp, Rudolf Steiner, Albert Schweizer, dr. Alfred Vogel.

En historia:

En gammal, resvan man mötte en grupp infödda i Orienten. De bar 120 kg bördor på lätt fot. Han undrade vad de åt för något: ris, dadlar…..?

Äter ni inte kött? -Nej, då skulle vi inte orka bära.
Vad dricker ni för något? –Vatten
Dricker ni inget starkt? – Brännvin gör ådrorna sköra.

Behandla en sjukdom först med kosten efter det med medicin. ”Die Tafel an einen Arzt – LAWH-I-TIB” Bahá’u’lláh, ogranskad översättning

Växtprotein den bästa proteinkällan

Enligt dr. M. O. Bruker, överläkare på sjukhuset Lahnhöhe i Tyskland, för invärtes sjukdomar, kan man bota fyra grupper sjukdomar, som anses obotliga, enbart genom att ta bort animaliskt protein. Dessa grupper är:

1) vissa reumatiska sjukdomar, 2) vissa hudsjukdomar, 3) många allergiska sjukdomar, 4) kärlsjukdomar och högt blodtryck.

Dagens forskning i näringslära är knuten till kemisk-analytisk forskning i laboratoriet. Här saknas verklighetens kontroll, det vill säga, de av många läkare gjorda iakttagelserna hos de sjuka. Därför blir det oftast motsägelsefulla resultat. Den medicinska vetenskapen bryr sig inte om kosten hos den friska och sjuka människan utan har överlämnat ansvaret till näringsforskare i laboratoriet och inte till dem, som står vid sjukbädden. Industrin i sin tur förlitar sig på den kemisk-analytiska vetenskapen, som är långtifrån läkarerfarenheten.

Att endast animaliskt protein innehåller alla essentiella (livsnödvändiga) aminosyror är en villolära som ännu idag är utspridd fast det är känt sedan 50 år att det även i växter finns alla essentiella aminosyror. Nobelpristagaren Max Planck har uttryckt det så: "Vetenskapens irrläror behöver 50 år innan de avlöses av nya insikter därför att inte endast professorerna måste dö ut utan även deras lärjungar".

foto: flickr.com, bsmart, Stockholm

Allt proteinbehov kan täckas med förtäring av växter.

För att bättre kunna bedöma proteinproblemet måste vi ta ställning till människans dagliga proteinbehov. Vi får svaret genom naturen. Spädbarnet utvecklas med modersmjölken så bra, att det under mindre än ett år fördubblar sin vikt. Slutsatsen måste bli, att alla näringsämnen och andra biologiskt verksamma ämnen måste finnas i optimal mängd i modersmjölken, om man inte vill förebrå naturen att den har skapat en undermålig produkt.

Man får alltså ta modersmjölken som modell för proteinbehovet. Den innehåller endast 1,4-2% (max 2,5 %) protein. Så lite protein behöver organismerna under en tid av starkaste tillväxt och uppbyggnad. Tillväxthastigheten hos en människa avtar kontinuerligt och slutar vid en viss ålder. Därför kan det antas, att behovet av uppbyggande proteiner blir mindre med tilltagande ålder. Den procentuella proteinandelen av hela näringsbehovet är därför inte högre än 2%.

nötter är en bra proteinkälla, foto: flickr.com, anna_t

I jämförelse med modersmjölken innehåller komjölken 3,5% protein. Man skulle därav kunna dra slutsatsen, att proteinbehovet för människan som en förnuftsvarelse och uttryck för högre andlig utveckling är mindre än för djuren.

Jämför vi därför proteinhalten i växter med halten protein i modersmjölken, har de en genomsnittshalt om 3 % vilket ger en fingervisning om hur små proteinmängder, som är avsedda för människan, behövs förutsatt att hon använder sig av växter som näringskälla.

Helma Danner, ”Die Naturküche”

”Under alla omständigheter skall ni utöva måttlighet” Bahá’u’lláh ”Aus dem Kítáb-i-Badí”, ogranskad översättning
”Den mänskliga kroppen består av samma ämnen som finns i växterna i en mycket fin balans och när denna balans rubbas uppstår sjukdom.” - ‛Abdu’l-Bahá ogranskad översättning

Vårt resursslöseri

Om vi eftersträvar en global hållbar utveckling där jordens resurser blir allt mer begränsade och måste räcka till fler människor bör vi ta oss en ordentlig funderare på våra möjligheter.

Resursanvändningen i i-land är många gånger större per individ räknat än i u-land. Minskad konsumtion i i-land med större hushållning med råvaror och lägre grad av förädling skulle kunna innebära att resurserna räckte till fler människor också för kommande generationer. En övergång till mer vegetabiliska livsmedel i våra svenska kosthåll skulle enligt ett förslag innebära att våra resurser skulle kunna föda ytterligare 1,5 miljoner människor utan att sänka mängden proteiner – bara minska det resurskrävande animaliska proteinet och öka det vegetariska från ärter och bönor.

Att få fram vegetabilisk protein kräver långt mindre av jordens begränsade resurser än animaliskt protein. Proteiner från nötkött som produceras på ett tunnland åkerjord räcker endast 77 dagar för en normal aktiv man, medan proteiner ur sojabönor, odlade på lika stora areal, ger proteiner för 2224 dagar. Detta kan ge oss en tankeställare.

sojaprotein, foto: flickr.com, altemark

Om man använder sig direkt av växterna innan man låter dem gå omvägen över djuren får vi följande resultat: Norge har en 30 %-ig försörjning av nu 4,5 miljoner, de skulle kunna försörja 10 miljoner. Sverige har en 80%-ig försörjning, vi skulle kunna försörja ett U-land (dr Wilhelm Jülke).

I-världens husdjur förbrukar mer grödor än vad u-världens människor äter. Vi använder mycket mer mjölkprodukter till våra husdjur än vad som konsumeras i u-världen.

I-länderna betalar förhållandevis låga priser på u-ländernas exportvaror. För att få något ekonomiskt utbyte utnyttjar man jorden för hårt och möjligheterna till ett differentierat jordbruk minskar. Betalade vi ”fullt” pris för till exempel kaffe och bananer skulle det kunna innebära betydande förbättringar i u-land. Skulle kaffe odlas och skördas i Sverige fick vi räkna med att betala 280 kr per kilot. (Detta sades på 1980-talet)

Militära rustningar kräver stora resurser – pengar, råvaror, kunnande och arbete. Om bara 1 % av rustningskostnaderna i i-länderna överfördes till biståndskontot skulle biståndskontot öka med ca 15 %.

En omläggning av kostvanorna i i-länderna skulle kunna innebära att alla fick äta sig mätta på kända livsmedel.

Dr. Wilhelm Jülke, personlig kommunikation